💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2120.gmi captured on 2023-01-29 at 20:07:26. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2023-01-29)

➡️ Next capture (2024-05-10)

-=-=-=-=-=-=-

Aktieskolan

2010-06-14 13:55:46

V lkommen till Aktieskolan!

"Det r aldrig f rsent att b rja spara men ju tidigare du g r det desto mer

avkastning har du chans att f ." Denna och m nga andra saker har du l rt dig n

r du har g tt igenom v r Aktieskola. Du har helt enkelt f tt mycket b ttre f

ruts ttningar att lyckas p marknaden.

Skolan best r av de 10 avsnitt du ser nedan plus ett avslutningsprov.

Varf r ska du spara?

Om du vill ha r d med n got i framtiden som ett hus eller en tidig pension beh

ver du oftast spara f rst.

Ju fortare du b rjar spara desto mindre beh ver du s tta in f r att f samma

resultat i slut ndan. Om du inte har b rjat s g r det s fort du kan om du har

m jlighet. Det r det viktigaste r det vi kan ge dig. Detta beror p att r ntan

du f r p ditt sparande skapar en sn bollseffekt, r nta p r nta.

Investeringar v xer i olika takt beroende p hur stor avkastning du lyckas f .

Om du g r en eng ngsins ttning p 20 000 kronor s har du vid en genomsnittlig

avkastning p 6 procent per r n stan 115 000 kronor att h mta ut efter 30 r.

Lyckas du uppn 15 procents avkastning har du f tt ihop drygt 1 300 000 kronor.

nnu b ttre resultat f r du naturligtvis om du regelbundet s tter in pengar

varje r.

De flesta har m jlighet att spara lite varje m nad. Lite r b ttre n ingenting

och p n gra rs sikt kan det bli en stor summa. Om du v ljer banksparande,

fonder eller aktier r upp till dig och vilken avkastning du vill f .

Banksparande r s krast men har historiskt sett gett l gre avkastning n fonder

och framf r allt aktier.

Det r aldrig f rsent att b rja spara men ju tidigare du g r det desto st rre

avkastning har du chans att f .

D rf r startas f retag

Syftet med ett f retag r att det ska fungera som en f r dlare av pengar. Det

ska omvandla kapital till vinster. Ett f retag r allts en investering, precis

som till exempel guld eller konst.

Personer som tror p f retagets aff rsid investerar pengar i f retaget.

Kapitalet ska anv ndas s effektivt som m jligt f r att f retaget ska kunna g

ra vinster, som sedan betalas tillbaka till investerarna. Om vinsten r stor i

f rh llande till det satsade kapitalet har investeraren f tt h g avkastning.

Om ett f retag drivs som ett aktiebolag har garna inget direkt personligt

ansvar f r den l pande verksamheten. Det r ist llet bolagets styrelse och VD

som ansvarar gentemot garna. Noterar f retaget sin aktie p b rsen kan de f

in pengar f r att driva och utveckla sin verksamhet. Om aktien r b rsnoterad

kan du som privatperson enkelt k pa och s lja aktien och p s vis bli del gare

i f retaget. En b rsnotering medf r ocks vissa krav p f retaget. Bland annat

m ste information som kan p verka kursen offentligg ras enligt vissa regler och

gandet i f retaget m ste vara spritt p tillr ckligt m nga olika personer.

Aktier - s fungerar det

Aktien r ditt bevis p att du ger en del av ett f retag. F rr fick den som k

pte aktier fysiska aktiebrev som bevis p sitt gande. Numera r handeln

datoriserad och aktierna existerar bara i form av information i en databas.

V rdepapperscentralen (VPC), din n tm klare eller din bank noterar att du har

betalat f r dina aktier och bokf r dig som gare till det antal aktier du har k

pt. I st llet f r de gamla aktiebreven kan du fr n din n tm klare eller bank f

avr kningsnotor och andra utskrifter som visar ditt innehav.

