💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6161.gmi captured on 2024-05-10 at 12:15:53. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2016-07-28 05:28:07
L s brevl dan, var varsam med kontokortsnumret och kontrollera ditt kreditutdrag. I semestertider tar det ofta l ngre tid att uppt cka id-bedr gerier. F r tv r sedan tog ett g ng bedragare l n p 160.000 kronor i Fanny Westbergs namn. De visste j ttemycket om mig , s ger hon.
M nga r bortresta p sommaren, vilket utg r ett gyllene tillf lle f r id-kapare som r ute efter att genomf ra bedr gerier.
I m nga fall handlar det om att bedragaren kommer ver ditt personnummer. Sedan testar f r varen om du r kreditv rdig, till exempel genom att g in i en butik och ans ka om ett mobilabonnemang. G r ans kan igenom kan han eller hon forts tta genom att ans ka om l n, kreditkort eller k pa varor p n tet.
Om du r bortrest och inte kollar posten varje dag, vilket ofta r fallet p sommaren, kan det ta l ngre tid att avsl ja bedr geriet. Vanligen uppt cks det genom att man f r en omfr gandekopia hem i brevl dan, vilket inneb r att n gon har tagit en kreditupplysning. Man kan ocks f avier p saker som en bedragare har k pt.
Det kan drabba vem som helst. Vi ser ingen skillnad i lder, det r j mnt f rdelat mellan 25 och 65 r. N got fler m n, storstadsregion, villa, lite h gre snittinkomst, men framf r allt att man r kreditv rdig, s ger Siri Bengtsson p kreditupplysningsf retaget Upplysningscentralen.
Kraftig kning
Polisen ser tv stora huvudgrupper av bedr gerier, att n gon best ller varor p kredit i ditt namn eller handlar p n tet med stulna kortuppgifter. Den sistn mnda typen av bedr gerier har kat med 237 procent p fem r.
Mattias Falkb ge, gruppchef vid Nationellt bedr gericentrum, uppmanar alla att vara f rsiktiga med att l mna ut b de personnummer och kortuppgifter.
Framf r allt med kortuppgifter. Det r med dem du kan g ra bedr gerier direkt, s ger han.
Han rekommenderar alla att arbeta f rebyggande. N r skadan v l r skedd tar det tid att st da upp efter en id-kapning. Dessutom r m nga av brotten sv ra att utreda.
Vi m ste satsa preventivt. Vi kommer aldrig att kunna utreda bort det h r, s ger han.
Blev id-kapad
Fanny Westberg, som bor i Stockholmsomr det, r kade ut f r en id-kapning f r drygt tv r sedan. Det b rjade med att hon fick ett sms av en ok nd person som p stod att han hade f rt ver 160.000 kronor p hennes konto av misstag. N r hon kollade sin internetbank uppt ckte hon att det fanns en kommande ins ttning p den summan, vilket Dagens Nyheter tidigare har ber ttat om.
Jag ringde banken, men den kunde inte se varifr n pengarna kom. Banken tyckte att det var konstigt att personen visste vem jag var och hade f tt tag p mitt telefonnummer. Jag tyckte att det k ndes olustigt, s ger hon till SVT Nyheter.
Bedragaren fortsatte att skicka sms och erbj d henne 1.000 kronor om hon f rde ver pengarna. Men Fanny Westberg v grade. D hotade personen att anm la henne till polisen.
Sju d mda
Hon ringde sin bank igen som konstaterade att pengarna kom fr n ett l nef retag. N r hon ringde l nef retaget sade kundtj nsten att det fanns en underskriven l neans kan fr n henne. Det visade sig att bedragarna hade ans kt om l net via internet och sedan h mtat ans kan i hennes brevl da n r hon var bortrest.
De visste j ttemycket om mig. I ans kan hade de angett exakt var jag jobbade.
Eftersom hon hade varit bortrest hade hon ocks missat brevet fr n Upplysningscentralen om att n gon hade tagit en kreditupplysning p henne. Hon polisanm lde saken och efter en tid blev det r tteg ng. Sju m n d mdes f r bedr gerif rs ket.
Fanny Westberg drabbades av id-kapning, trots att hon anser sig vara en vaksam person som inte g r p vad som helst.
Jag tillh r nog den misst nksamma generationen. Vi h nger mycket p internet och l ser om fejkmejl och allt vad det r.
S skyddar du dig mot id-bedr gerier
K p bara saker fr n seri sa f retag p n tet.
L mna inte ut k nsliga uppgifter som personnummer eller kortuppgifter via mejl. T nk p att bedragare kan skicka bluffmejl som utger sig komma fr n myndigheter och f retag.
Teckna en bevakningstj nst, s att du omedelbart f r ett sms eller mejl om n gon tar en kreditupplysning p dig.
H ll koll p dina kontoutdrag s att du vet vilka k p som g rs i ditt namn.
L s din brevl da, s att ingen kan stj la eller l sa din post. Genom posten kan bedragaren f reda p ditt personnummer. Bedragaren kan ocks ta ett l n i ditt namn genom att f rst ans ka om ett l n via n tet, n r l nehandlingarna sedan dimper ned i brevl dan fiskar bedragaren upp dem, skriver under och skickar in.
Om dina kortuppgifter blir stulna, kontakta banken och se om de erbjuder dig att l gga sp rr p kontokortet. D kan du g in via bankappen och klicka f r att det inte ska g ras n gra k p med kortet.
Om du blir utsatt f r id-bedr gerier kontakta genast banken eller kreditf retaget och l gg en sp rr. G r sedan en polisanm lan.
K lla: Nationellt bedr gericenter, Upplysningscentralen
Marit Sundberg
Publicerad:26 juli 2016 22.09
Uppdaterad:27 juli 2016 08.42