💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 1791.gmi captured on 2023-01-29 at 07:51:00. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-05)
-=-=-=-=-=-=-
2010-02-04 13:18:00
Publicerat i dag. 00:50
Finansmarknadsminister Mats Odell: Vi vill inf ra en ny sparform, obligatorisk
flyttr tt f r pensionssparandet och se ver AP-fonderna. F r att f fart p
tillv xten beh ver Sverige en politik som underl ttar sparande. Regeringen
presenterar d rf r inom kort en ny sparandeform f r fonder, aktier och andra v
rdepapper. Att k pa och s lja ger inga skattekonsekvenser och resultatet beh
ver inte deklareras. Spararen betalar i st llet en l g, rlig schablonskatt och
har full r str tt f r sina aktier. Vi p b rjar ocks under 2010 ett arbete som
ska leda till obligatorisk flyttr tt f r allt pensionssparande, ven ldre f rs
kringar. Det finns ven starka sk l att p nytt verv ga AP-fondernas struktur
och regelverk, skriver Mats Odell.
Efter en skakig inledning kunde vi l mna ett os kert 2009 med viss optimism.
Den finansiella kris som helt pr glade regeringens och myndigheternas insatser
under v ren, v ndes under h sten allt mer mot stabilitet och f rhoppning om f
rnyad tillv xt.
Det r v rt att komma ih g de mycket omfattande insatser som skattebetalarna
gjort under krisens mest akuta skede. Statens taganden uppgick som mest till
ver 1 100 miljarder kronor f r att h lla ig ng banksystemet och sl vakt om att
hush ll och f retag hade tillg ng till l n p rimliga villkor.
Genom den stabilitetsfond som regeringen satte upp f r bankerna sj lva betala f
r st den s att skattebetalarna, s l ngt som m jligt, h lls skadesl sa. Den
grundinsats p 15 miljarder kronor som gjordes i fonden har nu v xt till det
dubbla, vilket inneb r att Sverige kan g ur krisen med f rst rkta resurser att
hantera n sta finanskris.
Kris tg rderna innebar ett n dv ndigt ingrepp i den fria marknadsekonomin f r
att sl vakt om jobben och tillv xten. Samtidigt r jag som kristdemokrat
vertygad om att statliga ingrepp i l ngden r skadliga f r den ekonomiska
utvecklingen. D rf r m ste det vara en prioriterad fr ga att avveckla st d tg
rderna och sl ppa fram sunda marknadskrafter s att de ter kan bidra till
tillv xt och v lf rd.
Det r ocks h g tid att reformera den svenska finansiella sektorn s att den f
rb ttrar m jligheterna f r spararna, kar investeringarna och l mnar ett
positivt bidrag till terh mtningen i ekonomin. Det r en omfattande
reformagenda som jag anser m ste genomf ras under loppet av 2010:
Ny sparandebeskattning. F r att f fart p tillv xten beh ver Sverige en
politik som underl ttar sparande och aktivt gande i nya, v xande f retag. F r
oss kristdemokrater har det under mandatperioden varit ett prioriterat m l att
driva fram reformer som kar m nniskors m jligheter till eget gande,
ansvarstagande och entrepren rskap. Sverige beh ver fler gare av k tt och blod
och d kr vs nya, enkla sparformer som g r att fler uppmuntras att vara aktiva
och engagerade i framtidens f retag.
Regeringen kommer under v ren 2010 att presentera en ny sparandeform som g r
det m jligt att k pa och s lja fonder, aktier och andra v rdepapper utan vare
sig skatte konsekvenser eller behov av att deklarera. Spararen betalar i st
llet en l g, rlig schablonskatt baserad p tillg ngarnas v rde. Till stora
delar p minner detta om kapitalf rs kringen, men med skillnaden att spararen f
r full r str tt f r sina aktier. De som v ljer denna sparform kan aktivt k pa
och s lja aktier utan direkta skattekonsekvenser, n got som ocks kommer att
vara bra f r konkurrensen.
Obligatorisk flyttr tt f r pensionssparande. Allt fler svenskar har n gon
form av privat pensionssparande vid sidan av den allm nna pensionen. M nga r
dock inl sta i livsl nga avtal som ger litet inflytande eller flyttm jligheter
f r den som r missn jd. Jag ser ett v xande konsumentintresse att sl vakt om
att vi har en sund konkurrens om pensionspengarna i s v l avtalsf rs kringar
som andra privata pensionsalternativ.
Sedan 2004 g ller flyttr tt f r alla nytecknade pensionsf rs kringar. Det r
ocks m jligt f r pensionsbolag att frivilligt inf ra flyttr tt i ldre f rs
kringar. Flera stora pensionsbolag forts tter dock att f rv gra sina kunder den
m jligheten. Det r olyckligt f r b de konsumentskyddet och konkurrensen.
