💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 1927.gmi captured on 2023-01-29 at 07:45:45. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-05)
-=-=-=-=-=-=-
2010-04-01 10:28:10
Uppdaterat 2010-03-31 13:57. Publicerat 2010-03-31 13:57
De historiskt l ga d dstalen i trafiken forts tter. Enligt prelimin r statistik
har elva personer d dats mellan den 1 och den 29 mars. Under hela februari var
det sju. S l ga tal har inte f rekommit sedan 1920-talet.
Det handlar om s krare bilar och en rad s kerhets tg rder l ngs v garna, som
kameror och mittr cken. Det handlar om minskad trafik p grund av l
gkonjunkturen. Och det handlar om en ovanligt sn rik vinter med f rsiktiga
bilister.
Men nd : de senaste m nadernas dramatiska fall i antalet trafikd da r
uppseendev ckande. Den s kallade nollvisionen ser pl tsligt inte alldeles on
bar ut.
Annons:
I februari d dades sju personer i trafiken. Under hela perioden 1 januari till
29 mars omkom 44 personer i trafikolyckor enligt V gverkets prelimin ra
statistik. I februari omkom endast sju personer. F rra ret var siffran vid den
h r tiden ver 50, och 2008 var den n rmare 80.
Man f r g sjuttio ttio r tillbaka i tiden f r att hitta m nader med
ensiffriga d dstal, en tid d antalet bilar var n gra tiotusental.
Det r helt otroliga siffror, konstaterar sa Ersson, bitr dande chef p V
gverkets trafiks kerhetsavdelning.
Man kan nog s ga att vintereffekterna h ller i sig ven i mars. Men de som st
llt bilen under vintern tar fram den nu, och snart kommer motorcyklarna. Vi r
f rberedda p att det tyv rr inte kan forts tta s h r.
Egentligen inneb r inte den av riksdagen beslutade nollvisionen ett m l om noll
d da p v garna. Det senaste fastslagna m let r att antalet trafikoffer ska
halveras fr n 2007 till 2020, vilket skulle inneb ra 220 d da.
F r tv r sedan d dades f rre n 400 personer f r f rsta g ngen sedan
40-talet, och 2009 var antalet 355. R knat i relation till antalet bilar var
risken att d das i trafiken 20 g nger st rre p 1950-talet n den r i dag.
Nollvisionen lanserades 1996, n r d dstalen var sjunkande. N r de svarta
siffrorna under n gra r efter millennieskiftet ter kade ifr gasattes
visionen. En del s g den som naiv.
M nga har tyckt en hel del. Men visionen r en sak, det r ett s tt att t nka
f r att hitta nya l sningar, att s tta upp m l r n got annat, s ger sa
Ersson.
Hade man inte kommit p lika innovativa l sningar om man inte haft
nollvisionen?
Nej, jag r helt vertygad om att vi inte hade det. Mittr cken och kameror
fanns inte n r visionen lanserades.
sa Ersson po ngterar att m nga fler akt rer n myndigheterna i dag r
inblandade i arbetet f r b ttre s kerhet. Ny teknik har lett till
antisladdsystem och kad krocks kerhet. Snart kommer system som varnar f raren
om hon h ller p att k ra av v gen och n dbromsar som griper in om man inte
bromsar sj lv. Hon n mner Volvo personvagnar som positivt exempel p nyt
nkande; f retaget har som m l till 2020 att ingen ska d das i eller av en ny
Volvo.
Om man ser bortom dagens m l: hur n ra noll d da kan man komma?
Nollvisionen kan n s f r olika grupper och perioder. Ett exempel r att vi
hade arton dagar i rad utan n gon omkommen nu i februari/mars. Ett annat
exempel r att det var tv barn under tolv som omkom som oskyddade trafikanter
2008, dvs n ra noll. Och m nga kommuner har noll omkomna.
Om vi p det viset kan f allt fler grupper, omr den och tidsperioder med
noll omkomna s kommer vi n rmare visionen.
Kan man s ga att tg rderna blir dyrare per r ddat liv ju n rmare noll man
kommer?
Det r klart att det blir sv rare ju l ngre ner vi kommer med siffrorna, men
det beh ver inte betyda att det ska kosta mer. Det beror p hur smarta l
sningar vi kommer p och hur mycket ny teknik som kommer.
Anders Bolling
anders.bolling@dn.se