💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4276.gmi captured on 2023-12-28 at 19:23:41. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2023-01-29)

➡️ Next capture (2024-05-10)

-=-=-=-=-=-=-

Stora risker med alltf r l g r nta

2012-10-18 10:31:33

Om Riksbanken inte tar h nsyn till skulds ttningen hos hush ll och f retag kan

konsekvenserna bli mycket allvarliga. H g skulds ttning g r ekonomin sk r,

vilket kan f f r dande konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en

skenande arbetsl shet. Det skriver riksbankschef Stefan Ingves.

Alltsedan inflationsm let inf rdes 1995 har Riksbanken terkommande st llts inf

r krav att agera annorlunda med h nvisning till det r dande arbetsmarknadsl

get. Utg ngspunkten f r kraven r att Riksbanken har m jlighet att p verka

syssels ttningen kortsiktigt och tillf lligt genom att f r ndra niv n p repor

ntan.

Den senaste tiden har dessa krav blivit alltmer intensiva. R ster har h jts f r

att s nka en redan mycket l g r nta ytterligare f r att stimulera syssels

ttningen. Dagens h ga arbetsl shet r ett problem, men som riksbankschef kan

jag inte bara agera kortsiktigt. Jag m ste ven ta ansvar f r de l ngsiktiga

konsekvenserna av dagens penningpolitik. Och det finns risker f rknippade med

en alltf r l g r nta under en l ng tid som inte g r att bortse fr n.

Penningpolitiken i Sverige har sedan 20 r tillbaka styrts av ett inflationsm

l. M let inf rdes av Sveriges riksdag med f rhoppning om att en l g och stabil

inflation skulle fr mja den svenska ekonomin, vilket ocks varit fallet. Det

har haft en lugnande effekt p l nef rhandlingarna och det har motverkat f rs

mringar av v r konkurrenskraft p exportmarknaderna. F rv ntningarna p den

framtida inflationen visar ocks att inflationsm let r v l f rankrat, svenska

f retag och hush ll f rv ntar sig att Riksbankens beslut p sikt tar

inflationen tillbaka till 2 procent. Vi agerar f r att dessa f rv ntningar ska

f rverkligas.

I dag stimulerar Riksbanken den svenska ekonomin genom en l g r nta och har

gjort s en l ngre period. V r penningpolitik motverkar p s s tt att

inflationen blir f r l g fram ver. Men vinsterna av att stimulera ekonomin

ytterligare m ste v gas mot de kostnader som kan uppst till f ljd av detta i

framtiden.

N r Riksbanken f r ndrar repor ntan, g r vi det med vetskapen att den st rsta p

verkan p inflationen ligger ett par r fram i tiden. F r att avg ra hur vi

ska agera i dag m ste vi d rf r g ra prognoser om framtiden. Till v r hj lp har

vi modeller baserade p teorier och erfarenhet, som p ett f renklat s tt f rs

ker f nga verkligheten och simulera olika scenarier f r framtiden. Men

verkligheten l ter sig inte alltid f ngas i modeller, och vi har givetvis

skyldighet att ocks ta h nsyn till det som sker utanf r modellerna. Eftersom

vi i direktionen har olika erfarenhet och bakgrund tolkar vi modellresultaten

olika och l gger olika vikt vid saker som f renklade modeller inte f ngar, och

s har det varit under l ng tid.

Min erfarenhet av ekonomiska kriser i Sverige och i v r omv rld s ger mig att h

g skulds ttning inte kan ignoreras, oavsett om det g ller skulder i den

privata eller den offentliga sektorn. N r hush llen har stora skulder blir de s

rbara f r konjunkturnedg ngar, r nteh jningar eller prisfall p bost der. Med

mindre kvar i pl nboken k per hush llen mindre, efterfr gan i ekonomin minskar

och f retag tvingas s ga upp anst llda.

H g skulds ttning g r allts ekonomin sk r, vilket kan f f r dande

konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en skenande arbetsl shet. I

Spanien, Irland och USA brottas man fortfarande med s dana konsekvenser. Jag

tycker att vi m ste g ra vad vi kan f r att svenska hush ll och den svenska

ekonomin inte ska hamna d r. Ytterligare stimulanser m ste d rf r v gas mot

kade risker, eftersom nnu l gre r ntor under nnu l ngre tid skulle ka skulds

ttningen ytterligare.

Repor ntan r dock inte det b sta verktyget f r att hantera svenska folkets

skulds ttning. Men det r ett verktyg som Riksbanken har och vars olika

effekter jag och mina kolleger m ste ta h nsyn till. Ju mindre som g rs p

annat h ll f r att minska riskerna med h g skulds ttning, desto mer faller p

penningpolitiken. I dag finns ju f andra verktyg som kan anv ndas f r att

effektivt hantera de h r riskerna. Till dess att effektiva verktyg r p plats

kan jag inte blunda f r de konsekvenser som kan uppst om vi beh ller en alltf

r l g repor nta under en l ng tid.

Om Riksbanken inte tar h nsyn till skulds ttningen hos hush ll och f retag kan

dessa konsekvenser bli mycket allvarliga. Vi b r d rf r h lla r ntan p en niv

som g r att vi kan n inflationsm let och stabilisera syssels ttningen i ett l

ngsiktigt perspektiv och med h nsyn till riskerna f r finansiella obalanser.

STEFAN INGVES

riksbankschef