Aktier kan du k pa genom att ppna en dep , vilket r ett konto f r v rdepapper

och pengar, hos en n tm klare eller bank. Genom att bli dep kund hos till

exempel Avanza kan du sj lv k pa och s lja aktier direkt via webben ist llet f

r att g till eller ringa till banken. Du kan dessutom se innehavet p din dep

och en massa annan nyttig information direkt p sk rmen.

Om du g r ett k p via Avanza g rs aff ren s fort det finns n gon som vill s

lja till det pris du angett. K p- och s ljordrarna matchas automatiskt i

Stockholmsb rsens handelssystem SAXESS.

S tj nar du pengar p aktier

Om du beh ller aktierna en tid och f retaget du ger aktier i g r med vinst kan

du f utdelning, det vill s ga en del av f retagets vinst. Hur stor del av f

retagets vinst du f r beror dels p hur m nga aktier du har och dels p hur

stor del av vinsten som ska delas ut enligt bolagsst mman.

Stiger v rdet p dina aktier, s kallad kursstegring, s kan du s lja dem till

ett h gre pris n du k pte dem f r. Kursstegring sker n r marknaden bed mer att

f retaget st r inf r en positiv utveckling till exempel genom f rv ntan p h

gre vinster. Kursstegring kan intr ffa ven i f retag som g r med f rlust, om

tillr ckligt m nga investerare tror att f retaget kommer att g med vinst i

framtiden. Om du k per 100 aktier f r 100 kronor styck i januari och s ljer dem

f r 110 kronor styck i juni har du tj nat 10 kronor p varje aktie, sammanlagt

1 000 kronor (avgifter f r aff rerna ej inr knade). Av denna reavinst g r 30

procent i skatt och du f r allts beh lla 700 kronor.

Eftersom b rsen sedan 80-talet som helhet har stigit mycket i v rde hoppas

numera de flesta investerare kunna tj na pengar p kursstegring. Men att b rsen

historiskt sett stigit kraftigt r ingen garanti f r att den alltid kommer g ra

det vilket terkommande korrigeringar tydligt visat. Under 60- och 70-talet var

den svenska b rsens utveckling l ngsammare. Aktieutdelningen var d en

viktigare faktor i valet av aktie. I likhet med reavinster beskattas

aktieutdelning med 30 procent.

Hur s tts priset p aktier?

Priset p en aktie varierar hela tiden. De som vill k pa en aktie anger hur

mycket de r villiga att betala och de som vill s lja anger hur mycket de vill

s lja f r. N r k pare och s ljare hamnar p samma niv sker ett avslut

aktierna byter gare. M nga faktorer spelar in vid priss ttningen, bland annat

f retagets vinster, f rv ntningarna om framtiden, konjunkturen och r ntel get.

Ett f retag som g r stora vinster i f rh llande till sin storlek bel nas oftast

med en h gre aktiekurs eftersom garna f r del av avkastningen. Om f retaget

tidigare har g tt d ligt men har en trov rdig plan f r att ndra p detta

brukar ocks kursen stiga. Upp tg ende konjunktur inneb r att folk konsumerar

mer, vilket gynnar de flesta f retag: kursen stiger. H gre r ntor inneb r d

remot att det blir mer attraktivt att placera pengar i till exempel

obligationer j mf rt med p b rsen. Dessutom inneb r h gre r nta st rre

kostnader f r de som l nar pengar f r att k pa aktier. H gre r nta inneb r

allts oftast att aktiekursen g r ned.

Vad g ller v rdering av aktier r det inte s enkelt som att aktien med h gst

kurs r "dyrast". Om det finns 10 000 aktier i ett bolag och dess aktie handlas

f r 100 kronor inneb r detta att hela f retaget v rderas till 10 000 x 100

kronor = 1 miljon kronor. Denna summa kallas ven f retagets b rsv rde. Om det

i st llet skulle finnas 1 miljon aktier i bolaget och dess aktie kostade 1

krona skulle nd v rdet p hela f retaget vara detsamma, 1 miljon x 1 kr = 1

miljon kronor. Om ett f retag r h gt eller l gt v rderat utl ses av dess b rsv

rde, inte av dess aktiekurs.

