💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2171.gmi captured on 2023-01-29 at 07:36:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Rikbanken h jer r ntan

2010-07-01 09:09:24

Uppdaterat i dag. 11:18. Publicerat i dag. 09:30

Riksbanken har beslutat att h ja r ntan till 0,5 procent. I ett pressmeddelande

motiveras beslutet med att svensk ekonomi utvecklats starkt efter den djupa

nedg ngen och att terh mtningen i v rldsekonomin forts tter.

Riksbanken h jer sin viktigaste styrr nta, repor ntan, med 0,25 procentenheter

till 0,5 procent.

Flertalet analytiker hade r knat med en h jning av repor ntan med just 0,25

procentenheter.

Annons:

Riksbanken r knar nu med en genomsnittlig repor nta p 0,5 procent under tredje

kvartalet 2010, 0,9 procent under fj rde kvartalet i r, 2,1 procent under

tredje kvartalet 2011, 3,1 procent tredje kvartalet 2012 och 3,8 procent tredje

kvartalet 2013.

I den penningpolitiska uppf ljningen i april sp dde Riksbanken en n got l gre r

nta i b rjan av prognosperioden. F r den senare delen av perioden r prognosen

d remot nedjusterad.

Riksbanken sp r i den penningpolitiska rapporten att Sveriges

bruttonationalprodukt (BNP) v xer med 3,8 procent i r, 3,6 procent 2011 och

2,8 procent 2012.

I den penningpolitiska uppf ljningen sp dde Riksbanken en BNP-tillv xt p 2,2

procent i r, 3,7 procent 2011 och 3,1 procent 2012.

Konsumentpriserna v ntas i genomsnitt stiga med 1,2 procent i r (1,1 procent i

den f rra prognosen), 2,0 procent (2,1) 2011 och 2,4 procent (2,9) 2012.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot beslutet att h ja r

ntan, med h nvisning till den kade os kerheten till f ljd av skuldkrisen i

euroomr det. Hon f rordade ocks en repor ntebana med of r ndrad r nta fram

till september, och d refter successiva h jningar enligt den profil som

redovisas i den penningpolitiska rapporten.

Vice riksbankschef Lars E O Svensson reserverade sig mot repor ntebanan och f

rordade en repor nta p 0,25 procent till och med fj rde kvartalet 2010 och d

refter en gradvis terg ng till huvudscenariots repor ntebana, skriver

Riksbanken.

Den starka tillv xten bidrar enligt Riksbanken till att arbetsl sheten faller

snabbare n tidigare ber knat. Den ber knas landa p drygt 7,5 procent i slutet

av prognosperioden.

Riksbanken g r ocks bed mningen att reformer inom arbetsl shets- och sjukf rs

kringarna samt jobbskatteavdraget har kat incitamenten f r att vara kvar i

arbetskraften. D rf r har utbudet av arbetskraft kat under krisen, trots

fallande syssels ttning.

Riksbanken m lar ocks upp n gra alternativa scenarier f r den ekonomiska

utveckling. En t nkbar v g r enligt banken att statsskuldskrisen i Europa f rv

rras, vilket skulle leda till att den spirande konjunkturen faller tillbaka i

en l gkonjunktur, och att r ntorna blir l gre n de annars skulle bli.

Riksbanken varnar ocks f r att stigande bostadspriser och verdriven

kreditgivning skulle kunna hota den ekonomiska utvecklingen.

Samtidigt som terh mtningen i v rldsekonomin forts tter medf r den

statsfinansiella situationen i v r omv rld att m nga l nder beh ver g ra stora

tstramningar, konstaterar Riksbanken.

Dessa tstramningar v ntas d mpa BNP-tillv xten i euroomr det, vilket ven h

ller tillbaka utvecklingen i BNP och inflation i Sverige p l ngre sikt ,

skriver Riksbanken i pressmeddelandet.

Trots detta, och trots att inflationstrycket i dagsl get r l gt, beh ver r

ntan h jas mot mer normala niv er f r att inflationsm let inte ska vara hotat,

enligt banken.

Samtidigt g r den svagare ekonomiska utvecklingen i euroomr det att repor ntan

p l ngre sikt inte beh ver h jas lika snabbt som i tidigare bed mning ,

skriver Riksbanken.

Riksbankens besked pressade ned b de de svenska marknadsr ntorna och kronkursen

ytterligare. De tv riga och tio riga statsobligationsr ntorna l g vid 9.50 p

1,34 respektive 2,58 procent, j mf rt med 1,40 respektive 2,64 procent tidigare

under morgonen.

Euron kostade i valutahandeln 9:59 kronor och dollarn 7:84 kronor, j mf rt med

9:55 respektive 7:82 kronor tidigare.

Beskedet fr n Riksbanken var ganska v ntat, enligt Annika Winsth, chefsekonom p

Nordea.

Nu har den en tillv xtprognos som r ganska stark b de innevarande r och n

sta. D r det inte rimligt att ligga kvar p en r nta p 0,25, utan d beh ver

man inleda en h jning.

Med den tillv xt och det arbetsmarknadsl ge som Sverige har i dag ska inte r

ntan ligga p 0,25 procent, anser Winsth.

Den r anpassad f r en kris, och krisen har vi bakom oss.

Tv ledam ter ans g att man borde v nta med h jningen vice riksbankschef

Karolina Ekholm eftersom hon oroas av skuldproblemen ute i Europa.

Det finns en risk, men r det s att det blossar upp mer i Europa och det f r

konsekvenser f r svensk exportmarknad f r Riksbanken ta en paus helt enkelt, s

ger Annika Winsth.

--------------

Publicerad: 1 juli 2010, 10.10. Senast ndrad: 1 juli 2010, 11.34

Riksbanken h jer sin viktigaste styrr nta, repor ntan, med 0,25 procentenheter

till 0,5 procent.

Svensk Fastighetsf rmedling tror inte r att r nteh jningen n mnv rt kommer p

verka bostadsmarknaden.

"H jningen r redan intecknad och bankerna har redan har b rjat h ja bol ner

ntorna. Det som r avg rande fram ver r takten i h jningarna och det blir

intressant att f lja r ntebanan", skriver Peeter P tsep, vd p Svensk

Fastighetsf rmedling i ett pressmeddelande.

Riksbanken har reviderat ned r ntebanan n got, och indikerar nu h jning i

september och oktober, men inte i december.

R ntebanan l ngt fram har tagits ned, och v ntas nu bli 3,31 i slutet av 2012,

j mf rt med tidigare 3,75.

I ett pressmeddelande skriver Riksbanken att f r att klara inflationsm let p 2

procent och f r att f en stabil utveckling i ekonomin beh ver r ntan h jas mot

mer normala niv er fram ver.

Korta r ntor kommer att stiga p Riksbankens r ntebesked, men l ngre r ntor

kommer att sjunka, enligt Cecilia Skingsley, analyschef f r r ntor och valutor

p Swedbank.

- H jningen var som v ntat, men vriga tong ngar var mjukare n v ntat.

Riksbanken skriver ner tillv xtantagandet f r svensk ekonomi, samt skriver ner

r ntebanan mer n v ntat, s ger Cecilia Skingsley.