💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2122.gmi captured on 2023-01-29 at 20:07:21. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Optionsskolan

2010-06-14 13:55:46

V lkommen till Optionsskolan!

Optionshandel ger m jligheter till mycket h g avkastning samtidigt som riskerna

kan vara mycket h gre n vid direkt k p av de underliggande aktierna. Ett bra s

tt f r dig att b rja s tta dig in i vad optionshandel inneb r r att g igenom

v r Optionsskola.

Skolan best r av de 9 avsnitt du ser nedan plus ett avslutningsprov.

Vad r en option?

En aktieoption r ett kontrakt som garanterar innehavaren r tten att k pa eller

s lja det underliggande instrumentet, aktien, till ett f rutbest mt pris p

eller f re ett best mt datum. Utf rdaren (s ljaren) r skyldig att s lja (k pa)

de underliggande aktierna till (fr n) den som innehar optionskontraktet.

En option ger r tt att k pa/s lja en aktie. Optionerna handlas i regel i best

mda poster, s kallade kontrakt.

Ett aktieoptionskontrakt:

- Har en begr nsad l ptid.

- Representerar vanligtvis 100 underliggande aktier.

- Ger inte innehavare av optionen n gra r ttigheter som h r till det

underliggande instrumentet, dvs aktien. Optionsinnehavaren f r till exempel

ingen aktieutdelning och f r inte automatiskt r tt att bes ka bolagsst mman.

K p- och s ljoptioner

Det finns tv slags optionskontrakt; k p- och s ljoptioner. En k poption ger

innehavaren r ttigheten att k pa det underliggande instrumentet till ett f

rutbest mt pris p eller f re ett best mt datum. En s ljoption ger innehavaren

r ttigheten att s lja det underliggande instrumentet till ett f rutbest mt pris

p eller f re ett best mt datum.

Valet att investera i en k p- eller s ljoption beror p vad du har f r

uppfattning om prisutvecklingen f r det underliggande instrumentet. K per du en

k poption tror du att priset p det underliggande instrumentet kommer att

stiga. K per du d remot en s ljoption tror du att priset p det underliggande

instrumentet kommer att sjunka.

L senpris och aktiekurs

En option s gs vara "in-the-money" om priset p det underliggande instrumentet

r h gre n l senpriset f r k poptionen eller om priset p det underliggande

instrumentet r l gre n l senpriset f r s ljoptionen. Om optionen r

"at-the-money" r l senpriset och dagspriset p det underliggande instrumentet

detsamma. r optionen d remot "out-of-the-money" r l senpriset h gre n det

underliggande instrumentets faktiska pris f r en k poption och l gre n det

underliggande instrumentets faktiska pris f r en s ljoption.

Den som k per ett optionskontrakt betalar en premie f r r ttigheten att k pa

eller s lja det underliggande instrumentet till ett f rutbest mt pris,

optionens l senpris. Den som utf rdar optionen (s ljaren) erh ller en premie f

r skyldigheten att k pa eller s lja det underliggande instrumentet.

Den som innehar ett optionskontrakt kan:

- S lja optionen senast p slutdagen till dess marknadsv rde.

- L sa optionen. Innehar du en k poption, k per du det underliggande instrument

till l senpris. Innehar du d remot en s ljoption, s ljer du det underliggande

instrument till l senpris.

Europeiska och amerikanska optioner

Det finns tv typer av optioner som fungerar p olika s tt betr ffande tid f r

inl sen: europeiska och amerikanska optioner. En option av europeisk typ r ett

optionskontrakt d r inl sen enbart kan ske p slutdagen medan en amerikansk

option kan l sas in n r som helst under dess l ptid.

I Sverige r aktieoptioner av amerikansk typ medan OMX-optioner r av europeisk

typ.

Begr nsa din risk eller s kra dig mot f rluster

Med hj lp av optioner kan du best mma vilken risk du vill ta. I st llet f r att

k pa en aktie kan du till exempel k pa en k poption p motsvarande aktie. Den

enda f rlust du kan g ra r priset du betalade f r k poptionen, det vill s ga

premien.

En option kan ven ses som en sorts f rs kring. Med hj lp av optioner kan du

exempelvis s kra en aktieposition. Antag att du har ett antal aktier i bolag A.

Om du r orolig f r att aktiekursen ska g ner kan du d k pa en s ljoption p

motsvarande aktie och p s s tt s kra din position. G r priset p den

underliggande aktien ned kommer optionens v rde att stiga och d rmed helt eller

delvis kompensera nedg ngen i aktiens pris.

Uppn h vst ngseffekt

Optioner handlas utifr n uppfattningar om det underliggande instrumentets prisr

relser. Exempelvis kan du, om du tror att en aktie skall g upp, k pa en k

poption p aktien i st llet f r att k pa aktien. S ledes kan du med en relativt

liten insats (premien) g ra en vinst p en eventuell kursuppg ng, vilket kallas

h vst ngseffekt och framg r av f ljande exempel.

Exempel 1 - K pa en aktie:

Antag att aktien i bolag A handlas f r 100 kronor per aktie. Hundra aktier

kostar s ledes 10 000 kronor. Om aktien stiger i v rde till 125 kronor g r du

en vinst p 2 500 kronor, vilket r en vinst p 25 procent av det belopp som

investerades.

