đŸ Archived View for idiomdrottning.org âș sa-funkar-omega-3 captured on 2023-05-24 at 18:22:07. Gemini links have been rewritten to link to archived content
âŹ ïž Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
MÀnskligheten behöver troligen omega-3 och det gÄr inte att mÀta bristen klokt, det finns inget tillförligtligt serumtest sÄ vitt jag vet.
Omega-3 har pĂ„stĂ„tts hjĂ€lpa hjĂ€rt- och kĂ€rlhĂ€lsan, depression, diabetes, stroke, och cancer. Allt det visade sig vara totalt hittepĂ„ och det gjorde inte ett dugg mot dom. Det som finns kvar, som inte blivit motbevisat Ă€n, Ă€r CRP (inflammationer alltsĂ„), rheumatism, och kanske Ă„ldersdemens (dvs âkognitivt Ă„ldrandeâ innan Alzheimers vĂ€l har brutit ut för dĂ„ Ă€r det för sent). Vi fĂ„r vĂ€l se för Ă€ven hĂ€r var bevisen svaga.
Det skumma Àr att dom mÀngderna som visat sig (kanske) hjÀlpa Àr helt sick. TvÄ tabletter om dan. Finns inte en suck att en stenÄldersmÀnniska i naturen lyckats knapra i sig sÄ mycket om dom inte pillade i sig mÄnga fiskar om dan och det vet vi frÄn tandanalys att dom inte gjorde. Ja, jo, Àven om feministteorin (att mÀnniskan Àr ett havsdjur) skulle visa sig stÀmma sÄ skulle det nog inte rÀcka att komma upp till dom nivÄerna som finns i tabletterna. Varför Àr mÀnniskokroppen sÄ mysko!?
Mer och mer tyder pĂ„ âbalansâ-teorin, att man ska ha ungefĂ€r upp till fyra gĂ„nger sĂ„ mycket av sexan, och dom flesta fĂ„r i sig kanske 20 eller hundra gĂ„nger sĂ„ mycket av sexan. Den teorin Ă€r inte helt bevisad; alternativet Ă€r âtröskelvĂ€rdeâ, att man ska ha minst sĂ„ mycket sexan och minst sĂ„ mycket trean. Balansteorin bygger pĂ„ tankar om att bĂ„da fettsyrorna ska genom samma system i kroppen och dom konkurrerar pĂ„ nĂ„t sĂ€tt. Sexan Ă€r ocksĂ„ livsviktig; balansteorin Ă€r att man vill ha nĂ„nstans mellan en femtedel upp till hĂ€lften av trean, och sen dĂ„ resten sexan.
Balansteorin skulle kunna förklara mysteriet med stenÄldersmÀnniskorna, om dom hade lite mindre av sexan kanske?
Det finns ocksÄ omega-9 men den kan kroppen sjÀlv skapa och reglera av omÀttade fetter. SÄ den behöver du inte oroa dig för.
Trean kommer i tre former, EPA, DHA, och ALA.
MÀnskligheten behöver DHA+EPA. Dom har sett att en del personer lyckats omvandla ALA i sina kroppar till DHA+EPA och pÄ sÄ sÀtt klarat sig pÄ ALA. SÄ kanske ALA rÀcker.
En teori jag har sett i vegankretsar Ă€r att personer som undviker DHA blir bĂ€ttre pĂ„ att omvandla ALA till DHA+EPA. Tycker den teorin Ă€r extremt sus och det finns typ inga bevis pĂ„ det. ĂnsketĂ€nkade, tror jag. Men vi fĂ„r vĂ€l se.
Linfrö har Àtits i alla tider. I Sverige finns en farhÄga att linfrön skulle vara farligt i stora mÀngder, ha för mycket glykosider. Ja, vem vet.
DÀremot Àr linfrön och chiafrön vanskligt i för stora doser för kroppen kan inte bryta ner tillrÀckligt mycket för dom svÀller.
ALA oxiderar dölÀtt sÄ linfröolja har typ ingen hÄllbarhet. Nykrossade linfrön Àr det bÀsta men linfrökross hÄller sig bÀttre Àn oljan.
ALA finns i linfrön och chiafrön. Det finns Àven i valnötter, hampfrön, och rapsolja, men dom har ocksÄ sÄ mycket av sexan. Om man kÀkar ex vis olivolja + valnötter kommer man fÄ för lite av trean (om nu balansteorin visar sig stÀmma) eftersom olivolja har sexan. SÄ alla olivÀlskare som förlitar sig pÄ ALA, dom mÄste vÀga upp med lin eller chia.
Rapsolja Ă€r en ganska ahistorisk matingrediens eftersom den var giftig fram till 1970-talet dĂ„ dom odlade fram en Ă€tbar variant. Det har anvĂ€nts i alla tider innan men bara i lyktor och sĂ„nt, inte att Ă€ta. Man ska helst hĂ„lla rapsoljan under 180Ë C, dvs inte fritera. Men nĂ€r det kommer till frtsyror har den den bĂ€sta balansen av alla matoljor, enligt vĂ„r nuvarande, begrĂ€nsade kunskap alltsĂ„.
Det fanns ett tag ocksĂ„ (kanske det fortfarande finns) âomega-3âĂ€ggâ dvs en sorts speciella hönsĂ€gg men lĂ„t dig inte luras, dom hade alltsĂ„ ALA, inte DHA+EPA. SĂ„ rĂ€tt meningslöst att kĂ€ka dom.
ALA ska vÀl dessutom Àtas kallt, inte i varm mat, om jag har fattat rÀtt? SÄ Ànnu ett argument mot dom dÀr töntiga Àggen.
DHA+EPA finns i algolja och i fiskolja. Det finns Àven i pyttemÀngder i feta fiskar och feta alger men olja Àr sÄ mkt mer koncentrerat. Jag kan tÀnka mig att dom hÀr pillrena Àr rÀtt klimatintensiva tyvÀrr. Ska lÀsa pÄ mer om det sen. Jag brukar Àta bÄde chia (jag gör en sorts havrepudding) och algoljekapslar. (Efter att ha skrivit den hÀr texten börjar jag iofs ifrÄgasÀtta om det Àr vÀrt.)