💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2939.gmi captured on 2023-01-29 at 19:35:36. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2023-01-29)

➡️ Next capture (2024-05-10)

-=-=-=-=-=-=-

OPTIONSSTRATEGIER

2011-03-04 13:18:52

Introduktion

H r ska vi titta p olika strategier som kan till mpas med hj lp av de 4

grundpositionerna (k pa k poption, utf rda k poption, k pa s ljoption

respektive utf rda s ljoption). Optionsstrategier kan anv ndas f r att minska

den stora risk man tar p sig genom att ta en naken position, d.v.s. att enbart

anv nda en av grundpositionerna. Strategierna kan ocks anv ndas f r att minska

risken i positioner man tagit i andra instrument, t.ex. aktier.

I alla exempel antas ideala f rh llanden, d.v.s. inga avgifter och att s lj-

och k pkurs r densamma. De strategier som ges h r r de som r vanligast,

senare kommer vi ven lansera en skola med mer avancerade strategier. I framst

llningen str var vi efter att anv nda de vanligaste namnen p de kombinationer

vi ska titta p , om b de de svenska och de engelska namnen r vanliga n mns b

da. De figurer som ges illustrerar f rh llanden som r der vi l sen.

Som exempel aktie tar vi en aktie som vi kallar XYZ som har en aktuell kurs p

130 kr.

Covered Call

En covered call inneb r att man st ller ut k poptioner motsvarande det antal

man ger i den underliggande aktien. P s s tt f r man in en premie och man

kan d rmed tj na pengar trots att den aktie man ger st r stilla. Om jag t.ex.

ger 4000 aktier i XYZ kan jag st lla ut 40 kontrakt k poptioner i XYZ och f

en premie som betalning f r detta.

Vi antar att aktien st r i 130 kr och att k poptionerna med l sen 140 kr i

december st r i 10 kr, mina 4000 aktier r d rmed v rda 4000*130 = 520 000 kr.

Om jag d st ller ut 40 kontrakt k poptioner p 140 kr med l sen i december

kommer jag f en int kt p 40*100*10=40 000 kr. Positionen inneb r att jag tar

p mig skyldigheten att s lja mina aktier f r 140 kr den 3:e fredagen i

december, d l sen sker. Detta betyder att jag kommer bli l st p mina optioner

om aktien st r ver 140 kr p l sendagen och att optionerna kommer f rfalla om

kursen ligger under 140 kr p l sendagen. I praktiken inneb r detta att jag

missar den del av uppg ngen som verstiger 140 kr, men jag kan aldrig f rlora n

got annat n att jag blir tvungen att s lja mina aktier f r 140 kr.

Som vi kan se i figuren kommer jag, gentemot att inneha aktien, ha gjort en

vinst p 10 kr/aktie vid en aktiekurs p 130 kr, men jag kommer samtidigt missa

den del av uppg ngen som verstiger 140 kr.

Sammanfattning:

beredd att missa en st rre uppg ng f r detta.

det f rutbest mda priset.

Protective Put

En protective put inneb r att man k per s ljoptioner motsvarande det antal

aktier man ger i den underliggande aktien. P s s tt f rs krar man sig mot

kraftiga nedg ngar i den egna aktien. Om jag t.ex. ger 4000 aktier i XYZ kan

jag k pa 40 kontrakt s ljoptioner i XYZ och f r detta betalar jag en premie. Vi

antar att aktien st r i 130 kr och att s ljoptionerna med l sen 120 kr i

december st r i 10 kr, mina aktier r allts v rda 4000*130=520 000 kr. F r de

40 kontrakt s ljoptioner jag k per f r jag betala 40*100*10=40 000 kr. Nu har

jag r tt att s lja mina aktier till ett pris av 120 kr den 3:e fredagen i

december oavsett vad aktiens kurs r vid det tillf llet.

