💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4102.gmi captured on 2024-05-10 at 12:50:12. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2012-08-16 06:02:25
H rvan kring Tillv xtverket r ett utm rkt tillf lle att se ver det sn riga nyf retagarst det. Kanske r statliga myndigheter inte b st l mpade f r att hj lpa fram nya entrepren rer. Staten borde i st llet st tta andra akt rer, som Nyf retagarcentrum, skriver Olle W stberg.
Tillv xtverkets representationsnota har skymt fr gan om vad verket egentligen g r. Festmiljonerna d ljer bidragsmiljarderna. N r SvD i g r avsl jade att 375 miljoner, som g tt till nyf retagande f r kvinnor, inte g r att utv rdera, och att man inte kan sp ra vilka som deltagit i programmet, r det f rhoppningsvis b rjan p en st rre granskning.
Att f fler nya f retag r centralt i svensk politik. M nniskor som startar nya f retag f r att f rs rja sig och andra och utveckla sina id er r n dv ndiga f r en dynamisk ekonomi. M jligheten att starta f retag r ocks en frihetsfr ga. H r har Tillv xtverket haft en nyckelroll.
Tillv xtverket ska st tta nyf retagandet, inte minst att fler f retag ska startas av kvinnor. F r detta har man allts satsat 375 miljoner. De kvinnliga f retagsambassad rer som arbetat t verket har dock inte f tt betalt utan lagt in frivillig tid. De hoppar nu av p l pande band.
Som SvD visar har statliga Tillv xtanalys f rs kt f reda p om satsningen givit n got resultat men misslyckats. Den programansvariga p Tillv xtverket f rsvarar sig i SvD med att n r jag pratar med m nniskor m rker jag att attityderna f r ndras .
Programmet f r kvinnors nyf retagande r dock bara en del av isberget. Verket ska st tta och ge r d n r det g ller allt sorts nyf retagande. Det satsar 1,3 miljarder p tillv xtfr mjande akt rer , d ribland nyf retagande. Hur det g tt? Den som l ser Tillv xtverkets rsredovisning f r bara fluffiga svar. Enligt vad man i rsber ttelsen kallar projekt garna skulle drygt 11000 f retag ha startats under en inte angiven tidsrymd. Eftersom Tillv xtverket inte h ller reda p vilka som f r st d eller g r p utbildningarna r siffran inte mycket v rd.
Staten st ttar nyf retagandet genom en rad olika myndigheter och program. F r fem r sedan best llde n ringsdepartementet en extern utredning (FBA-utredningen) f r att se p effektiviteten. Den utredningen visade att den lilla privata stiftelsen Nyf retagarcentrum ensam bidrog till att skapa lika m nga nya f retag som 14 andra organisationer hj lpte till att starta. Med den skillnaden att Nyf retagarcentrum d fick 2 miljoner kronor fr n staten och att de andra, fr mst statliga myndigheter, fick 130 miljoner. Sedan dess har miljonerna p den statliga sidan kat till miljarder, medan Nyf retagarcentrum f tt 500000 kronor mer.
Nyf retagarcentrum arbetar med r dgivare som sj lva har startat och drivit f retag och finns i 200 kommuner. Nyf retagarcentrum deltar i att sj s tta 10000 f retag rligen r efter r. 68 procent av nystartade f retag i Sverige verlever. De som varit i kontakt med Nyf retagarcentrum verlever till 81 procent. De som h nger med p Nyf retagarcentrums mentorsprogram verlever till 89 procent. Just n r det g ller kvinnligt f retagande r Nyf retagarcentrum framg ngsrikt; h lften av alla, via stiftelsen, nystartade f retag drivs av kvinnor.
Det m rkv rdiga r att staten genomf r tg rder som direkt f rsv rar f r den lilla enskilda akt ren Nyf retagarcentrum. Till exempel fick just Tillv xtverket f r tre r sedan i uppdrag av n ringsdepartementet att starta regionala nystartskontor f r att hj lpa fram nya f retag. Statliga Almi tog nyligen helt sonika ver konceptet med mentorskap fr n Nyf retagarcentrum. Samtidigt som miljardrullningen till de statliga akt rerna p g r bidrar staten allts med 2,5 miljoner till Nyf retagarcentrum, den akt r som bevisligen r mest effektiv. Det motsvarar ett halv rs internrepresentation hos Tillv xtverket.
N r regeringen 2009 lade sin proposition om statliga insatser f r f retagsr dgivning betonade den att de statliga insatserna ska vara kompletterande och inte tr nga undan privata akt rer. Staten beh ver inte n dv ndigtvis , menade regeringen, vara utf rare. I praktiken har regeringen agerat precis tv rtom.
H rvan kring Tillv xtverket r ett utm rkt tillf lle att se ver det sn riga och ineffektiva nyf retagarst det och se till att resurserna hamnar d r de g r mest nytta. Det kanske r s att just statliga myndigheter inte r de som har den kultur och de kunskaper som g r dem bra p att hj lpa fram nya entrepren rer.
OLLE W STBERG
tidigare generaldirekt r f r Svenska institutet