💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2939.gmi captured on 2023-01-29 at 07:06:32. Gemini links have been rewritten to link to archived content
-=-=-=-=-=-=-
2011-03-04 13:18:52
Introduktion
H r ska vi titta p olika strategier som kan till mpas med hj lp av de 4
grundpositionerna (k pa k poption, utf rda k poption, k pa s ljoption
respektive utf rda s ljoption). Optionsstrategier kan anv ndas f r att minska
den stora risk man tar p sig genom att ta en naken position, d.v.s. att enbart
anv nda en av grundpositionerna. Strategierna kan ocks anv ndas f r att minska
risken i positioner man tagit i andra instrument, t.ex. aktier.
I alla exempel antas ideala f rh llanden, d.v.s. inga avgifter och att s lj-
och k pkurs r densamma. De strategier som ges h r r de som r vanligast,
senare kommer vi ven lansera en skola med mer avancerade strategier. I framst
llningen str var vi efter att anv nda de vanligaste namnen p de kombinationer
vi ska titta p , om b de de svenska och de engelska namnen r vanliga n mns b
da. De figurer som ges illustrerar f rh llanden som r der vi l sen.
Som exempel aktie tar vi en aktie som vi kallar XYZ som har en aktuell kurs p
130 kr.
Covered Call
En covered call inneb r att man st ller ut k poptioner motsvarande det antal
man ger i den underliggande aktien. P s s tt f r man in en premie och man
kan d rmed tj na pengar trots att den aktie man ger st r stilla. Om jag t.ex.
ger 4000 aktier i XYZ kan jag st lla ut 40 kontrakt k poptioner i XYZ och f
en premie som betalning f r detta.
Vi antar att aktien st r i 130 kr och att k poptionerna med l sen 140 kr i
december st r i 10 kr, mina 4000 aktier r d rmed v rda 4000*130 = 520 000 kr.
Om jag d st ller ut 40 kontrakt k poptioner p 140 kr med l sen i december
kommer jag f en int kt p 40*100*10=40 000 kr. Positionen inneb r att jag tar
p mig skyldigheten att s lja mina aktier f r 140 kr den 3:e fredagen i
december, d l sen sker. Detta betyder att jag kommer bli l st p mina optioner
om aktien st r ver 140 kr p l sendagen och att optionerna kommer f rfalla om
kursen ligger under 140 kr p l sendagen. I praktiken inneb r detta att jag
missar den del av uppg ngen som verstiger 140 kr, men jag kan aldrig f rlora n
got annat n att jag blir tvungen att s lja mina aktier f r 140 kr.
Som vi kan se i figuren kommer jag, gentemot att inneha aktien, ha gjort en
vinst p 10 kr/aktie vid en aktiekurs p 130 kr, men jag kommer samtidigt missa
den del av uppg ngen som verstiger 140 kr.
Sammanfattning:
beredd att missa en st rre uppg ng f r detta.
det f rutbest mda priset.
Protective Put
En protective put inneb r att man k per s ljoptioner motsvarande det antal
aktier man ger i den underliggande aktien. P s s tt f rs krar man sig mot
kraftiga nedg ngar i den egna aktien. Om jag t.ex. ger 4000 aktier i XYZ kan
jag k pa 40 kontrakt s ljoptioner i XYZ och f r detta betalar jag en premie. Vi
antar att aktien st r i 130 kr och att s ljoptionerna med l sen 120 kr i
december st r i 10 kr, mina aktier r allts v rda 4000*130=520 000 kr. F r de
40 kontrakt s ljoptioner jag k per f r jag betala 40*100*10=40 000 kr. Nu har
jag r tt att s lja mina aktier till ett pris av 120 kr den 3:e fredagen i
december oavsett vad aktiens kurs r vid det tillf llet.
