💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3199.gmi captured on 2023-06-14 at 16:35:51. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2023-01-29)
-=-=-=-=-=-=-
2011-06-30 12:40:19
30 juni 2011 kl 07:06, uppdaterad: 30 juni 2011 kl 07:40
Sverige rankas p 47:e plats bland de 59 som ing r i rets GEM-unders kning n r
det g ller entrepren rskap. Det stora sorgebarnet r innovationskapaciteten d r
Sverige placerar sig i bottenskiktet. Om Sverige ska lyfta m ste h gsta
politiska niv och inte minst finansdepartementets ledning ta till sig
entrepren rskapets betydelse, skriver Pontus Braunerhjelm och Ulrika Stuart
Hamilton, Entrepren rskapsforum.
V rldens unga f retag r avg rande f r syssels ttningen. Omkring 250 miljoner m
nniskor driver f retag i tidiga skeden och av dessa planerar 63 miljoner att
anst lla tminstone fem personer de n rmaste fem ren, medan 27 miljoner bed
mer att de kommer att anst lla minst 20 personer. Det visar den senaste studien
fr n det internationella forskningsprojektet Global Entrepreneurship Monitor
(GEM), som bl a inneh ller den mest genomgripande j mf relsen av entrepren
riell aktivitet och ramvillkor f r ett stort antal l nder.
F r Sveriges del presenteras i dag den f rsta nationella rapporten p tio r.
Bland samtliga l nder rankas Sverige p 47:e plats bland de 59 som ing r i
rets unders kning n r det g ller entrepren rskap, och p 14:e plats j mf rt med
vriga industril nder (22 stycken).
Sedan 2006 kan visserligen en svag kning sk njas f r Sveriges del i TEA-index,
som beskriver total entrepren riell aktivitet, n got som fr mst f rklaras av
kat entrepren rskap bland kvinnor.
Men i j mf relse med Norden och andra sm EU-l nder uppvisar Sverige en l gre
niv av s v l nystartade som unga f retag (mellan tre m nader och 3 r).
Ett betydande antal svenskar avsev rt fler n i andra j mf rbara l nder
anser att det finns m jligheter att starta potentiellt l nsamma f retag i deras
n romr de. Trots detta har ingen n mnv rd kning skett.
Samtidigt uppger 30 procent att de avst r fr n att starta f retag p grund av r
dsla f r att misslyckas och de konsekvenser ett misslyckande f r med sig.
Detta tyder p att ramvillkoren f r f retagande beh ver st rkas och att n gon
entrepren rsdriven norm nnu inte etablerats i Sverige.
Den internationella j mf relsen illustrerar ocks att entrepren rskap inte
endast p verkar ekonomin genom fler f retagare: det r minst lika viktigt att
studera kvalitativa skillnader, som till exempel f retagens tillv xt,
innovationsgrad och internationalisering. Betr ffande syssels ttningstillv xten
under de n rmaste fem ren r svenska f retag f rh llandevis optimistiska, en
dryg tredjedel f rv ntar sig att ka anst llningarna. D remot r de f unga
svenska f retag som har n gon utlandsf rs ljning att tala om, vilket r orov
ckande eftersom globaliseringen leder till krympande inhemska marknader och st
ller krav p en st rre utlandsf rs ljning.
Det stora sorgebarnet r dock innovationskapaciteten d r Sverige placerar sig i
bottenskiktet och l ngt efter till exempel vriga nordiska l nder.
N r det g ller etablerade f retagare, det vill s ga de som haft f retag i mer
n 3 r, har utvecklingen varit relativt stabil i Sverige med sm variationer
under den senaste tio rsperioden. V ra nordiska grannl nder, andra sm EU-l
nder, USA och Kina placerar sig dock betydligt h gre n Sverige ocks i detta
avseende, med undantag av de fem stora EU-l nderna.
GEM-j mf relsen mellan l nder och ver tid kan ge insikter f r en ekonomisk
politik inriktad p att underl tta och fr mja entrepren riell aktivitet. F r
Sveriges vidkommande r det paradoxalt att vi ligger h gt n r det g ller den
bed mda f rm gan att starta och driva f retag liksom identifierade m jligheter
till l nsamt f retagande, samtidigt som det faktiska nyf retagandet r l gt och
det svenska entrepren rskapet terfinns p en blygsam position.
Att det svenska entrepren rskapet r j mf relsevis l gt beror inte p att
problem med finansiering. Sverige st r sig v l i j mf relse med andra l nder,
detsamma g ller f r st dinsatser och program f r entrepren rskap och mindre f
retag. Situationen ser dock v sentligt annorlunda ut n r det g ller i vilken m
n skatter och regleringar h mmar nya och sm f retags verksamheter. I detta
avseende ligger Sverige betydligt s mre till n andra j mf rbara l nder, s
rkilt de nordiska men ocks i j mf relse med de fem stora EU-l nderna, Kina och
USA.
En betydande regelb rda r en tydlig h msko f r f retagens tillv xtambitioner.
L nder med goda villkor f r att starta och driva f retag har b ttre f ruts
ttningar att skapa nya jobb och det r i de sm f retagen som jobbtillv xten r
st rst. ven om vissa positiva tecken kan sk njas r cker det inte att n
ringsministern och ytterligare n gra ledande politiker r engagerade i f
retagarfr gor. Om Sverige ska lyfta fr n en stabil men medioker placering till
sina potentiella h jder m ste h gsta politiska niv och inte minst
finansdepartementets ledning ta till sig entrepren rskapets betydelse. Vi
skickar ver hela rapporten till regeringens samtliga ledam ter och nskar
trevlig sommarl sning!
PONTUS BRAUNERHJELM
professor och vd Entrepren rskapsforum
ULRIKA STUART HAMILTON
vice vd Entrepren rskapsforum