Som vi kan se i figuren kommer jag, gentemot att inneha aktien, ha gjort en f

rlust p 10 kr/aktie vid en aktiekurs p 130 kr, men jag kommer samtidigt begr

nsa min maximala f rlust till 20 kr/aktie.

Sammanfattning:

Fence/Collar

En fence inneb r att man kombinerar strategierna covered call och protective

put. Man ger s ledes den underliggande aktien och st ller ut en k poption med

en l senkurs som r h gre n aktiekursen samtidigt som man k per en s ljoption

med en l senkurs som r l gre n aktiekursen, b da ska ha samma l ptid. Denna

position kan etableras med antingen en liten nettovinst eller en liten

nettokostnad. Kombinationen till mpas d man vill l sa in en vinst eller d man

vill minska risken i sin aktie men inte vill l gga ut s mycket pengar som det

kostar att k pa en protective put, nu f s ven en premie f r den k poption som

st lls ut. Anledningen till att man vill l sa in en vinst kan till exempel vara

skattetekniska sk l. Vi tar terigen exemplet d r jag ger 4000 aktier i XYZ

som st r i kursen 130 kr. Jag k per 40 kontrakt s ljoptioner med l senkurs 120

kr i december f r kursen 10 kr, och st ller ut 40 kontrakt k poptioner med l

senkurs 140 kr i december till kursen 10 kr. Kostnaden f r den h r positionen

blir 0 kr, i verkligheten skulle det uppst en liten nettokostnad f r detta

eftersom avgifter tillkommer. Men h r blir kostanden allts 0 kr och nu slipper

jag vara orolig f r ett stort ras eftersom jag r skyddad p samma s tt som med

en protective put. Men jag missar ven om det blir en kraftig uppg ng precis p

samma s tt som f r en covered call.

Nu har jag till en l g kostnad minskat risken i aktien betydligt, men samtidigt

som jag r f rs krad mot en st rre nedg ng kommer jag att missa en st rre uppg

ng.

Sammanfattning:

k per r ttigheten att s lja sina aktier till ett f rutbest mt pris.

ut s mycket som en protective put skulle kosta eller d man vill l sa in en

vinst.

kan bli tvungen att s lja sina aktier f r det f rutbest mda priset.

K pt Strut (eng. Long Straddle)

Att k pa en strut inneb r att man k per samma antal k p- och s ljoptioner p

samma l senniv och med l sen samma m nad. L senniv n p optionerna ska ligga s

n ra den nuvarande aktiekursen som m jligt eftersom b da optionerna d kommer

r ra sig ungef r lika snabbt, detta d de kommer ligga ungef r at-the-money.

Den som beh ver en repetition av begreppet kan titta under rubriken ?Tidsv rde?

i Optionsskolan. En k pt strut kan anv ndas d man tror p en kraftig r relse i

aktien men r os ker p t vilket h ll aktien kommer r ra sig. Risken r begr

nsad s tillvida att man inte kan f rlora mer n vad man betalat f r optionerna.

Beroende p t vilket h ll den underliggande aktien r r sig finns 2 olika

scenarion:

1. Om aktien r r sig kraftig upp t kommer k poptionerna att stiga kraftig medan

s ljoptionerna kommer att bli s gott som v rdel sa. F r att en vinst ska uppst

g ller det d att k poptionerna stiger med mer n priset man betalade f r s

ljoptionerna. I praktiken betyder det att k poptionerna n stan m ste dubblera

sitt v rde eftersom k p- och s ljoptioner som b da vid k pet ligger

at-the-money och har samma l ptid kommer ha ungef r samma pris.

2. Om aktien sjunker kraftigt kommer d remot s ljoptionerna stiga kraftigt

medan k poptionerna praktiskt taget blir v rdel sa. ven h r g ller det att s

ljoptionerna n stan m ste dubblera sitt v rde f r att strategin ska bli

lyckosam.

