💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3299.gmi captured on 2023-06-16 at 19:35:17. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2011-08-19 13:35:18
http://www.sydsvenskan.se/lund/article1510069/Sa-ska-Lund-vaxa-med-50-000.html
Text: Ingrid Nath ll
Publicerad 11 juli 2011 7.50 Uppdaterad 12 juli 2011 23.30
Lund. Nu rullar Brunnsh g i g ng. Tempot r h gt. 50 000 personer ska bo och
arbeta i en stadsdel som r gr n och energisn l.
Stadsbyggnadsdirekt r Inga Hall n och projektchefen Eva Dalman talar om n got
helt nytt med ekoby, bygator, stadsjordbruk och spetsteknologi. (Se stor grafik
h r)
En tuff m ls ttning f r Brunnsh g r att en tredjedel ska ka kollektivt, en
tredjedel cykla och en tredjedel k ra bil till och fr n bost der och
arbetsplatser.
Nuvarande trafikl sningar r cker inte till. P planeringsstadiet finns en ny
avfart p E 22 vid S lvegatan. De planerna har v ckt oro och protester hos dem
som bor i omr dena Spexaren och Djingis Khan.
I h st p b rjas f rstudien som avg r om avfarten ska byggas och exakt var den
ska placeras.
Trafikplanerarna ser ocks behov av ytterligare en ny avfart mellan ESS och Max
IV som kan leda trafik till forskningsanl ggningarna och Scien ce village. N r
och om den kommer att byggas finns det inga beslut om. Men om tjugo r kan den
finnas d r.
De f rsta 580 bost derna ligger p ritbordet. 2013 r det byggstart f r
stadsdelen d r livet och upplevelserna ska maximeras.
Honn rsorden r m nga n r Inga Hall n och Eva Dalman ber ttar. V rldens b sta
s ger de ofta.
Jag r faktiskt glad flera g nger om dagen n r jag arbetar med projektet. Det
r sp nnande att arbeta med och f f rverkliga de m nga goda id er som finns, s
ger Eva Dalman.
Var jag n r s m ter jag entusiasm och f r svara p m nga fr gor om vad vi
h ller p med i Lund. Det k nns som om taktpinnen flyttat fr n Malm till Lund.
Det har h nt s mycket i Malm . Nu r det Lunds tur, s ger Inga Hall n.
Lund f r med Max IV och ESS den f rn mligaste forskningen man just nu kan t nka
sig. Nu r det upp till Lunds kommun att f rvalta detta och se till att det
blir mer, mycket mer n tv forskningsanl ggningar p en ker.
Allt kommer inte p en g ng. Planeringen handlar om ett fyrtio rsperspektiv.
Men f rsta planen finns nu som ett program med bost der och verksamhet.
Brunnsh g f r inte bli en sovstad. Boende och verksamheter blandas f r att ge
liv tjugofyra timmar om dygnet, s ger Eva Dalman.
N gra f rdiga ritningar finns inte, bara skisser. Men klart r att det m ste
byggas relativt h gt f r att spara den goda kerjorden. I f rsta planomr det
handlar det om fyra fem v ningar.
Hur det ska se ut? Det ska bli stadsm ssigt. Lunds medeltida stadsk rna r en
inspiration men husen ska spegla v r tids intryck, f rklarar projektchefen.
Nio byggherrar r beredda att ta tag i utmaningen att bygga s att det blir
plusenergi. Det honn rsordet inneb r att man alstrar mer energi n man g r av
med.
N r Inga Hall n och Eva Dalman resonerar anv nder de uttryck som n got ut ver
det vanliga och spets teknologi b de f r verksamheter och boende.
N r man inte bor och verkar ska Brunnsh g fungera som rekreations- och
upplevelseomr de. P ttio minuter ska man komma jorden runt i vad som kallas V
rldsparken med allsk ns biotoper. De som inte bor i omr det kan ta sig dit med
sp rvagnen.
Inga Hall n r mycket best md n r hon s ger att vagnarna rullar 2015 ven om
finansieringen inte r l st.
