💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2516.gmi captured on 2023-01-29 at 07:22:51. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
2010-10-28 10:48:42
PERSPEKTIV | Mats Hallgren om budgetdisciplin
Publicerad: 28 oktober 2010, 02.00. Senast ndrad: 28 oktober 2010, 08.08
Under torsdagen m ts EU:s stats- och regeringschefer till ett tv dagarsm te i
Bryssel. P bordet ligger ett reformpaket f r att st rka budgetdisciplinen
genom sk rpt vervakning och snabbare b ter. M let r att f rsvara euron mot
framtida kriser. Men redan f re m tet vill Tyskland och Frankrike vattna ur
paketet.
N r den gemensamma valutan euro introducerades f r drygt tio r sedan skapades
en bindande lagstiftning f r att s kerst lla sunda offentliga finanser. Lagen d
ptes till stabilitetspakten.
Stabilitetspakten f reskriver att l nderna ver en konjunkturcykel h ller
budgetbalans eller verskott i sina offentliga finanser. Budgetunderskott ver
3 procent av BNP r inte till tet och statsskulden f r inte verstiga 60
procent av BNP.
Stabilitetspakten best r av tv delar; en f r vervakning och en f r
bestraffning. vervakningen syftar till att man tidigt kan sl larm om ett
eurolands underskott b rjar driva iv g mot straffgr nsen 3 procent av BNP.
Den andra delen av pakten handlar om sanktioner, som normalt ska verkst llas om
ett land verskrider 3-procentgr nsen. Ytterst kan ett land b tf llas med h gst
0,5 procent av BNP rligen. Hotet om sanktioner ska tvinga ett land till bot
och b ttring.
P pappret s g det h r bra ut. Men det visade sig att l nderna inte levde upp
till paktens krav. Redan r 2003 hade Tyskland och Frankrike budgetunderskott
ver straffgr nsen 3 procent av BNP. N r kommissionen d skulle inleda
straffproceduren k rde Frankrike och Tyskland politiskt ver kommissionen och
stoppade sanktionerna.
Det blev en enorm prestigef rlust, inte bara f r kommissionen utan f r hela
regelverket. D refter struntade flertalet eurol nder i att bygga upp verskott
och betala av p sina skulder.
S n r den djupa recessionen f rra ret drabbade Europa rusade b de
budgetunderskott och statsskulder i h jden. Idag bryter alla 16 eurol nderna
mot stabilitetspakten.
Den akuta grekiska skuldkrisen i b rjan av maj visar att hela eurosamarbetet
var i fara. S sammansm lta r l ndernas ekonomier idag att inst llda
betalningar p ett lands statsskuld kan dra med sig andra h rt skuldtyngda l
nder och ytterst leda till en uppl sning av eurosamarbetet.
Det reformpaket som nu ligger p Europeiska r dets bord syftar till att
teruppr tta respekten f r stabilitetspakten. Man vill ocks inf ra en bredare
vervakning av eurol ndernas ekonomiska politik f r att undvika makroekonomiska
obalanser, som ocks kan hota euron.
Reformpaketet siktar in sig p fem olika omr den.
B ttre budgetdisciplin ska skapas genom sk rpta krav p rapportering fr n
regeringarna. Statsskuldernas utveckling ska ges kad uppm rksamhet i
vervakningen. Det ska vara m jligt att besluta om sanktioner mot ett land, vars
statskuld r otill tet stor, ven om de l pande budgetunderskotten r mindre n
3 procent. Hittills har detta inte varit m jligt.
Sanktioner ska kunna utd mas i stabilitetspaktens vervakande del om ett lands
budgetutveckling avviker t fel h ll, ven om 3-procentsgr nsen inte r
passerad.
Beslut om sanktioner ska kunna tas med s kallad omv nd majoritet. Det betyder
att kommissionens f rslag om sanktioner antas om inte en majoritet av l nderna
r star emot (h r protesterar Frankrike och Tyskland; se artikel nedan).
Ny makroekonomisk vervakningav l ndernas ekonomiska politik f r att undvika
obalanser inom och mellan l nderna. Baserat p ett antal indikatorer ska l
nderna rligen studeras f r att spana efter till exempel hotande
fastighetsbubblor eller brister i strukturpolitiken. Ocks h r kan sanktioner
komma ifr ga.
Samordning av l ndernas budgetarbeteska s kra att varje lands budgetpolitik
st r i samklang med EU:s principer. Regeringarna har redan enats om en gemensam
arbetstermin f r budgetarbetet. Den nya tidtabellen medger granskning i f rv g
och inte som hittills i efterhand.
En ny permanent krismekanism f r att hantera framtida akuta statsskuldkriser,
liknande den grekiska. H r inneh ller paketet inget detaljerat f rslag.
Skapa frist ende nationella institutionersom opartiskt ska kunna granska
finanspolitik och annan ekonomisk politik.
N r EU-toppm tet avslutas i morgon g r paketet till EU-kommissionen som ska
arbeta fram konkreta lagf rslag, som sedan ska antas av regeringarna i r det
och av Europaparlamentet.
Fakta
Tyskland och Frankrike i egen uppg relse
Frankrike och Tyskland har inf r m tet gjort en uppg relse som hotar att minska
m jligheten att straffa eurol nder som bryter mot budget- och statsskuldskraven
i eurosamarbetet.
I EU-kommissionens f rslag till reform f resl s att sanktioner ska verkst llas
om inte en majoritet av l nderna r star emot. Det f rslaget ing r ocks i det
reformpaket som presenterats av en arbetsgrupp under Europeiska r det.
Detta f rfarande, med s kallad omv nd majoritet, skulle g ra det v sentligt sv
rare att stoppa sanktioner.
Den franske presidenten Nicolas Sarkozy var tidigt emot detta, eftersom han
anser att det r en otillb rlig inblandning i den nationella suver niteten.
Vid ett m te i m ndags med Tysklands f rbundskansler Angela Merkel fick han
verraskande st d f r sin uppfattning. Tyskland hade dittills st tt den starkare
sanktionsproceduren.
Som motprestation st der Frankrike det tyska kravet p en f rdrags ndring, som
anses n dv ndig f r att s tta upp en permanent krismekanism f r l sa framtida
statsskuldskriser, typ Grekland.
Fr n Sveriges och andra mindre l nders sida uppfattas detta fransk-tyska utspel
som en f rsvagning.