💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4300.gmi captured on 2024-03-21 at 18:35:38. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Verk vill ha maxgr ns f r koffein i energidrycker

2012-10-24 06:46:44

Livsmedelsverket vill inf ra en maxgr ns f r hur mycket koffein som f r tills

ttas i energidrycker och andra livsmedel. I USA misst nker myndigheterna ett

samband mellan dryckerna och flera d dsfall.

Nyligen framkom att den amerikanska motsvarigheten till Livsmedelsverket, FDA,

utreder eventuella samband mellan fem d dsfall i USA de senaste tre ren och

intag av energidrycker.

Det senast uppm rksammade fallet r en ton rsflicka i Maryland som i december

dog av hj rtrubbningar. Hon hade d under tv dagar druckit ungef r 1,4 liter

av energidrycken Monster.

I f rra veckan st mde flickans mor det f retag som tillverkar drycken. FDA:s

granskning kan ka de politiska kraven i USA p att energidrycker borde

regleras, enligt New York Times.

ven i Sverige och EU har energidryckernas risker utretts upprepade g nger utan

att det kunnat fastsl s att de r h lsofarliga om de inte intas i extrem m ngd.

Men nu vill det svenska Livsmedelsverket att maxgr nser s tts f r hur mycket

koffein som ska f tills ttas i livsmedel som energidrycker, tuggummi och

kosttillskott. Det g ller allts inte kaffe, d r mnet finns naturligt.

Koffein r ett potent mne. Det r ocks ett v lk nt mne, vi vet hur vi

reagerar, s ger Livsmedelsverkets toxikolog Ulla Beckman till DN.se.

nda sedan de lanserades i Europa f rsta g ngen 1987 har energidryckerna ifr

gasatts och debatterats livligt. EU har gjort fyra utredningar mellan 1999 och

2009, och flera medlemsl nder har gjort egna studier. nd finns nnu inga

lagar om vare sig f rbud eller ldersgr nser.

I princip har alla utredningar har visat samma resultat: Det finns i nul get

inte ett vetenskapligt underlag f r n got f rbud, s ger Ulla Beckman.

Nu har de h r dryckerna funnits i Sverige sedan 1996, och de flesta vet att

de inneh ller koffein och inte r vanlig l sk. Men det r inte ot nkbart att

unga som inte r vana kan stj lpa i sig f r mycket.

Vad vetenskapen nnu inte vet s rskilt mycket om, f rklarar Beckman, r vilka l

ngtidseffekter l ngvarigt intag av koffein kan ha p barn. Energidryckerna har

inte varit tillg ngliga och popul ra tillr ckligt l nge f r det.

F r en frisk vuxen r koffeinm ngderna i energidrycker inte stora. De 1,4 liter

den avlidna ton rsflickan i USA drack under tv dagar inneh ller ungef r lika

mycket koffein som fem koppar kaffe.

Flickan hade enligt de medicinska rapporterna ett underliggande hj rtproblem,

som f rst rktes av koffeinets effekt.

Livsmedelsverkets rekommendationer om energidrycker r dels att man inte ska

anv nda dem som v tskeers ttning, eftersom de precis som kaffe r v

tskedrivande, dels att man inte ska dricka dem i kombination med alkohol.

Alkohol och koffein kan samverka i detta att ge hj rtklappning. Koffeinets

uppiggande effekt g r ocks att man inte m rker sin berusning lika tydligt och

d rf r kanske dricker mer, s ger Ulla Beckman.

I vintras f reslog en projektgrupp inom Livsmedelsverket en maxgr ns f r

tillsatt koffein. Sedan dess unders ker myndighetens jurister om den r m jlig

att inf ra. En s dan regel m ste f gr nt ljus av EU. ven om Sverige inf r den

p egen hand m ste EU-kommissionen godk nna den svenska avvikelsen.

Fler andra medlemsl nder diskuterar ocks att inf ra nationella gr nsv rden

eller andra egna regleringar. Enligt de gemensamma EU-regler som g ller i dag m

ste det st p energidrycksburkarna att de inneh ller koffein och hur mycket.

Anders Bolling

anders.bolling@dn.se