💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 1927.gmi captured on 2023-01-29 at 07:45:45. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-05)

➡️ Next capture (2024-05-10)

🚧 View Differences

-=-=-=-=-=-=-

Historiskt l ga d dstal v cker liv i nollvision

2010-04-01 10:28:10

Uppdaterat 2010-03-31 13:57. Publicerat 2010-03-31 13:57

De historiskt l ga d dstalen i trafiken forts tter. Enligt prelimin r statistik

har elva personer d dats mellan den 1 och den 29 mars. Under hela februari var

det sju. S l ga tal har inte f rekommit sedan 1920-talet.

Det handlar om s krare bilar och en rad s kerhets tg rder l ngs v garna, som

kameror och mittr cken. Det handlar om minskad trafik p grund av l

gkonjunkturen. Och det handlar om en ovanligt sn rik vinter med f rsiktiga

bilister.

Men nd : de senaste m nadernas dramatiska fall i antalet trafikd da r

uppseendev ckande. Den s kallade nollvisionen ser pl tsligt inte alldeles on

bar ut.

Annons:

I februari d dades sju personer i trafiken. Under hela perioden 1 januari till

29 mars omkom 44 personer i trafikolyckor enligt V gverkets prelimin ra

statistik. I februari omkom endast sju personer. F rra ret var siffran vid den

h r tiden ver 50, och 2008 var den n rmare 80.

Man f r g sjuttio ttio r tillbaka i tiden f r att hitta m nader med

ensiffriga d dstal, en tid d antalet bilar var n gra tiotusental.

Det r helt otroliga siffror, konstaterar sa Ersson, bitr dande chef p V

gverkets trafiks kerhetsavdelning.

Man kan nog s ga att vintereffekterna h ller i sig ven i mars. Men de som st

llt bilen under vintern tar fram den nu, och snart kommer motorcyklarna. Vi r

f rberedda p att det tyv rr inte kan forts tta s h r.

Egentligen inneb r inte den av riksdagen beslutade nollvisionen ett m l om noll

d da p v garna. Det senaste fastslagna m let r att antalet trafikoffer ska

halveras fr n 2007 till 2020, vilket skulle inneb ra 220 d da.

F r tv r sedan d dades f rre n 400 personer f r f rsta g ngen sedan

40-talet, och 2009 var antalet 355. R knat i relation till antalet bilar var

risken att d das i trafiken 20 g nger st rre p 1950-talet n den r i dag.

Nollvisionen lanserades 1996, n r d dstalen var sjunkande. N r de svarta

siffrorna under n gra r efter millennieskiftet ter kade ifr gasattes

visionen. En del s g den som naiv.

M nga har tyckt en hel del. Men visionen r en sak, det r ett s tt att t nka

f r att hitta nya l sningar, att s tta upp m l r n got annat, s ger sa

Ersson.

Hade man inte kommit p lika innovativa l sningar om man inte haft

nollvisionen?

Nej, jag r helt vertygad om att vi inte hade det. Mittr cken och kameror

fanns inte n r visionen lanserades.

sa Ersson po ngterar att m nga fler akt rer n myndigheterna i dag r

inblandade i arbetet f r b ttre s kerhet. Ny teknik har lett till

antisladdsystem och kad krocks kerhet. Snart kommer system som varnar f raren

om hon h ller p att k ra av v gen och n dbromsar som griper in om man inte

bromsar sj lv. Hon n mner Volvo personvagnar som positivt exempel p nyt

nkande; f retaget har som m l till 2020 att ingen ska d das i eller av en ny

Volvo.

Om man ser bortom dagens m l: hur n ra noll d da kan man komma?

Nollvisionen kan n s f r olika grupper och perioder. Ett exempel r att vi

hade arton dagar i rad utan n gon omkommen nu i februari/mars. Ett annat

exempel r att det var tv barn under tolv som omkom som oskyddade trafikanter

2008, dvs n ra noll. Och m nga kommuner har noll omkomna.

Om vi p det viset kan f allt fler grupper, omr den och tidsperioder med

noll omkomna s kommer vi n rmare visionen.

Kan man s ga att tg rderna blir dyrare per r ddat liv ju n rmare noll man

kommer?

Det r klart att det blir sv rare ju l ngre ner vi kommer med siffrorna, men

det beh ver inte betyda att det ska kosta mer. Det beror p hur smarta l

sningar vi kommer p och hur mycket ny teknik som kommer.

Anders Bolling

anders.bolling@dn.se