F r att strategin ska bli s framg ngsrik som m jligt ska man se till att s

snabbt som m jligt s lja de optioner som h ller p att bli v rdel sa. Den h r

positionen beh lls s llan till l sendagen eftersom man r ute efter att

utnyttja en tillf llig och kraftig r relse i aktien. Men om man tror att aktien

ska forts tta t samma h ll som den r rt sig s kan man givetvis beh lla de

optioner man k pt. F r att underl tta f rst elsen tar vi ocks h r ett exempel.

L t oss s ga att jag tror p en kraftig r relse i XYZ-aktien, som nu st r i 130

kr. Jag k per d b de k p- och s ljoptioner med samma l ptid och en l senkurs p

130 kr, dessa kostar i exemplet 10 kr/st. Totalt har jag d rmed lagt ut 20 kr

per kombination av en k p- respektive en s ljoption. F r att min position ska

bli l nsam m ste aktien r ra sig p ett s dant s tt att den ena av mina

optioner minst stiger till cirka 20 kr. Eftersom

optioner vanligtvis inte r r sig likadant som den underliggande aktien antar vi

nu att det r v ldigt n ra l sen s att optionerna r r sig en krona om aktien r

r sig en krona. D rmed kommer XYZ beh va stiga eller sjunka minst 20 kr f r

att jag ska kunna tj na n gra pengar. I normala fall kanske man inte skulle

valt att k pa en strut n r vi r n ra l sen eftersom de stora optionshandlarna

brukar se till att kursen h ller sig stabil den sista tiden.

I figuren kan vi se att min maximala f rlust r de satsade 20 kronorna och att

vinsten inte r begr nsad, men det kr vs en kraftig r relse i aktien f r att

vinst ska uppst . De st llen d r grafen sk r x-axeln d.v.s. 110 kr och 150 kr

kallas f r ?breakeven? det r hit aktien m ste r ra sig f r att jag ska g j

mnt upp.

Sammanfattning:

visst pris.

Utst lld/S ld Strut (eng. Short Straddle)

En s ld strut inneb r att man utf rdar samma antal k p- och s ljoptioner p

samma l senniv och med l sen samma m nad, och f r detta f r man en premie.

Optionernas l senpris v ljs s att de ligger s n ra den nuvarande kursen som m

jligt. Denna strategi kan till mpas d man tror att aktien kommer ligga stilla

p den niv den ligger f r tillf llet. Om marknadstron st mmer kommer kursen p

de utst llda optionerna att sjunka och ha ett mycket litet eller inget v rde p

l sendagen. Vinsten kan realiseras genom att man k per tillbaka optionerna f r

det l gre priset eller genom att man l ter optionerna f rfalla, givet att de

inte r in-the-money f rst s. Om marknadstron skulle visa sig vara felaktig r

risken obegr nsad eftersom man tagit p sig skyldigheterna att k pa och s lja

den underliggande aktien till ett viss pris och aktien teoretisk kan sjunka

till ett v rde p 0 kr eller stiga hur h gt som helst. Som exempel tar vi

terigen att XYZ st r i 130 kr och jag v ljer, eftersom jag tror att kursen

kommer ligga stabil p denna niv , att st lla ut b de k p- och s ljoptioner med

samma l ptid och ett l senpris p 130 kr. Vi antar att jag f r en premie p 10

kr f r varje option, int kten f r en kombination av en k p- och en s ljoption

hamnar p 20 kr. F r att g ra exemplet enklare antar vi precis som i fallet med

en k pt strut att det r n ra l sen s att optionen r r sig p samma s tt som

aktien. D.v.s. om aktien stiger en krona kommer ven optionen att stiga en

krona. Detta betyder att min position kommer att vara l nsam om XYZ-aktien

ligger i intervallet 110-150 kr. Allra l nsammast blir min position om aktien

ligger precis p 130 kr vid l sendagen, d kommer jag varken bli l st p k

poptionen eller s ljoptionen.

Sammanfattning:

visst pris.