L s kurslistorna r tt

Kurslistor finns p Avanza och i tidningar. F r att kunna f lja marknaden och

utvecklingen f r olika aktier beh ver du veta hur du ska l sa kurslistorna.

Listorna ser inte likadana ut verallt, vissa har med mer information n andra.

Det h r r parametrar som ing r p de flesta h ll:

F retag/aktieslag: H r anges vilken aktie det g ller. Namnet p aktien f ljs

ofta av en bokstav, A, B och ibland C. Ofta har A-aktierna st rre r stv rde

vilket inneb r att den som ger en s dan aktie har 10 eller 100 g nger fler r

ster p bolagsst mman. Det har dock oftast ingen egentlig betydelse f r kursen.

I regel handlas ett av aktieslagen betydligt mer n det andra. I s fall kan

det vara klokt att handla i det mest omsatta aktieslaget, eftersom det har b

ttre likviditet vilket inneb r att det r l ttare att k pa eller s lja vid den

tidpunkt du vill.

F r ndring: Hur mycket aktiens v rde f r ndrats sedan f reg ende dag, r knat i

kronor.

F r ndring i procent: Hur mycket aktiens v rde ndrats sedan f reg ende dag, r

knat i procent.

K p: Hur mycket den h gst bjudande k paren r beredd att betala.

S lj: Hur mycket den minst kr vande s ljaren vill ha betalt.

Senast: Det pris dagens senaste aff r i aktien gjordes till.

H gst: Det h gsta pris aktien handlats till under dagen.

L gst: Det l gsta pris aktien handlats till under dagen.

Antal: Hur m nga aktier som handlats under dagen.

H gst/l gst r: Den h gsta respektive l gsta kurs aktien har handlats till det

senaste ret.

F r ndring i procent i r: Hur mycket aktiens v rde ndrats i procent sedan

rsskiftet.

B rsv rde: Hur mycket hela f retaget v rderas till i kronor, dvs den senaste

kursen multiplicerat med antal aktier.

P/e-tal: (Price/earnings) r b rskursen delat med vinsten per aktie. Ett h gt

tal anger att aktien r h gt v rderad i f rh llande till vinsten.

Olika listor - olika risker

Genom Avanza kan du direkt p webben handla med v rdepapper fr n Sverige,

Finland, Danmark, Norge, USA och Kanada. Via v ra m klare kan du dessutom

handla med v rdepapper p v rldens vriga b rser.

Mest handel sker,inte ov ntat, p den svenska marknaden. Stockholmsb rsen, som

tidigare var indelad i listor s som A- och O-listan, Attract40 samt First

North, f ljer numera den internationella b rsstandarden. Enligt den nya

ordningen inneb r det att f retag listas inom ramen f r Large Cap, Mid Cap och

Small Cap beroende p f retagets storlek/b rsv rde. I grova drag g ller

fortfarande regeln att st rre bolag tenderar att ha en stabilare kursutveckling

n sm bolag.

F rutom dessa listor g r det ven att handla med mindre aktier p NGM och

Aktietorget samt inofficiella noteringar. Riskniv n f r handel med aktier som

r noterade p NGM och Aktietorget r att betrakta som h gre n aktiehandel p

Stockholmsb rsen. Inofficiellt noterade aktier handlas slutligen hos

fondkommission rer som tar sig att sk ta handeln och st lla kurser.

Att l gga order

N r du vill k pa eller s lja l gger du en order. Om du till exempel vill k pa

100 stycken aktier av typen Ericsson B skriver du in det i orderl ggningsf

nstret hos Avanza eller talar om det f r banken. Men det finns n gra saker till

att ta st llning till n r du l gger din order.