Exempel 2 - K pa en k poption:

Antag att det handlas i en option p aktien i bolag A med l senpris 100 kronor

vars premie r 10 kronor. Att k pa ett optionskontrakt skulle d kosta (10

kronor * 100 optioner per kontrakt) 1 000 kronor. Genom att inneha k poptionen

har du r tten att k pa bolag A:s aktie n r som under dess l ptid till l

senpriset 100 kronor. Om aktien i bolag A, i likhet med exemplet ovan, stiger

till 125 kronor kan du l sa in optionskontraktet, det vill s ga k pa aktien (f

rutsatt att du har l senbeloppet) och s lja den till 125 kronor och erh lla 2

500 kronor. Vinsten blir d 2 500 - 1 000 = 1 500 kronor, vilket motsvaras av

en 150-procentig avkastning p den investering som du gjorde i

optionskontraktet.

Observera att b da exemplen exkluderar skatter och avgifter.

Om du inte vill l sa in optionen kan du i st llet v lja att s lja optionen till

dess marknadsv rde f re slutdagen.

Utifr n ovan uppst llda exempel kan du se att du genom att investera i ett

optionskontrakt har en st rre vinstpotential j mf rt med alternativet att

investera direkt i aktien. Observera att ven f rlustrisken vid optionshandel

r st rre n vid k p av det underliggande instrumentet.

Indexoptioner

Du kan ven handla optioner med index som underliggande instrument. P OM kan

du handla i standardiserade indexoptioner, som exempelvis OMX-optioner.

OMX-index r ett viktat index best ende av de 30 mest omsatta aktierna p

Stockholmsb rsen. Indexet r viktat med avseende p de olika aktiernas b rsv

rde i f rh llande till de vriga, i indexet, ing ende aktierna. OMX-optioner

har ocks ett f rutbest mt l senpris och en f rutbest md tidpunkt f r l sen.

F r OMX-optioner sker endast kontantavr kning, vilket inneb r att man r knar av

l senpris mot ett genomsnittligt index och reglerar vinster och f rluster

kontant. Ingen leverans av de ing ende aktierna sker, de ing ende aktierna anv

nds f r att ber kna ett slutv rde f r indexet. P s s tt f r man fram ett

belopp att basera kontantavr kningen p .

S h r tolkar du optionsbeteckningarna

Alla optioner har en beteckning best ende av ett antal bokst ver f ljda av n

gra siffror. N r du v l f rst r koden f r du all nyttig information om

optionen. Vi tar AZN1A350 som exempel. De tre eller fyra bokst verna anger

vilket bolag optionen avser (AZN = AstraZeneca). D refter visas l sen ret (1 =

r 2011). Bokstaven efter l sen ret informerar om vad det r f r slag av option

samt vilken l senm nad optionen har (ex A = k poption med januari som l senm

nad). Slutligen visas vilket l senpris optionen har (350 = 350 kronor).

Regeln f r vad det r f r slag av option samt vilken l senm nad optionen har r

relativt enkel att komma ih g. Beteckningen A-L visar dels att det r en k

poption dels vilken l senm nad optionen har. Beteckningen M-X anger i sin tur

att det r en s ljoption samt vilken l senm nad denna har (se exempel nedan).

K poptioner ERICB2A70

A Januari Aktie: Ericsson

B Februari L sen r: 2012

C Mars Option: K p

D April L senm nad: Januari

E Maj L senpris: 70

F Juni

G Juli

H Augusti

I September

J Oktober

K November

L December

S ljoptioner VOLVB1M80

M Januari Aktie: Volvo

N Februari L sen r: 2011

O Mars Option: S lj

P April L senm nad: Januari

Q Maj L senpris: 80

R Juni

S Juli

T Augusti

U September

V Oktober

W November

X December

Risker och m jligheter med optionshandel

Optionshandel ger m jligheter till mycket h g avkastning. Vi betonar att de

inblandade riskerna med optionshandel samtidigt kan vara mycket h gre n vid

direkt k p av de underliggande aktierna.

Det r viktigt att du s tter dig in i vad handel med optioner inneb r f r att

du ska kunna utnyttja m jligheterna p b sta s tt.

Testa dina optionskunskaper!

H r kan du testa dina kunskaper. Var noga med att g igenom optionsskolan f

rst.

1. Vad inneb r det att en k poption r "in the money"?

Att priset p det underliggande instrumentet r h gre n l senpriset

Att l senpriset och dagspriset p det underliggande instrumentet r detsamma

Att l senpriset r h gre n det underliggande instrumentets faktiska pris

2. Vilket av f ljande placeringsalternativ har h gst risk?

Aktier

Fonder

Optioner

3. Vilken information f r du av f ljande optionsbeteckning: ERIC-2B60

S ljoption med l sen i juni r 2002 med l senpris 60 kronor

K poption d r det kr vs 2 optioner f r att k pa en B-aktie med l senpris 60

kronor r 2002

K poption med l sen i februari r 2002 med l senpris 60 kronor

4. Vilket p st ende r felaktigt om en k poption?

Jag k per en k poption om jag tror priset p den underliggande aktien kommer

att stiga

K per jag en k poption m ste jag k pa den underliggande aktien p l sendagen

En k poption ger mig r ttigheten att k pa det underliggande instrumentet till

ett f rutbest mt pris p eller f re ett best mt datum

5. Vilket r korrekt av nedanst ende p st enden om optionshandel?

Vinstpotential och risk r st rre n vid aktiehandel

Vinstpotentialen r st rre men riskerna mindre n vid aktiehandel

Risken r densamma som vid aktiehandel men kostnaden r mycket l gre