K pt Vagga (eng. Long Strangle)

En k pt vagga inneb r att man k per en k poption med lite h gre l sen och en s

ljoption med lite l gre l sen, b da ska ha samma l ptid. De b da optionernas l

senpriset ska ligga symmetriskt kring den underliggande aktiens pris, s att de

r r sig ungef r lika snabbt. Denna strategi liknar en k pt strut men r lite

billigare och det kr vs en st rre r relse i den underliggande aktien f r att

den ska bli l nsam. En k pt vagga anv ndas, precis som en k pt strut, d man

tror p en kraftig r relse i aktien men r os ker p t vilket h ll aktien

kommer r ra sig. Risken i denna position r begr nsad till premien som betalats

f r optionerna. Vi forts tter att ta XYZ-aktien med en kurs p 130 kr som

exempel. Jag tror nu att XYZ-aktien kommer att r ra sig kraftig men vill inte l

gga ut s mycket pengar som det kostar att k pa en strut. Ist llet f r att som

d k pa en k poption och en s ljoption, b da med l senpris 130 kr, k per jag nu

en k poption med ett l senpris p 140 kr och en s ljoption med ett l senpris p

120 kr. Dessa kommer att vara lite billigare eftersom deras l senpriser ligger

l ngre fr n nuvarande aktiekurs, vi antar att de kostar 5 kr/st. Den totala

utgiften blir d rmed 10 kr och positionen blir l nsam d XYZ-aktien understiger

110 kr eller verstiger 150 kr, om vi antar att optionen r r sig lika fort som

aktien.

I figuren kan vi se att min maximala f rlust r de satsade 10 kronorna och att

vinsten inte r begr nsad, men det kr vs en nnu kraftig r relse i aktien n

vid en k pt strut f r att vinst ska uppst .

(Observera att vaggan inte kan kosta 10 kr i samma marknad som vi har den k pta

struten f r 20 kr fr n exemplet ovan. I s fall hade jag givetvis alltid k pt

vaggan eftersom den inte ger en lika stor maxf rlust.)

Sammanfattning:

priser.

aktien.

Utst lld/S ld Vagga (eng. Short Strangle)

En s ld vagga inneb r att man utf rdar en k poption med lite h gre l sen och en

s ljoption med lite l gre l sen, b da ska ha samma l ptid, f r detta erh lls en

premie. Precis som vid en k pt vagga ska optionernas l senpriser ligga

symmetriskt kring den underliggande aktiens kurs s att optionerna r r sig

ungef r lika fort. Denna strategi liknar en s ld strut ven om den inte

genererar inte en lika h g premie. F rdelen med denna strategi gentemot en s ld

strut r att den underliggande aktien inte beh ver ligga lika stilla. Vi tar

igen exemplet att XYZ-aktien st r i 130 kr. Jag tror att kursen kommer ligga t

mligen stilla och v ljer d rf r att st lla ut en vagga. Detta g r jag genom att

st lla ut en k poption med l senpris 140 kr och en s ljoption med l senpris 120

kr, b da med samma l ptid. Vi antar att dessa ger en premie p 5 kr/st och den

totala int kten blir d 10 kr. Om vi terigen f ruts tter att optionerna r r

sig en krona om aktien r r sig en krona kommer positionen vara l nsam s l nge

aktien h ller sig inom intervallet 110-150 kr.

Positionen liknar en s ld strut men tolererar en st rre r relse i den

underliggande aktien.

(Observera att vaggan inte kan kosta 10 kr i samma marknad som vi har den utst

llda struten f r 20 kr fr n exemplet ovan. I s fall hade jag givetvis alltid

st llt ut struten eftersom den ger en st rre maxvinst.)

Sammanfattning:

visst pris.

De strategier som har presenterats kan givetvis kombineras s att de bildar ny

strategier, det r bara fantasin, och l nsamheten f rst s, som s tter gr nser.

http://www.derivatinfo.com/education.php