💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 5464.gmi captured on 2023-06-14 at 15:17:39. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2023-01-29)

➡️ Next capture (2024-05-10)

-=-=-=-=-=-=-

Greklandkrisen f r nyb rjare

2015-07-02 07:45:06

Fr getecknen kring krisen i Grekland hopar sig. H r r en f rklaring f r dig

som snabbt vill f rst vad som egentligen h nder.

Vad g r den grekiska krisen ut p ?

Grekiska staten balanserar inte sin budget. Staten spenderar mer n den f r in

och m ste finansiera underskottet, vilket man gjort via l n som nu m ste

betalas tillbaka, f rklarar Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom p Stockholms

handelskammare.

Greklands dilemma r att man beh ver den sista delen av EU:s n dl n f r att

kunna betala ett annat l n till den Internationella Valutafonden (IMF). Men den

grekiska regeringen har sagt nej till det bud som Europas ledare har gett

landet f r att f tillg ng till st dl net. Enligt Greklands regering har man d

rf r inte pengar nog f r att betala IMF.

Hur b rjade krisen f r Grekland?

verbel ningstendenserna b rjade p 1980-talet d regeringen best mde sig f r

att kraftigt expandera den offentliga sektorn och h ja levnadsstandarden utan

att ha r d, s ger Andreas Hatzigeorgiou.

Enligt nationalekonomen Stefan de Vylder r grundorsaken snarare f rs mrad

internationell konkurrenskraft sedan man gick med i EMU, vilket ledde till

arbetsl shet, minskade skatteinkomster och v xande budgetunderskott.

Efter den internationella finanskrisen 2007 b rjade de internationella

finansmarknaderna bli mer f rsiktiga med att l na ut. EU-l nder som inf rde

euron st lldes inf r h rda budgetkrav men i efterhand visade det sig att

siffrorna kring Greklands ekonomi inte st mde. Fram till finanskrisen kunde

Grekland l na pengar till samma l ga r nta som andra eurol nder. Men r ntorna

steg i samband med krisen och Grekland kunde inte l ngre betala.

Hur mycket har landet l nat?

L net som f rfaller den 30 juni r p cirka 15 miljarder kronor, som g r till

IMF. Sammanlagt r Grekland skyldigt 175 procent av sin BNP.

Om man tar allt som produceras i Grekland under ett helt r skulle det

fortfarande inte r cka f r att betala av den totala skulden. Bara tv l nder i

v rlden har h gre skuld som andel av sitt BNP, Japan och Zimbabwe, s ger

Andreas Hatzigeorgiou.

Vad inneb r tstramnings tg rderna?

IMF har l nat ut pengar till Grekland i tv omg ngar - mot krav p reformer

vilket Grekland genomf rt i olika steg. Bland annat kr ver man h jd pensions

lder, str ngare regler f r bidrag, s nkta pensioner, s nkta l ner och stora

neddragningar i den offentliga sektorn. Vissa menar dock att tg rderna skadar

mer n de hj lper, p pekar Stefan de Vylder.

2010 b rjade tstramningarna och trojkan (Internationella Valutafonden,

EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken) har hela tiden sagt "n sta r v nder

det", vilket det inte har gjort. Fr n Greklands h ll menar m nga att det inte g

r att forts tta med sv ltpolitiken.

Kan landet bli bankrutt?

Regeringen har sj lva sagt att de har brist p resurser f r att betala tillbaka

l nen, ven om premi rminister Alexis Tsipras ocks sagt att l ner och

pensioner inte r hotade. Ekvationen g r inte ihop och enligt Andreas

Hatzigeorgiou finns stor risk att staten g r p tom tank, vilket skulle sl h

rt mot den grekiska allm nheten.

Landets ekonomi har krympt med en fj rdedel sedan krisen b rjade 2009. L

nerna har sjunkit med ungef r 20 procent och m nga greker har f tt det

betydligt s mre. Pensionerna r betydligt l gre n snittet i eurozonen men m

nga hush ll r beroende av dem eftersom de tar in ldre personer i sitt hem.

Ett av fyra hush ll r beroende av pensionsutbetalningarna.

Varf r skriver man inte av l nen och r ddar Grekland?

Det finns olika teorier. Det befaras att det inte kommer att l sa situationen p

sikt, eftersom Grekland kanske d forts tter med sitt l nebeteende, menar

Andreas Hatzigeorgiou.

Man vill ocks knyta l nen till krav p reformer. Dessutom r man r dd att

andra l nder ska kr va samma sak, s kallade spridningseffekter.

Vad h nder om Grekland g r ut ur eurosamarbetet?

Ingen vet vad som h nder vid ett s kallat grexit . Andreas Hatzigeorgiou tror

att bankerna skulle forts tta h lla st ngt tills Grekiska centralbanken f

rberett en ny valuta.

Jag tror att det skulle bli kaosartat och skapa en betydande inflation,

eftersom Grekland r beroende av varor fr n andra l nder. Risken r att en kris

byts mot en annan.

Stefan de Vylder menar att det ocks kan finnas en oro f r att det skulle g

bra f r Grekland om landet l mnar eurosamarbetet, eftersom det kan inspirera

andra. L nder som Island har terh mtat sig b ttre fr n krisen n euro-l

nderna, p pekar han.

Det finns m nga exempel p att det g tt b ttre n olyckskorparna f rutsp tt.

Vad h nder nu med det grekiska folket?

Ingen vet exakt. M nga offentliganst llda riskerar att inte f l n den h r m

naden. Men Adedy, de offentliganst lldas fack, menar nd att man inte ska g

med p kraven.

Det kommer att bli beska piller hur man n agerar, s ger Andreas

Hatzigeorgiou.

TT

Publicerad:29 juni 2015 - 16:20

Uppdaterad:30 juni 2015 - 17:20