Ett sp nnande projekt som inte heller r l st g r Eva Dalman lyrisk. I omr det
n rmast V rldsparken planeras stadsodling och bygator med radhus och sm hus
samt mindre verksamhet.
Eftersom vi sparar p marken blir husen upp till tre v ningar. Inneh llet
diskuterar vi nu med mark garen Domkyrkan. N gon form av ekoby kan det bli och
g rna ett mindre stadsjordbruk med g rdsbutik. Jag ser framf r mig en milj som
r exklusiv. Man bor gr nt och ker sp rvagn.
Mer exakt r Eva Dalman n r hon pekar ut platsen f r Science village . Det r
ett bes kscentrum med utst llningar och information om den forskning som p g r
i de stora anl ggningarna.
Ett bekymmer har hon. Det beh vs ett b ttre namn n Science village. F rslag
tas g rna emot. Om ESS och Max ing r i namnet r det extra bra.
Inte med en g ng men relativt snart ska ett centrum byggas upp med
livsmedelsaff r, v rdcentral och kanske bibliotek intill den st rre
stadsdelsparken. En skola f r klasserna F 6 r det br ttom med.
N got stort hotell och kongresscentrum p h gsta punkten blir det inte. Men ett
mindre hotell n ra forskningsanl ggningarna kan det bli.
Brunnsh g i siffror
50 000 personer ska bo och eller arbeta h r.
225 hektar blir ytan. Det motsvarar ungef r 325 fotbollsplaner.
580 bost der byggs i f rsta etappen.
2013 r det byggstart.
K lla: Stadsbyggnadskontoret
Lund v xer s det knakar
Text: Ingrid Nathell
Publicerad 22 april 2008 14.23 Uppdaterad 23 april 2008 0.25
Lund.
Nu skrivs befolkningsprognosen upp. r 2020 ber knas kommunen ha 124 000 inv
nare. Det r bostadsbyggandet och utveckling av n ringslivet som s tter fart p
Lund.
Lunds kommun har i dag drygt 105 000 inv nare. F rra ret var ett rekord r d
kommunen v xte med 2 000 personer. Nu lugnar det sig n got n gra r men fr n
2011 sp r statistikchefen Bengt- ke Leijon nya rekord r.
Lund r nu den 12:e st rsta kommunen i Sverige. N rmast f re ligger Ume . Men
att Lund ska g om tror inte statistikchefen.
Ume har ocks en positiv utveckling s att Lund skulle passera r inte
troligt, i alla fall inte p m nga r.
Exakt hur mycket Lund kommer att v xa r inte helt enkelt att f rutse.
Konjunkturen och byggherrarnas vilja att bygga p verkar liksom hur snabbt det g
r f r n ringslivet. Mycket handlar om hur Brunnsh g utvecklas och om ESS
hamnar i Lund.
Enligt Bengt- ke Leijons ber kningar kar Lund i r med 1 200 inv nare och 2009
med 1 300. ren 2011 2013 r knar han med 2 000 per r. F r r 2010 r prognosen
110 000 inv nare och 2015 119 000.
Hade fruktsamheten varit lite st rre kunde siffrorna varit n h gre. Andelen
nyf dda r inte st rre nu n p 60-talet trots att kommunen har 45 000 fler inv
nare.
Att Lund r en universitetsstad p verkar. Kvinnorna f der senare och inte s
m nga barn ven om jag ser en tendens att p en liten kning fram ver, s ger
Bengt- ke Leijon.
Befolkningsprognoser g rs f r att kommunen ska kunna planera f r bland annat
skolor och f rskolor. Enligt prognosen kar antalet f rskolebarn med 1 800 fram
till 2020. L gstadiebarnen minskade under en period men kar nu igen. Under
nnu n gra kommer antalet elever p mellan- och h gstadiet att minska.
"F rgubbningen" av kommunen forts tter. Pension rerna som utg r 13 procent av
befolkningen kommer 2020 att utg ra 17 procent.