💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2500.gmi captured on 2023-01-29 at 07:23:29. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
2010-10-26 14:58:57
Publicerat i dag. 00:50
Transparency Internationals svenska avdelning: Sverige forts tter att sjunka i
v rt index ver korruptionen i v rlden r 2010 som presenteras i dag.
Korruptionen i Sverige kar och detta hot m ste tas p betydligt st rre allvar
n hittills. Till exempel beh ver den svenska mutlagstiftningen f rst rkas.
Korruptionsh rvan i G teborg har tydligt visat att den kommunala sektorn l tt
ger upphov till intressekonflikter och fr mjar korruptivt beteende. Det r bet
nkligt att den kommunala revisionen inte r oberoende utan i h nderna p
partipolitiken. Vi f resl r ocks bland annat ett rs karant n f r politikers
och h gre offentliganst lldas verg ng till n ringslivet eller
intresseorganisationer, skriver styrelsen f r Transparency International
Sverige.
De m nga korruptionsfall som har avsl jats p senare tid, ven bortsett fr n de
i G teborg, tyder p att korruptionen kar i Sverige. Korruptionen f rspiller
allm nna, eller frivilligt insamlade, medel och underminerar den samh lleliga
integriteten.
Detta hot m ste tas p betydligt st rre allvar n hittills. Den engagerade
offentliga debatten, som l nge saknats, r ett centralt bidrag f r att bryta
den idylliserande inst llning som traditionellt har varit f rh rskande. Detta
r sm rtsamt i ett samh lle som s starkt byggt sina framg ngar p f rtroende f
r etablerade institutioner och akt rer. Men en realistisk verklighetsbild r n
dv ndig f r att v nda en negativ spiral och ocks kunna terst lla f
rtroendekapitalet.
Annons:
Transparency International (TI) lanserar i dag sitt Corruption Perceptions
Index (CPI) f r 2010. Sverige l g 2008 p en delad f rstaplats och 2009 p en
delad tredjeplats. I r f r Sverige of r ndrad po ng men forts tter att sjunka
p listan. Vi ligger dock kvar i toppskiktet. Det b r noteras att rets unders
kning avslutades i b rjan av september, innan omfattningen av korruptionsh rvan
i G teborg blev k nd.
Sverige har en god utg ngsposition f r att kunna st vja problemen i tid.
Problemen m ste angripas p bredden med regering och riksdag som sj lvklara f
rebilder. Detta f ruts tter att vi omg ende mobiliserar en politisk vilja att
agera mer kraftfullt n hittills.
TI-Sverige hoppas att tiden nu r mogen att anamma de som vi tycker mycket
rimliga f rslag som vi lagt fram de senaste ren. Det r positivt att ett av
dessa, om kad ppenhet vid tills ttning av h ga statliga chefer, delvis
beaktats.
D remot r det f rbryllande att v rt f rslag om kad ppenhet och insyn i de
politiska partiernas finansiering inte vunnit geh r. I V steuropa r det bara
Malta, San Marino, Schweiz och Sverige som saknar r ttslig reglering av
partifinansieringen. Sverige har ocks kritiserats av Europar dets Group of
States Against Corruption (GRECO), vilket b r st mma till eftertanke. Det r h
g tid att tv tta bort denna on diga fl ck p v r demokrati.
Vi har ocks f reslagit ett rs karant n f r politikers och h gre offentliganst
lldas verg ng till n ringslivet eller intresseorganisationer. En s dan
restriktion, med m jlighet till dispens, ligger i linje med vad som g ller f r
till exempel EU-kommissionen.
