💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3332.gmi captured on 2024-05-10 at 13:02:38. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2011-09-01 08:23:30
31 augusti 2011 kl 16:03, uppdaterad: 31 augusti 2011 kl 17:52 BR NNPUNKT | BOSTADSBRISTEN
Den svenska hyresmarknaden f r privatbost der r ytterst begr nsad, och skulle med ndrade skatteregler snabbt kunna skapa nya bost der f r studenter. Att l ta villa gare och hyresg ster komma verens om hyran drabbar ingen, skriver Joacim Olsson och Daniel Liljeberg, Villa garnas riksf rbund.
F rra ret f rdigst lldes det 125 studentbost der. ven om det r en unikt l g siffra har byggandet av studenbost der varit alltf r l gt l nge. Bristen p studentbost der skapar problem f r v ra l ros ten att erbjuda en attraktiv utbildning vilket p sikt g r att de f r sv rare att konkurrera med l ros ten i andra l nder. Likas skapar bostadsbristen f r unga och studenter flaskhalsar i s v l utbildningssystemet som p arbetsmarknaden.
Att bygga sig ur studentbostadsbristen r sv rt dels f r att det tar f r l ng tid dels f r att den generation som nu kommit i lder f r h gre studier r unikt stor. Under ren 1990-1992 f ddes det varje r cirka 123 000 barn i Sverige vilket nu kar trycket p s v l den h gre utbildning som p bostadsmarknaden.
Men det g r att p relativt kort tid skapa m nga nya bostadstillf llen f r unga och studenter om bara den politiska viljan finns.
I Norge ger n rmare 77 procent av befolkningen sin egen bostad. Det i sig r en siffra som vi i Sverige borde fundera p med tanke p v rt bostadsbest nd som till r tt stor del best r av hyresr tter varav n rmare h lften r kommunalt gda.
Men lika intressant r att hela 13 procent av norrm nnen hyr sin bostad av en privatperson. Var femte ensamst ende norrman ordnar sitt boende genom att hyra hela eller eller delar av n gon annans bostad. Enligt den senaste norska folk- och bostadsr kningen hyrde 256 000 norrm n sin bostad av en privatperson.
I Sverige, som har dubbelt s stor befolkning, uppger endast 70 000 privatpersoner f r Skatteverket att de haft int kter fr n privat uthyrning. Det ber ttar att den svenska hyresmarknaden f r privatbost der r ytterst begr nsad.
Varf r v ljer d s m nga norska villa gare att hyra ut delar av sin villa? Sannolikt d rf r att man i Norge dels f r komma verens med hyresg sten om hyran och dels att inkomst vid uthyrning av upp till halva husets yta r skattefri.
De norska reglerna f r uthyrning av privatbostad inneb r inte bara att det norska bostadsbest ndet kan hantera demografiska fluktuationer p ett kostnadseffektivt s tt utan ocks att hush ll som vill bygga en villa eller k pa en befintlig kan r kna in en mindre hyresint kt i sin boendekalkyl.
F r ldre personer i st rre hus med utflugna barn kan det vara av stort v rde inte bara ekonomiskt utan ocks ur ett trygghetsperspektiv att kunna hyra ut en del av bostaden till en yngre person man har f rtroende f r.
Vi kan idag inte s ga exakt hur m nga bostadstillf llen som skulle uppst om vi i Sverige inf rde norska regler f r uthyrning av privatbost der. I Norge har hush ll och byggf retag med de f rm nliga reglerna som grund under en l ngre tid utformat villorna f r att en del av dem ska vara uthyrningsbara. Vi har inte haft motsvarande regler i Sverige och d rf r r det mindre vanligt n s l nge. Men vi har rot-avdrag som med f rdel skulle kunna anv ndas av villa gare f r att g ra de om- och tillbyggnader man anser kr vas f r att skapa en ny bostad att hyra ut.
Att l ta villa gare och hyresg ster komma verens om hyran drabbar ingen. Om hyresint kten dessutom r skattefri kan hyran dessutom s ttas l gre. Norska regler skulle med andra ord inte drabba n gon negativt, utom statskassan.
Men ven den statsfinansiella kostnaden f r att g ra int kter fr n uthyrning av upp till halva bostaden skattefri r relativt blygsam eftersom den verksamheten idag, tyv rr, r relativt blygsam. Svenska folket hade en beskattningsbar inkomst fr n uthyrning av privatbostad p 1,6 miljarder 2008.3 Av detta skulle 30 procent (480 miljoner kronor) betalas i skatt. Det beloppet utg r d rmed det h gsta t nkbara skattebortfallet som skulle kunna uppst . En stor del av det (300 miljoner kronor4) har regeringen redan betalt genom att h ja avdragsbeloppet vi uthyrning av privatbost der fr n 4000 kr till 18 000 kronor.
Det resterande beloppet som skulle bli den statsfinansiella kostnaden r ett l gt pris att betala f r att p kort tid l sg ra ett stort antal bostadstillf llen f r unga och studenter som f r n rvarande kanske tvingas tacka nej till jobb eller utbildningsplats d man inte finner ett boende. Sannolikt skulle det ocks bli en stark byggsignal till sm husbranschen som i stort sett ligger kvar p samma l ga produktionsniv sedan finanskrisens b rjan 2008.
Mycket talar f r att dessa bostadstillf llen skulle kunna uppst i storstadsregionerna d r bostadsbristen och prispressen upp t r som st rst. De samh llsekonomiska vinsterna skulle bli stora n r v r bostadsyta nyttjas p ett mer effektivt s tt och fler unga kommer n rmare attraktiva arbetsmarknader.
Somliga kan tycka att det r alltf r spartanskt att bo i en del av n gon annans hus. F r en person i b rjan av vuxenlivet kan det dock vara n dv ndigt att g ra det n r man studerar eller har sitt f rsta jobb. Och vad r alternativet f r samh llet? Att det f rra ret f rdigst lldes 125 studentl genheter kan enbart bero p att marknadens akt rer inte kan bygga bost der till de hyror som kunderna r beredda att betala. Att subventionera fram bostadsbyggande har regeringen st ngt d rren f r. I dessa ekonomiskt skakiga tider torde det vara en rimlig h llning.
Det mest ansvarsfulla och mest samh llsekonomiskt f rdelaktiga f r staten m ste d vara att ge sm hus gare incitiament och verktyg att skapa nya bostadstillf llen i sina bost der. Kostnaden f r staten j mf rt med andra reformer som diskuteras r mycket l g. Potentialen f r s v l bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och utbildningsv sendet, r mycket stor.
JOACIM OLSSON
vice f rbundsdirekt r, Villa garnas riksf rbund
DANIEL LILJEBERG
chefekonom, Villa garnas riksf rbund