💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 1878.gmi captured on 2023-06-16 at 20:34:09. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2010-03-14 12:56:40
Befolkningsexperter: De rika l ndernas folkvalda m ste s tta upp m l om att
befolkningen ska minska. Nativiteten m ste sjunka och de ldre bli fler. Om vi
vill undvika konflikter om krympande naturresurser m ste befolkningstillv xten,
ven i industriv rlden, begr nsas. Op verkade delar av Afrika och Amazonas m
ste snart tas i anspr k. Sedan finns f produktiva omr den kvar p jorden. Inf
r en betydande befolkningsminskning kr vs det att vi organiserar v ra samh llen
f r en kad andel ldre m nniskor. Diskussionen borde nu handla om hur vi p
ett demokratiskt s tt kan genomf ra reformer s att m nniskor p frivillig v g
v ljer att skaffa s f barn som m jligt, skriver Cecilia Boldemann, Magnus
Henreksson, Stig-Olof Holm och John Tempel.
I m nniskans livsmilj r natur, gr nska och barnens lsklingstr d n dv ndiga
inslag. Naturen d mpar stress, ger fysisk och mental terh mtning, st rker h
lsa och immunf rsvar och p skyndar l keprocesser. Att naturen ger vinster i
form av l ngre och rikare liv blir inte alltid v rderat p marknaden, men det g
r inte heller det faktum att jordens reserver t ms ut. Dagens tillv xt r inte
h llbar p sikt; grundvattenniv erna sjunker stadigt p m nga st llen, fisk
best nden i haven decimeras snabbt och den accelererade anv ndningen av fossila
br nslen destabiliserar enligt m nga bed mare jordens klimat.
Milj f rst relsen har fr mst tv orsaker: snabb, resurskr vande ekonomisk tillv
xt och jordens v xande befolkning. Den r nu 6,8 miljarder och kade 2009 med
83 miljoner eller cirka 1,2 procent. Enligt en artikel i Science kan nnu
omkring 1 miljard hektar nu op verkad natur (det vill s ga ungef r USA:s yta!)
vara omvandlad till odlingsmarker, st der och infrastruktur r 2050. Detta
antagande bygger p en fortsatt global ekonomisk per capita-tillv xt p 3
procent per r i kombination med en befolknings kning enligt FN:s mest
sannolika scenario. Marken finns, men d kr vs att fr mst nu op verkade delar
av Amazonas och Afrika omvandlas till odlingsmarker, infrastruktur och st der.
Sedan finns f produktiva omr den kvar p jorden. En slutsats utifr n detta
antagande r att befolkningstillv xten, om vi vill undvika framtida konflikter
om krympande naturresurser, skulle beh va begr nsas ven i industriv rlden.
Tyv rr tycks detta ej ha uppm rksammats av flertalet politiskt ansvariga. Tv
rtom visar en FN-studie (World Population Policies, 2009) att 47 procent av
tillfr gade regeringar i v rldens rikare l nder nskar ytterligare befolknings
kning i de egna l nderna, trots att en befolknings kning d r kr ver betydligt
mer naturresurser n befolknings kning i fattiga l nder. ven medierna tycks
vara okunniga om problematiken. Den 16 december f rra ret basunerade SVT:s
Rapport ut den glada nyheten att Sveriges befolkning r 2009 kat med 80.000
personer.
Ju fler vi blir desto mindre tillg ngar p naturresurser finns till var och en,
medan en minskning av jordens befolkning skulle ka tillg ngarna per person.
Framtidens m nniskor skulle sannolikt f b ttre liv med mindre konkurrens om
resurser om befolkningen minskar fr n dagens 6,8 miljarder.
Men inv nder ekonomer och samh llsplanerare fler unga beh vs, ty vem skall
ta hand om de allt fler gamla?
Men de som r unga nu blir gamla en dag. Med kande befolkning blir det s ledes
allt fler gamla att ta hand om med konsekvensen att befolkningen fortsatt
skulle beh va ka, vilket r en om jlighet. Med ett fortsatt f delsetal som det
nuvarande, cirka 2,6 barn per kvinna, kommer vi enligt FN-rapporten World
Population to 2300 bli cirka 134.000 miljarder m nniskor (nej, det r inget
tryckfel) r 2300. Med 2,35 barn per kvinna blir vi bara omkring 36 miljarder
r 2300. B da scenarierna anser vi om jliga. Med 2,1 barn per kvinna kar
befolkningen till 9 miljarder om 50 r f r att sedan plana ut. Men ven det
skulle kr va en exploatering av merparten av de kvarvarande odlingsbara ytorna
p jorden. Med 1,85 barn per kvinna dagens niv i Sverige och Storbritannien
(Japan ligger p 1,32) skulle befolkningen minska till 2,3 miljarder r 2300.
Det r s m nga som vi var 1940.
