💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3650.gmi captured on 2023-06-16 at 19:20:58. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Banken tj nar mer p dig

2011-12-20 06:54:05

Publicerad 2011-12-19 07:29

Bankernas bol nemarginaler har kat kraftigt. Sj lva skyller de p kade uppl

ningskostnader. Men andra pekar p att bankerna ocks tj nar mera pengar.

Sp nningen stiger inf r i morgon n r Riksbanken beslutar om sin styrr nta. Om

det blir r ntes nkning eller inte r oklart. Men blir det inte nu r den allm

nna uppfattningen att en s nkning kommer i b rjan av n sta r.

Det r ett besked som brukar vara v lkommet f r landets bol ntagare. Men

kopplingen mellan Riksbankens r nta och en bol ner nta bunden i tre m nader har

blivit allt svagare. Som grafiken ovan visar har marginalen mellan bor ntan och

repor ntan stigit fr n 1,08 procentenheter i mars 2008 till 2,59

procentenheter. Samtidigt har skillnaden mellan stiborr ntan, den r nta som

bankerna anv nder vid utl ning till varandra, och bol ner ntan kat fr n 0,58

procentenheter till 1,86 procentenheter.

Bankerna f rklarar det kade gapet med att deras uppl ningskostnader har kat.

Det beror delvis p att priset p risk har blivit h gre i takt med att

skuldkrisen i euroomr det har eskalerat. Men ven de kade kraven p att

bankerna ska finansiera en st rre del av sin verksamhet med eget kapital, h jda

kapitalt ckningskrav, har bidragit till att bankerna tar ut h gre r nta p utl

ningen.

Sedan finanskrisen 2008 har bankerna lagts krav om att ha st rre likviditet

och mindre risk. Det g r att vi m ste ha l ngre inl ning och den har h gre r

nta. Dessutom m ste vi ha mera kapital och det kostar pengar, s ger Peter

Borsos, kommunikationschef p Swedbank.

Samtidigt medger han att Swedbank faktiskt tj nar mer pengar p bol n ocks .

Regeringen har flera g nger tryckt p bankerna om att de inte ska ta ut notan f

r h gre kapitalt ckning p kunderna. I st llet tycker man att aktie garna kan

ta den sm llen. Men enligt Peter Borsos r det en kostnad som kunder, aktie

gare och de anst llda f r dela p .

ven SBAB l gger, trots p tryckningar fr n finansminister Anders Borg, en del

av den kostnaden p kunderna.

Det r m jligt att det skulle kunna l sas med l gre vinster i bankerna. Men

vill man ha starka banker m ste man till ta dem att g ra vinst, s ger Tor Borg,

r nteanalytiker vid SBAB.

Jakob Tolleryd, vd p j mf relse sajten Compricer som har tagit fram bol

nestatistiken f r DN, h ller med om att bankerna har f tt kade uppl

ningskostnader.

Men jag tror att det bara r halva sanningen. Jag tror att bankerna dessutom

har kat sina marginaler rej lt, s ger han.

Han p pekar att bara i r har marginalen gentemot stiborr ntan kat fr n 1,2

procentenheter till 1,86 procentenheter.

Att det har blivit s mycket dyrare f r bankerna att l na pengar tror inte

jag. Jag tror att de har passat p att h ja sina marginaler under h sten. I

viss m n f r att skydda sig i kristider och i viss m n f r att helt enkelt tj

na pengar, s ger han.

En f ljd av att bankernas marginal till repor ntan kat r att det numera r

mindre krut i r ntevapnet. En s nkt r nta r t nkt att stimulera aktiviteten i

ekonomin genom kad utl ning.

Kopplingen mellan repor ntan och bol ner ntan har minskat avsev rt. Det r n

got som borde diskuteras i h gre utstr ckning, s ger Jakob Tolleryd.

Marianne Bj rklund

marianne.bjorklund@dn.se