💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4174.gmi captured on 2023-09-08 at 18:03:27. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2023-01-29)

➡️ Next capture (2024-05-10)

-=-=-=-=-=-=-

D rf r kr vs en lag om samtycke till sex

2012-09-18 11:43:45

Det st mmer illa med dagens syn p sex och samlevnad att det ska vara till tet

att utnyttja en m nniska sexuellt n r man r medveten om att hon sover. R tten

att f vara i fred sexuellt n r man sover r fundamental. D rf r beh vs en lag

om samtycke till sex, skriver Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i

straffr tt.

En man har ett vaginalt samlag med en kvinna n r hon p grund av s mn r i hj

lpl st tillst nd. Mannen r medveten om att kvinnan sover. Efter att ha d mts f

r v ldt kt i tingsr tten frias mannen av en enig hovr tt (Svea hovr tt

2011-11-29).

Lagen s ger att den som otillb rligt utnyttjar att en person p grund av till

exempel s mn r i hj lpl st tillst nd genom att ha samlag med honom/henne g r

sig skyldig till v ldt kt och ska d mas till f ngelse i l gst tv och h gst

fyra r.

Det har f rekommit fall d r det r klart att den andra personen sov men d r det

inte bevisats s kallat upps t den tilltalade har sagt att han trodde den

andra var vaken. Men s var det allts inte h r. Varf r friades d mannen?

Jo, det r lagtextens krav p att utnyttjandet ska vara otillb rligt som

domstolen grundar frik nnandet p . Mannen och kvinnan hade en relation och

mannen kan enligt hovr tten ha uppfattat att det var som det enligt honom

tidigare ibland varit, att han inlett sexuella aktiviteter medan hon sov och

att hon accepterat detta. Enligt kvinnan hade det aldrig intr ffat att mannen

verg tt till samlag medan hon sov, men detta ans g hovr tten allts inte

bevisat utan utgick fr n att det var som mannen sa .

Domen r viktig, f r den visar att den lag vi fick r 2005 faktiskt inte

skyddar den sexuella integriteten ens f r m nniskor som faktiskt befinner sig i

hj lpl st tillst nd, och detta trots att den som utf r sexhandlingen inser

detta. Genom att lagen talar om otillb rligt utnyttjande l mnas fall d r en hj

lpl s m nniska faktiskt utnyttjas sexuellt mot sin vilja utanf r det straffbara

omr det. Domstolar och klagare kan, som h r, g ra sin egen bed mning av om

utnyttjandet ska anses tillb rligt eller inte. N r det sker i relationer blir

detta en m jlighet att undvika att d ma f r det allvarliga brottet v ldt kt.

Det r f rst eligt att domstolarna tvekar inf r den rubriceringen och den

straffskalan.

Men r det rimligt att det kan ses som en icke straffv rd handling att uts tta

en m nniska f r samlag n r hon r i hj lpl st tillst nd? Ska inte alla ha m

jlighet att skydda sig mot k nssjukdomar och graviditet inf r samlag? Vad

betyder talet om samtycke som f ruts ttning f r sex om lagen accepterar detta?

Avsikten med kravet att utnyttjandet ska vara otillb rligt var enligt

regeringspropositionen att tillerk nna psykiskt sjuka och utvecklingsst rda m

nniskor en r tt till sexualliv (prop. 2004/05:45 s. 50). Men hovr ttsdomen

visar att kravet har mycket vidare konskevenser.

Det st mmer illa med dagens syn p sex och samlevnad att det ska vara till tet

att utnyttja en m nniska sexuellt n r man r medveten om att hon sover. R tten

att f vara i fred sexuellt n r man sover eller av annan anledning helt saknar

m jlighet att samtycka, n mindre att frivilligt delta sexuellt, r

fundamental.

D rf r r det viktigt att detta markeras i lagen. B de regeringens utredare i

sitt f rslag till reformerad sexualbrottslagstiftning (SOU 2010:71) och jag i

min skuggutredning p uppdrag av Milj partiet (Samtyckesutredningen, Thomsons

f rlag 2008) har f reslagit att det i lagen inf rs ett f rbud att genomf ra en

sexuell handling med en person utan den personens till telse. Minimistraffet f

r detta ska inte ligga i niv med v ldt kt, men det m ste vara k nnbart att

medvetet kr nka en annan m nniskas sexuella integritet genom n got s

ingripande som ett samlag.

Denna grundl ggande r tt till sexuell integritet borde vara sj lvklar i Sverige

r 2012. Vad v ntar regeringen p ?

MADELEINE LEIJONHUFVUD

professor emerita i straffr tt