💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6395.gmi captured on 2023-06-16 at 17:21:49. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2017-06-15 08:54:55
rlp
ven om det r bostadspriserna som stigit snabbast p fastighetsmarknaden, kar
riskerna f r en bubbla ven p den kommersiella marknaden, f r kontor och
butiker. En krasch p den marknaden skulle kunna leda till en upprepning av
krisen p 90-talet, varnar nu Finansinspektionen.
N stan varje dag talas det om att bostadsmarknaden kan vara en bubbla som blir
allt st rre och snart spricker. Men nu varnar Finansinspektionen f r att ven
marknaden f r kommersiella fastigheter, det vill s ga bland annat
kontorslokaler och k pcentrum, har blivit mer riskabel.
Skulle vi f en l gkonjunktur blir det fler tomma lokaler. D g r hyresint
kterna ner. Och samtidigt kan r ntorna stiga. I det l get sk rper bankerna sina
utl ningsvillkor till fastighetsbolagen. D rf r finns anledning att vara extra
vaksam, s ger Erik Thed en, generaldirekt r p Finansinspektionen.
F rdubblade priser p 20 r
Priserna har drivits upp av flera orsaker. R ntorna r s l ga att m nga vill k
pa fastigheter i st llet f r obligationer som knappt ger n gon avkastning
alls. H gkonjunkturen g r att det g r att h ja hyrorna s att man tj nar pengar
trots att man betalat dyrt f r fastigheterna.
Sedan 20 r tillbaka har priserna p kontorsfastigheter och handelsfastigheter
f rdubblats. Konsumentpriserna har stigit med 25 procent under samma tid.
L S MER: Efter renoveringen: Nationalmuseums hyra h js med mer n 300 procent
De st rsta riskerna ligger i k pcentrum i s mre l gen. Framf rallt p grund
av internethandeln som tar en allt st rre del av den totala handeln, s ger Bo
Nordlund, expert p fastighetsv rdering.
De senaste ren har det byggts m nga nya k pcentrum, och m nga befintliga har
byggts ut.
Konsumtionen har varit en kraftig drivkraft bakom tillv xten de senare ren,
s ger Bo Nordlund.
En av de st rsta fastighetsaff rerna verhuvudtaget i r i Sverige r den
Londonbaserade fastighetsfonden CBRE Global Investmentpartners k p av Bromma
Blocks i Stockholm. K peskillingen r hemlig, men enligt tidningen Fastighetsv
rlden har fonden betalat drygt tv miljarder kronor.
Fonden vill inte kommentera sitt k p f r SVT.
Hush llens h ga bol n r ocks en risk f r att v rdena p k pcentrum kan falla
de n rmaste ren menar Bo Nordlund. De flesta r knar med att r ntorna kommer
att stiga s sm ningom fr n dagens extreml ga niv . D tvingas svenskarna anv
nda st rre del av inkomsten till bol n och f r mindre kvar till konsumtion.
Om r ntorna stiger och dessutom huspriserna eventuellt faller kommer folk dra
ner p sin konsumtion, och d blir det sv rare att f l nsamhet p k pcentrum
och andra aff rslokaler, s ger Bo Nordlund.
Skulle f betydande f rluster
Det r bostadspriserna som har stigit i s rklass mest p fastighetsmarknaden,
och det r ocks bost der som st r f r st rsta delen av bankernas fastighetsutl
ning. Men kommersiella fastigheter utg r nd 20 procent av utl ningen, tillr
ckligt mycket f r att skaka bankerna i grunden om det skulle bli ett riktigt
prisfall.
I de extremfallet, d r Finansinspektionen inte bed mer att vi r, skulle vi
kunna f betydande kreditf rluster. Vi vet att finansiella kriser kan kosta
samh llsekonomin v ldigt mycket. Det p verkar arbetsl shet, och m jligheten f r
folk att bo kvar i sina bost der, s ger Erik Thed en.
L S MER: S vill EU stoppa svenska bostadsbubblan
L g bakom 90-talskrisen
Och historien f rskr cker. Den svenska 90-talskrisen utl stes mer eller mindre
av en krasch p kontorsfastighetsmarknaden. B de kreditmarknaden och
valutamarknaden hade nyligen avreglerats och det byggdes och k ptes fastigheter
hej vilt, b de i Sverige och utomlands, f r pengar som de svenska bankerna l
nade ut.
Allt slutade med en krasch d r hela banker gick omkull och hela landet drogs
ner i en djup l gkonjunktur.
Kommersiella fastigheter spelade en helt avg rande roll. N r det g llde
bostadsfastigheter fick bankerna v ldigt begr nsade kreditf rluster. Folk
fortsatte helt enkelt betala sina r ntor trots att de blev arbetsl sa och r
ntorna steg. Men p kommersiella fastigheter blev det betydande kreditf
rluster, bankfallissemang och stora statliga ingripanden, s ger Erik Thed en.