💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4152.gmi captured on 2023-06-14 at 16:02:57. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Regeringen vill s nka bolagsskatten

2012-09-13 09:00:28

Regeringen f resl r att bolagsskatten s nks fr n dagens 26,3 procent till 22

procent den 1 januari.

S nkningen ber knas kosta cirka 16 miljarder kronor. Av dessa finansieras 8,8

miljarder av de sk rpta avdragsreglerna f r interna r ntor, s kallade r

ntesnurror.

Regeringen f resl r dessutom ett investeraravdrag f r att ka tillg ngen p

kapital, fr mst i nystartade och v xande f retag, enligt ett pressmeddelande.

Kostnaden f r avdraget uppg r till 800 miljoner kronor och kommer tidigast att

inf ras den 1 september 2013 eftersom f rslaget f rst m ste godk nnas av

EU-kommissionen.

Orsaken till att bolagsskatten s nks r, enligt regeringen, att Sverige i dag

ligger ver genomsnittet i OECD och EU. Flera EU-l nder har aviserat att de r

p v g att s nka skatten, till exempel Storbritannien.

Med den f reslagna s nkningen kommer Sverige att hamna en bit under

EU-genomsnittet, som r 23,4 procent.

Bolagsskatterna r p v g ned t i Europa och den svenska niv n p 26,3 procent

ligger "n got h gt", anser utredningschefen Magnus Runnbeck p statliga Invest

Sweden, som ska fr mja utl ndska investeringar i Sverige.

Men m nga f retag betraktar inte bolagsskatten som n got j tteproblem. Den

anses som relativt sk lig och s rskilt bland storf retag finns det s tt att

hantera och f ner den faktiska bolagsskatten. Men 22 procent blir nog ganska

bra, s ger Runnbeck.

Han ser ocks andra s tt att ka intresset f r Sverige hos utl ndska f retag.

Till exempel l gre sociala avgifter f r personer som sysslar med forskning

och utveckling i Sverige. D l ser man forskarna till Sverige och d r finns det

absolut en uppsida, s ger Runnbeck.

S nkningen av bolagsskatten r den st rsta nya satsningen i regeringens budget

f r 2013.

Vi g r detta d rf r att det r avg rande f r var de multinationella bolagen l

gger investeringar, fabriker och huvudkontor, s ger n ringsminister Annie L f

(C).

Sverige kommer nu under den genomsnittliga bolagsskattesatsen f r OECD och

EU.

Svenskt N ringsliv och F retagarna har tidigare sagt att det finns mer

effektiva tg rder f r att f rb ttra f retagsklimatet i Sverige n att s nka

bolagsskatten. L f tycker dock att skattes nkningen r "helt r tt" med tanke p

att OECD har pekat ut skatten som den mest skadliga f r f retagsklimatet och

med tanke p att en rad EU-l nder har s nkt sin skatt de senaste tio ren.

Utbildningsminister Jan Bj rklund (FP) p pekar ocks att de stora

multinationella bolagen inte r medlemmar i intresseorganisationerna Svenskt N

ringsliv och F retagarna.

L f anser att det inte bara r de stora internationella bolagen som kommer att

tj na p regeringens f rslag.

Hela Sveriges n ringsliv tj nar p s nkt bolagsskatt, eftersom det finns m

nga underleverant rer till de stora f retagen i Sverige, s ger hon.

Det r ocks viktigt att framh lla investeraravdraget, som kommer att gynna

investeringar i sm bolag. Detta r en helhet som jag tror r bra b de f r sm

och stora f retag.

F rslaget om ett investeraravdrag r inte helt klart, och det kommer att beh va

omg rdas av en l ng rad regler, p pekar utbildningsminister Jan Bj rklund (FP).

Det finns risk f r att det utnyttjas f r mycket aggressiva skatteuppl gg, s

ger Bj rklund.

Vid presskonferensen h vdade regeringen att s nkningen av bolagsskatten kommer

att f stor betydelse f r syssels ttningen. Men ministrarna kunde inte

presentera n gra ber kningar.

Vi tror att i samma stund som vi ger den h r signalen s kommer det i olika

investeringskalkyler att falla ut mer svenska flaggor n tidigare. Det kommer

att vara mer intressant att l gga sina framtida investeringar och sin

beskattning i Sverige, s ger statsminister Fredrik Reinfeldt (M).

N ringslivet har tidigare sagt att det hellre vill ha en s nkning av

kapitalskatten, men det har regeringen inte funderat p , enligt Reinfeldt.

Han s ger att det r otroligt sv rt att ber kna hur syssels ttningen kommer att

p verkas av s nkningen.

Det r aldrig en rak linje fr n en tg rd till jobb, d rf r att m nga saker

inverkar. En del av detta har vi inte makt ver i Sverige.