Den senaste utv rderingen av 1997 rs OECD-konvention visar att de tg rder som
vidtas f r att hindra mutor i exportaff rer r fortsatt otillr ckliga. Sverige
har hamnat i en f ga smickrande mellanposition i bed mningen av hur vi genomf r
konventionen. Ett allvarligt problem r bristen p utredningsresurser, vilket
ocks Justitiekanslern p pekat. Detta inneb r en risk att Sverige inte kan leva
upp till sina taganden i internationella konventioner. Riksenheten mot
korruption b r omg ende f rst rkas.
ven den svenska lagstiftningen beh ver st rkas. TI-Sverige ser Utredningen mot
mutor och bet nkandet Mutbrott (SOU 2010:38) som en inledning till en mer
omfattande genomg ng av behov och tg rder. Bland v ra konkreta f rslag finns
ett lagstadgat skydd f r s kallade whistleblowers, som avsl jar missf rh
llanden av olika slag. Norge och Storbritannien r exempel p l nder som p
sistone st rkt sitt skydd f r whistleblowers.
Vi f resl r ocks att kravet p dubbel straffbarhet i Sverige och i det land d
r en muta ges avskaffas. Kravet p dubbel straffbarhet inneb r i praktiken att
vi l mnar fritt fram f r mutbrott i l nder med svag lagstiftning.
Som s tydligt framkommit r den kommunala sektorn s rskilt utsatt. Denna milj
, inklusive kommunernas konstruktion, kan l tt ge upphov till
intressekonflikter som fr mjar korruptivt beteende. Det r bet nkligt, som
framh lls i en aktuell ESO-rapport, att den kommunala revisionen inte r
oberoende utan ligger i h nderna p revisorer som utses p partipolitiska
grunder.
Transparency International definierar korruption som att utnyttja sin st llning
f r att uppn otillb rlig f rdel f r egen eller annans vinning ( abuse of
entrusted power for personal gain ). Denna vedertagna definition r mycket
relevant just i en intressekonfliktsituation, inte minst i upphandlingsfr gor,
d r gr nsen f r vad som r olagligt l tt kan verskridas. Unders kningar visar
att just den kade upphandlingen i sig r en k lla f r kad korruptionsrisk i
de nordiska l nderna. Det aktuella fallet inom Kriminalv rden r en p minnelse
om detta. TI-Sverige har f reslagit att kad transparens inf rs vid
direktupphandlingar.
I en intensifierad kamp mot korruptionen har n ringslivet en central roll. ven
h r beh vs en ndrad sj lvbild. En aktuell unders kning av Ernst&Young visar
att styrelser och ledning f r svenska f retag ovanligt lite bekymrar sig f r
korruptionsriskerna. Korruptionsbek mpning b r vara en sj lvklar del av f
retagens arbete med socialt ansvarstagande, CSR (Corporate Social
Responsibility), och b r innefatta mer n planer, till exempel skyddade
telefonnummer f r whistleblowers. S dana arrangemang finns redan p flera f
retag.
Frivilligorganisationerna oms tter i dag mycket betydande belopp och r som R
da Korset-fallet visar inte immuna mot korruption. F rhoppningsvis p g r ocks
h r en angel gen sj lvrannsakan.
Det goda svenska varum rket r en av v ra st rsta tillg ngar som nation. Vi har
ett starkt nationellt intresse i att vidmakth lla detta f r v r framtida v lf
rd.
V r goda tradition att l sa angel gna samh llsproblem i samf rst nd borde borga
f r att vi nu tar de n dv ndiga krafttagen f r att v sentligt reducera
korruptionens omfattning i Sverige.
Lars-G ran Engfeldt
ordf rande Transparency International Sverige
Birgitta Johansson
Sussi Kvart
Carin Norberg
Claes Sandgren
Kristina Simion
G ran Steen
sa S derstr m Jerring
Anders Wiger
Anders Wijkman
styrelsemedlemmar
TI-Sverige
Transparency International Sverige, r en oberoende ideell organisation som
tillsammans med ytterligare ett hundratal andra nationella avdelningar ing r i
det globala n tverket Transparency International, med s te i Berlin. Det
grundades 1993 och kartl gger och motverkar korruption. TI-Sverige finansieras
genom bidrag och medlemsavgifter fr n f retag och privatpersoner.
N tverkets Corruption Perceptions Index (CPI) r en rangordning av graden av
korruption i cirka 180 l nder med utg ngspunkt fr n hur korruptionen uppfattas
av expertis och befolkningen. K lla: Transparency-se.org