Du kan v lja en gr ns f r ordern. Om du vid ditt k p s tter en limit p 105

kronor inneb r det att k pet inte g r igenom s l nge aktien kostar mer n 105

kronor. Om du s tter denna limit och aktien samtidigt handlas f r 100 kronor

riskerar du dock inte att beh va betala 105 kronor f r dina aktier avslut g

rs i s fall till aktuell s ljkurs.

Alternativet till att s tta en limit r att v lja att k pa till "b st m jligt".

D k per du till det aktuella pris som g ller n r ordern l ggs in i

handelssystemet. Om du har otur kan du d f aktierna till en kurs som r h gre

n du hade t nkt dig. Det r d rf r en bra id att ta f r vana att alltid ange

en kurslimit.

N sta val r att ange hur l nge ordern ska ligga inne. Hos Avanza g ller regeln

att en order g ller dagen ut om du inte anger n got annat, sedan raderas den om

det under dagen inte fanns s ljare eller k pare till det pris du angett. Men om

du vill kan du v lja att ordern ska ligga inne i upp till tta dagar.

Risker och snabba klipp

M jligheterna att g ra snabba och stora vinster p b rsen lockar m nga. Men

rligt talat: det r inte alldeles l tt att lyckas med detta. Den som kan s tta

sig in i stora m ngder information, h lla sig uppdaterad vad g ller nyheter och

kursr relser och har k nsla f r eller tur med timingen n r det r dags att k pa

och s lja kan g ra klipp ingen tvekan om det. Men alldeles l tt r det inte.

Och placerare som fokuserar p att g ra snabba klipp tar ofta on digt stora

risker.

Som nyb rjare p aktiemarknaden finns det vissa saker du b r t nka p . Om du

investerar en mindre summa som du kan klara dig utan kan du ta st rre risker.

Om du investerar pengar som du t nker anv nda f r att k pa till exempel ett hus

i framtiden b r du vara mer f rsiktig.

Att g ra m nga aff rer, d r du ger varje aktie en kort tid, r mer riskfyllt

n att g ra l ngsiktiga aff rer. Det beror p att du med m nga snabba aff rer l

per st rre risk att k pa respektive s lja varje aktie vid "fel" tidpunkt. Med

en s dan aktiv strategi kan du f rlora pengar i snabb takt, men givetvis ocks

tj na desto mer pengar om du lyckas pricka in r tt tidpunkt f r dina aff rer.

V ra viktigaste slutr d till dig

avkastning har du chans att f .

aktier.

nkt f r investeringen. Aktier g r oundvikligen ned ibland och just d vill du

inte beh va s lja.

dina pengar p toppen n r priserna r som h gst.

kan du l ra dig mer under resans g ng.

Slutligen - t nk p att ven de allra b sta proffsen g r d liga aff rer ibland.

Efter genomg ngen av v r aktieskola har du f tt b ttre f ruts ttningar att

undvika s dana.

Testa dina aktiekunskaper!

H r kan du testa dina kunskaper. Var noga med att g igenom aktieskolan f rst.

1. Vilket av f ljande p st ende r fel?

En h gkonjunktur leder till stigande b rskurser

Stigande f retagsvinster g r att aktiekurserna stiger

H gre r nta ger generellt stigande b rskurser

2. Varf r ska du sprida ditt sparande ver tiden?

D riskerar jag inte enbart att k pa precis n r det r som dyrast

Det blir billigare att k pa sm poster n stora

Senare kanske det finns mer sp nnande aktier att placera i

3. Varf r r det viktigt att b rja spara s tidigt som m jligt?

R ntan p r ntan g r att placeringen v xer mer p l ng sikt

Aktiekurserna blir dyrare och dyrare med ren

Ju tidigare jag b rjar desto b ttre placerare blir jag

4. Vad inneb r det att sprida sina risker?

Jag placerar ut mitt sparande p m nga olika alternativ

Jag placerar bara i ett papper. Risken att det ska g d ligt r minimal.

Jag l ter bli att spara i riskabla papper

5. P vilket s tt kan du inte tj na pengar p aktier?

Utdelningar

Kursstegringar

Indelningar