Med utplaning och sedan befolkningsminskning r det ofr nkomligt att andelen
ldre m nniskor kar under en verg ngsperiod. F r att s kerst lla en god
livskvalitet och levnadsstandard till s m nga som m jligt utan att vi t r p
jordens resurser m ste vi leva med en inverterad befolkningspyramid i hundra r
eller mer. Det absolut b sta vi kan g ra r att gilla l get och organisera v
ra samh llen och v rt ekonomiska system s att detta ska bli m jligt med
bevarad frihet f r enskilda att f rs ka f rverkliga sina dr mmar och
livsprojekt. Att prognoser pekar p att Japans befolkning spontant kan komma
att halveras fr n dagens 127 miljoner till 67 miljoner r 2100 borde vara goda
nyheter.
En betydande befolkningsminskning r absolut ingen om jlighet. ldre m nni skor
r tv rtom en resurs. I USA nyanst ller man 70- ringar. Ingen naturlag s ger
att d den m ste f reg s av m nga rs skr plighet. Individuella skillnader
finns, men f r m nniskor ett bra liv sluttar den fysiska och mentala
prestationsf rm gan mycket l ngsamt. F rst p slutet ger de vitala funktionerna
upp. En l ng, frisk lderdom fr mjas genom satsningar p fina n rmilj er, mer
fysisk aktivitet, h lsosam mat, och mindre stress i vardagen kort sagt, goda
levnadsf rh llanden medf r h lsobringande livsstilar. nnu en viktig v g till
befolkningsminskning r ett flexibelt arbetsliv s att m nniskor vill och kan
arbeta h gre upp i ldrarna. Denna kombination av b ttre liv och att d rmed g
ra en demografisk transition m jlig vinner alla p .
N gra kanske inv nder att befolkningsminskning kar risken f r social
isolering. Vi tror det r precis tv rtom. Det ppnar v gen f r nya n tverk med
kusiner, sysslingar, kusinbarn, gammelfarbr der och s vidare. De f rre barn
som f ds kommer att tas v l om hand och m bra n r de r lskade, f r tid och
omtanke och r omgivna av kloka och stabila vuxna.
H llbar utveckling handlar d rf r inte bara om traditionell teknisk utveckling
(men den beh vs ocks ) utan ven om anpassningar av det ekonomiska syste met, s
att m nniskor, som i dagens Japan, frivilligt v ljer att skaffa s f barn
att v rldens befolkning b rjar minska. En utveckling med minskande befolkningar
i b de i- och u-l nder inneb r ocks minskade konfliktrisker och st rre utrymme
f r humanism och en h llbar utveckling f r v r civilisation.
Den stora utmaningen och det som den politiska diskussionen nu borde handla
om r hur vi inom ramen f r politisk demokrati kan genomf ra institutionella
reformer som f r m nniskor att p frivillig v g v lja att skaffa s f barn att
jordens befolkning b rjar minska. N dv ndig och central r medborgarnas
civilitet som inbegriper allas delaktighet, kreativa f rm ga och gemensamma
ansvarsk nsla f r samh llets v lbefinnande och m nsklighetens framtid.
Ett oangen mt alternativ r att befolkningar minskas genom frihetskr nkande tg
rder. I st llet b r vi genomf ra institutionella reformer som medf r att m
nniskor p frivillig v g anpassar sin konsumtion och familjestorlek till niv er
som inneb r en mer h llbar utveckling. Ett n dv ndigt f rsta steg r att
folkvalda i de rika l nderna slutar s tta upp m l om att det egna landets
befolkning till varje pris skall ka. Tredje ldern och l g nativitet borde
vara positivt laddade begrepp.
Cecilia Boldemann
docent, Karolinska institutet
Magnus Henrekson
professor, vd Institutet f r n ringslivsforskning (IFN)
Stig-Olof Holm
lektor i ekologi, Ume universitet
John Tempel
sociolog, Karolinska institutet
med-dagens-fodelsetal-ar-vi-snart-134000-miljarder-1.1060811
--- Mobile internet site for reading on mobile phones, smartphones, small
screens and slow internet connections. ---http://mpggalaxy.mine.bz/www/BB/
mobile_news/threads/index_last.html
Posted: 2010198@566.06
━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━━
stranger
Folkrik v rldsdel
I Asien bor drygt 4.050 miljoner m nniskor (2008) ver 60 procent av v rldens
befolkning. D r finns sex av de tio folkrikaste staterna: Kina, Indien,
Indonesien, Pakistan, Japan och Bangladesh. I stasien, inr knat Kina, kar
befolkningen med 1,2 procent per r medan siffran f r s dra Asien, inklusive
Indien, r 2,5 och f r v stra Asien 2,6 procent. I slutet av 90-talet fanns
omkring 125 miljon- st der i Asien. D r finns flera av de st rsta sammanh
ngande stadsomr den: Tokyo/Yokohama, Seoul, Manila, Shanghai, Bombay och
Jakarta, alla med 12 15 miljoner inv nare.
K lla: Nationalencyclopedin