💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6333.gmi captured on 2024-03-21 at 18:02:45. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2017-03-28 11:29:59
Att l na pengar har l nge varit rekordbilligt med historiskt l ga bankr ntor.
Men nu r r ntorna p v g upp och f r m nga med stora bostadsl n kan detta bli
en rej l privatekonomisk kalldusch.
Vi har under flera r haft l gre r ntor n n gonsin tidigare vilket gjort att
vi l nat allt mer pengar till bost der, bilar och andra kapitalvaror. Samtidigt
har inkomsterna inte stigit i samma takt. Det g r att vissa hush ll kan f det
sv rt n r nu bol ner ntorna r p v g upp igen.
R nteh jning att v nta
Det var i f rra veckan som amerikanska centralbanken h jde sin r nta, och ven
svenska Riksbanken har flaggat f r att den kommer att h ja sin styrr nta i b
rjan p n sta r. Snart slut, med andra ord, med de billiga och l ttillg ngliga
l n m nga vant sig vid p senare r.
Det h r har vi inte upplevt tidigare i modern tid och det f r vi betrakta som
ett drivhus f r skulder. Det r l tt att l na och l tt att l na f r mycket, s
ger Erik Thed en som r generaldirekt r f r Finansinspektionen.
Vi l nar ungef r 7 procent mer varje r och den disponibla inkomsten kar
bara mellan 3 och 4 procent s den obalansen kan vi inte ha i l nga loppet, s
ger Erik Thed en p Finansinspektionen.
Betydligt dyrare
Om bol ner ntan h js med 1 procentenhet blir ett l n p till exempel tre
miljoner kronor efter r nteavdraget 21.000 kronor dyrare om ret.
Finansinspektionen bed mer att de flesta hush llen klarar en s dan uppg ng, men
h jer nd en varningens finger:
Jag tror att det finns en risk att vi alla vaggas in i en tro att det r s h
r det ska vara inte minst den yngre generationen som inte har sett en annan
milj . Om vi tar stora l n och tror att r ntorna alltid kommer att vara l ga s
finns det en stor risk att vi beg r ett misstag och det kommer vi att uppt cka
n r det v nder, varnar Erik Thed en p Finansinspektionen.
Fakta
Bol ner ntorna har haft en ned tg ende trend under l ng tid i takt med att det
allm nna r ntel get d mpats.
P 1980- och 1990-talet kunde det r ra sig om tv siffriga r ntesatser.
Finanskrisen gav kraftiga r ntefall 2008-2009 som sedan f ljdes av en uppg ng
2010-2011.
Den senaste nedg ngen inleddes i b rjan av 2012 men under andra halv ret i fjol
avstannade nedg ngen och de r rliga nyutl ningsr ntorna har i stort sett legat
still kring 1,60 procent sedan dess.
K lla: SCB
Svensk l nefest hettar till
L nefesten bland svenska hush ll b rjar hetta till igen, visar f rska m
nadssiffror. Kombinationen av bostadsbrist och byggboom eldar p utvecklingen,
enligt ekonomer. Men det r inte sj lvklart att det beh vs drastiska tg rder.
I rstakt var l netillv xten bland hush ll 7,2 procent i februari, i linje med
f rv ntningarna och of r ndrat j mf rt med m naden f re. Men ser man p hur
kreditmarknaden utvecklas m nad f r m nad framtr der en annan bild.
Det b rjar v nda upp t igen och accelerera lite, s ger SEB-ekonomen Olle
Holmgren.
Han r knar som m nga andra bed mare med nya tg rder fr n myndigheter f r att
kyla av bol nemarknaden, d l netillv xten l ngsiktigt inte kan v xa med mycket
mer n 4,5 procent i rstakt om hush llens skulds ttningsniv relaterat till
inkomster inte ska forts tta upp t.
Sverige sticker ut
Kollegan Andreas Wallstr m p Nordea delar denna uppfattning. Men han ser
samtidigt flera sk l till att Sverige sticker ut n r det g ller hush llens
skulds ttning i f rh llande till disponibel inkomst.
Nummer ett r det relativt h ga svenska skattetrycket, som drar ned den
disponibla inkomsten. Skatterna finansierar v lf rd som man f r betala f r i
andra l nder.
Detta g r j mf relser sv ra, s ger Wallstr m.
Dessutom har svenska hush ll ett betydligt h gre pensionssparande n hush llen
i m nga andra l nder.
Och kan man r kna med h g pension s kan man ju ocks h lla en viss skuld
ven som pension r.
L ginkomsttagare drabbas
Finansinspektionen (FI) ska enligt ett lagf rslag som presenterades i februari
f friare tyglar att vidta tg rder som kyler av den heta bol nemarknaden, pr
glad av stor skulds ttning med r ntek nsliga l n bland hush llen. Bland annat
diskuteras ett s kallat skuldkvotstak, som begr nsar hur stora l n ett hush ll
f r ta relaterat till hush llets inkomster.
Men nya f reskrifter fr n FI m ste f st d i riksdagen och om det sl r f r h rt
mot svaga hush lls tillg ng till krediter kan det bli politiskt sv rt att f
igenom under val ret 2018.
Det kan bli en sv r politisk process. Alla s dana h r ingrepp r k nsliga, d
det framf rallt r l ginkomsttagare som drabbas, s ger Holmgren.
En annan risk SEB-ekonomen ser r att f r kraftfulla tg rder mot l netillv
xten kan f o nskade bieffekter, som minskat byggande.
Fakta: Hush llsl n f r 3 563 miljarder kronor
Sammanlagt uppgick hush llens l n i februari till 3 563 miljarder kronor. Det
r en kning med 14 miljarder j mf rt med januari och en kning med 236
miljarder j mf rt med februari 2016.
Hush llens bostadsl n uppgick i februari till totalt 2 927 miljarder kronor, en
kning med 14 miljarder j mf rt med m naden f re och en kning med 206
miljarder j mf rt med motsvarande m nad i fjol.
Statistiken g ller hush llens l n hos banker och andra s kallade monet ra
finansinstitut (MFI).
K lla: Statistiska centralbyr n