💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3422.gmi captured on 2023-06-14 at 16:28:09. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2023-01-29)

➡️ Next capture (2024-05-10)

-=-=-=-=-=-=-

Banker sega p att s nka bor ntorna

2011-09-30 13:39:24

29 september 2011 kl 22:52, uppdaterad: 30 september 2011 kl 09:23

Bankerna forts tter att ka sina marginaler p bol n. Sedan i somras har

bankernas egna uppl ningskostnader sjunkit kraftigt samtidigt som kundernas r

nta inte s nkts i motsvarande utstr ckning.

Sedan rsskiftet har bankerna lyckats kapa t sig en rej lt kad marginal p

bostadsl nen. ven om bankernas egna uppl ningskostnader steg i b rjan av ret

har de sjunkit kraftigt sedan i maj. Men den r nta som bol nekunderna f r

betala till bankerna har inte justerats ned i motsvarande grad.

Skillnaden mellan kundernas r nta och bankernas r nta p de s kerst llda

obligationer som anv nds f r att finansiera kundernas l n r historiskt h g.

ven skillnaden mellan bor ntan och Riksbankens styrr nta, repor ntan n rmar sig

nytt rekord.

I slutet p augusti rapporterade Finansinspektionen att bankerna kat sin

marginal under f rsta halv ret. Men b rsras och den europeiska bankoron har

inte f r ndrat situationen, snarare tv rtom.

Den marknadsstatistik som SvD N ringsliv tagit del av visar i st llet att

bankerna har drygat ut avst ndet ytterligare och kat marginalerna till n rmare

1,75 procentenheter i slutet p september. Det r betydligt h gre n den niv

som redovisades f r f rsta halv ret p 1,3 procentenheter i Finansinspektionens

rapport, och n stan dubbelt s h g som det historiska genomsnittet p 0,83

procentenheter.

Utl ningstillv xten f r hush llsl n har fortsatt att bromsa in och fortsatte

att d mpas under det andra kvartalet, till 6,7 procent p rsbasis. Till i

augusti sj nk tillv xten ytterligare till 6,2 procent.

Det b r f bankerna mer ben gna att sl ss om kunderna men hittills har bankerna

i st llet valt att h ja priserna. Och det finns en f rklaring. Hela marginal

kningen faller inte ut till bankvinster.

L nsamheten r inte s h g i praktiken som marknadsnoteringarna ger sken av.

Bankerna m ste hantera en betydligt h gre r nterisk i dag n tidigare p grund

av regelf r ndringar, s ger P r Magnusson, chefsanalytiker p banken RBS.

Bankerna l nar upp pengar p fem r f r att minska sitt risktagande men

majoriteten av bankernas kunder vill l na r rligt. Det kostar bankerna

uppskattningsvis runt 60 80 r ntepunkter att matcha sin l nga uppl ningsr nta

med kundernas efterfr gan p kort. Storleken p vinst kningen fr n bol n r d

rmed sv r att uppskatta och den skiljer sig dessutom t mellan bankerna.

Det r inte bara p utl ningen som bankerna kar det synliga avst ndet till

marknadsr ntor.

Bankerna kar ven sina vinster p kundernas inl nade medel. Under ret har de

betalat sina kunder allt mindre i r nta p de pengar som placerats i banken. D

rmed har de lyckats f rsvara sina vinstfl den fr n tv h ll, b de inl ning och

utl ning.