Regeringen kommer under 2010 p b rja ett arbete som ska leda fram till
obligatorisk flyttr tt f r pensionssparande.
versyn av AP-fonderna. Under finanskrisen har bristerna i AP-fondernas f
rvaltning och styrning kommit i fokus. Kostnaderna r f r h ga samtidigt som
resultatet av den aktiva f rvaltningen och vissa fonders strategiska beslut r
nedsl ende. B rsfallet, kombinerat med andra faktorer, g r d rtill att rets
pensioner efter flera r av reella f rb ttringar m ste skrivas ned.
Jag anser att det finns starka sk l att p nytt verv ga AP-fondernas struktur
och regelverk. Avkastningen m ste f rb ttras, men fonderna ska ocks f rtj na
allm nhetens f rtroende som gare. Riksdagen har tidigt slagit fast att
fonderna ska ta h nsyn till etik och milj i sina placeringar och ta aktivt
garansvar utan att ta n ringspolitiska h nsyn. Fondernas struktur ska inte
heller leda till en osund maktkoncentration, otillr cklig riskspridning eller l
pa risk f r politisk styrning. Detta r viktiga principer f r oss
kristdemokrater som m ste beaktas n r AP-fondssystemet ses ver. Ett beslut om
versynen tas i pensionsgruppen tidigt i r.
Kamp mot ekonomisk brottslighet. De finansiella systemen anv nds i allt st
rre utstr ckning till ekonomisk brottslighet, b de i form av penningtv tt och f
r att finansiera terrorism. Kriminellas angrepp mot kontanthanteringen, b de i
stort och sm tt, har d rtill blivit ett allt st rre hot mot allm nhetens s
kerhet och mot samh llets infrastruktur.
Under 2010 kommer ytterligare steg tas f r att minska m jligheterna f r
kriminella att anv nda s v l betalningsv sendet som andra finansiella tj nster
f r illegala ndam l. Regeringen har som m ls ttning att vidta de tg rder som
kr vs f r att Sverige ska leva upp till kraven fr n det internationella
penningtv ttorganet FATF. Jag vill d rtill samla olika intressenter f r att f
fram konkreta tg rder som leder till att vi minskar risken f r r n och kar s
kerheten kring hanteringen av kontanter i samh llet.
Detta r vad jag ser som n gra av de viktigaste reformerna p den svenska
finansmarknaden under 2010.
Sverige har ocks ett fortsatt intresse av att driva p EU-samarbetet runt
finansiella tj nster. Som ordf randeland hade vi en avg rande betydelse f r de
framsteg EU-l nderna gjorde avseende finansiell tillsyn, kapitalt
ckningsregler, bonusbegr nsningar och regelverk f r alternativa
investeringsfonder. Arbetet med att implementera de beslut som togs kommer att
vara en viktig del av 2010 rs beting.
Men vi m ste ven anstr nga oss f r att h lla reformtempot i EU uppe. Den nya
kommissionen m ste s tta arbetet med att ta bort kvarvarande hinder f r en v l
fungerande inre marknad f r finansiella tj nster h gt p agendan. Europa m ste
ocks klara utmaningen att avveckla kris tg rderna och bygga en b ttre
samverkan kring krishantering i gr ns verskridande banker.
Finanssektorn r och f rblir en nyckelbransch f r Sveriges och EU:s framtida v
lst nd. Under krisen har regeringen v rnat om att hush ll och f retag haft
tillg ng till krediter ven under ekonomiskt utmanande tider. Nu kan vi lyfta
blicken och fokusera p att sl vakt om att Sveriges sparare ven i framtiden
har tillg ng till det bredast m jliga utbudet av finanstj nster till de b sta m
jliga villkoren. Vi har utm rkta f ruts ttningar att se till att Sverige i
framtiden har en finanssektor i v rldsklass som bidrar till v lf rdens
utveckling.
Mats Odell
kommun- och finansmarknadsminister (KD)
St rsta sparformen
Den st rsta sparformen f r hush llen r f rs kringssparande. Sparandet i
individuella f rs kringar tredje kvartalet 2009 var 15 miljarder, vilket r h
gre n tredje kvartalet 2008 d motsvarande siffra var 6 miljarder. Liksom f
rsta och andra kvartalet 2009 var sparandet i kapitalf rs kringar relativt h
gt, vilket r en sparform som r f rm nlig i tider med b rsuppg ng. Sparandet i
kollektiva f rs kringar (d r ven PPM ing r) var 23 miljarder, varav
PPM-sparandet stod f r 7 miljarder. Tredje kvartalet 2008 uppgick det
kollektiva f rs kringssparandet till 32 miljarder.
K lla: Sparbarometern