💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2172.gmi captured on 2023-01-29 at 07:36:16. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
2010-07-01 09:09:24
Publicerad: 1 juli 2010, 08.01. Senast ndrad: 1 juli 2010, 11.04
Dr mmen var resund som en enda pulserande storstads metropol. Tio r efter att
bron invigdes har den fortfarande inte g tt i uppfyllelse. Pengarna g r till
Danmark Malm har blivit som en f rort till K penhamn.
Invigningsceremonin inleds med en tyst minut. Kv llen innan har tta unga m n d
tt p Roskildefestivalen. Tre var svenska, tre var danska.
Vid brof stet vid Lernacken f r publiken sedan lyssna p ett f rinspelat samtal
mellan Danmarks och Sveriges d varande statsministrar.
Det r mycket gl djande f r oss att Sk ne kommer tillbaka till Danmark, s ger
Poul Nyrup Rasmussen.
N r G ran Persson ska svara slutar ljudet att fungera. Men kanske hade
Rasmussen nd r tt. F r det r K penhamn som dominerar resund.
Nu, p dagen tio r senare, r Sk ne fortfarande inte en integrerad del i en
pulserande storstadsregion.
Inte ens en majoritet av de boende i Sk ne och p Sj lland anser att det nnu g
r att tala om en sammanh llen resundsregion.
I dagsl get har st rsta staden Malm ist llet flera k nnetecken av en f rort:
env gspendling och l gre huspriser.
ren innan finanskrisen var bristen p arbetskraft stor i Danmark. Den starka
danska kronan, h gre l ner och l ga levnadsomkostnader i Sverige gjorde och g r
det fortfarande l nsamt att pendla ver sundet. Att f rs ka sig p det motsatta
har varit direkt ol nsamt.
Detta syns i statistiken. Varje veckodag arbetspendlar runt 18000 personer fr n
Sverige till Danmark. t andra h llet: 600 personer.
Under varje r sedan bron blev klar har nettoinflyttningen fr n Danmark till Sk
ne varit kraftig. De d uppskruvade priserna p den danska bostadsmarknaden
bidrog till att m nga danskar k pte ett billigare hus i Sverige. Och de beh ll
sina v lbetalda jobb i Danmark.
Inte bara ekonomiska verv gningar har bidragit till den danska flyttstr mmen.
I en unders kning uppgav n stan var tolfte inflyttad dansk att de var k
rleksflyktingar , och hade flyttat till Sverige f r att de inte kunnat gifta
sig under Danmarks h rda utl nningslagar.
Byr kratin anses annars vara ett av de st rsta hindren f r fortsatt
integration. Sk nes kommuner missgynnas kraftigt av skatteavtalet med Danmark,
d r pendlarna betalar skatt i det land d r de arbetar, inte d r de bor.
Under de senaste tio ren har de betalat runt 18 miljarder kronor i dansk
skatt. Kompensationen fr n Danmark har endast varit 4,5 miljarder kronor.
Det borde vara enkelt att l sa. Men den h r regeringen har varit f r d lig p
att f rhandla med danskarna. s ger Ilmar Reepalu (S), ordf rande i
kommunstyrelsen i Malm .
ven broavgifterna r ett st ndigt klagom l i Sk ne. H lften av en enkel t
gbiljett Malm K penhamn g r till att betala av bron.
Att bron helt skulle finansieras med avgifter var en f ruts ttning n r beslutet
att bygga bron togs 1991. resundsbron ska vara f rdigbetald 2030, men fram
tills dess l r de best .
I b rjan av 90-talet var motst ndet till en bro kraftigt. Mest handlade det om
milj n. M nga var r dda att infl det till stersj n skulle begr nsas, och att
havet skulle ber vas p livsviktigt syre och salt.
Motst ndet personifierades av d varande milj ministern Olof Johansson (C), som
avgick i protest mot hanteringen av brobygget och kallade resundsf rbindelsen
f r ett felt nkt, milj farligt, dyrt och on digt projekt .
Varje m nad sedan dess har SMHI varit ute med forskningsfartyget Argos och
kontrollerat bland annat syre- och salthalter i stersj n.
Vi kan inte se n gon direkt p verkan av resundsbron. Problemen i stersj n
beror p annat, s ger Arne Svensson, oceanograf p Argos.
Havsmilj n i sj lva resund r ocks b ttre n p l nge. Men Olof Johansson r
tveksam till forskarnas slutsatser.
Det m ste vara v ldigt ytliga milj studier ifall de kan dra s stora v xlar
efter tio r. stersj n r fortfarande ett v ldigt pl gat innanhav och har s
otroligt sm marginaler, s ger han.
Huvudalternativet till resundsbron var en f rbindelse mellan Helsingborg och
Helsing r sundets smalaste del och den snabbaste v gen ner till kontinenten.
Nu ska en t gtunnel under den s kallade HH-leden terigen utredas.
2018 st r Fehmarn b lt-f rbindelsen klar, en v g- och t gbro som f rbinder Sj
lland med det tyska fastlandet, och resundsbrons kapacitet bed ms d bli f r
liten.
resundsbron blev vad jag trodde, en lokalbro mellan Malm och K penhamn. Den
var ocks helt feltajmad och felplacerad. Fram tills Fehrmarn b lt r byggd r
resundsbron bara en 18 mil l ng omv g ner till kontinenten, s ger Olof
Johansson.
Ilmar Reepalu h ller inte med.
N r beslutet togs satt Malm i en ohyggligt sv r sits, med v ldigt h g
arbetsl shet. Bron i sig st r d r som en fysisk f rbindelse, men ocks som en
katalysator som fick oss att t nka om och g ra allt som beh vdes g ras. Den
fick en gammal industristad att k nna sig som en del i ett st rre sammanhang.