Som vi kan se i figuren kommer jag, gentemot att inneha aktien, ha gjort en f
rlust p 10 kr/aktie vid en aktiekurs p 130 kr, men jag kommer samtidigt begr
nsa min maximala f rlust till 20 kr/aktie.
Sammanfattning:
Fence/Collar
En fence inneb r att man kombinerar strategierna covered call och protective
put. Man ger s ledes den underliggande aktien och st ller ut en k poption med
en l senkurs som r h gre n aktiekursen samtidigt som man k per en s ljoption
med en l senkurs som r l gre n aktiekursen, b da ska ha samma l ptid. Denna
position kan etableras med antingen en liten nettovinst eller en liten
nettokostnad. Kombinationen till mpas d man vill l sa in en vinst eller d man
vill minska risken i sin aktie men inte vill l gga ut s mycket pengar som det
kostar att k pa en protective put, nu f s ven en premie f r den k poption som
st lls ut. Anledningen till att man vill l sa in en vinst kan till exempel vara
skattetekniska sk l. Vi tar terigen exemplet d r jag ger 4000 aktier i XYZ
som st r i kursen 130 kr. Jag k per 40 kontrakt s ljoptioner med l senkurs 120
kr i december f r kursen 10 kr, och st ller ut 40 kontrakt k poptioner med l
senkurs 140 kr i december till kursen 10 kr. Kostnaden f r den h r positionen
blir 0 kr, i verkligheten skulle det uppst en liten nettokostnad f r detta
eftersom avgifter tillkommer. Men h r blir kostanden allts 0 kr och nu slipper
jag vara orolig f r ett stort ras eftersom jag r skyddad p samma s tt som med
en protective put. Men jag missar ven om det blir en kraftig uppg ng precis p
samma s tt som f r en covered call.
Nu har jag till en l g kostnad minskat risken i aktien betydligt, men samtidigt
som jag r f rs krad mot en st rre nedg ng kommer jag att missa en st rre uppg
ng.
Sammanfattning:
k per r ttigheten att s lja sina aktier till ett f rutbest mt pris.
ut s mycket som en protective put skulle kosta eller d man vill l sa in en
vinst.
kan bli tvungen att s lja sina aktier f r det f rutbest mda priset.
K pt Strut (eng. Long Straddle)
Att k pa en strut inneb r att man k per samma antal k p- och s ljoptioner p
samma l senniv och med l sen samma m nad. L senniv n p optionerna ska ligga s
n ra den nuvarande aktiekursen som m jligt eftersom b da optionerna d kommer
r ra sig ungef r lika snabbt, detta d de kommer ligga ungef r at-the-money.
Den som beh ver en repetition av begreppet kan titta under rubriken ?Tidsv rde?
i Optionsskolan. En k pt strut kan anv ndas d man tror p en kraftig r relse i
aktien men r os ker p t vilket h ll aktien kommer r ra sig. Risken r begr
nsad s tillvida att man inte kan f rlora mer n vad man betalat f r optionerna.
Beroende p t vilket h ll den underliggande aktien r r sig finns 2 olika
scenarion:
1. Om aktien r r sig kraftig upp t kommer k poptionerna att stiga kraftig medan
s ljoptionerna kommer att bli s gott som v rdel sa. F r att en vinst ska uppst
g ller det d att k poptionerna stiger med mer n priset man betalade f r s
ljoptionerna. I praktiken betyder det att k poptionerna n stan m ste dubblera
sitt v rde eftersom k p- och s ljoptioner som b da vid k pet ligger
at-the-money och har samma l ptid kommer ha ungef r samma pris.
2. Om aktien sjunker kraftigt kommer d remot s ljoptionerna stiga kraftigt
medan k poptionerna praktiskt taget blir v rdel sa. ven h r g ller det att s
ljoptionerna n stan m ste dubblera sitt v rde f r att strategin ska bli
lyckosam.
F r att strategin ska bli s framg ngsrik som m jligt ska man se till att s
snabbt som m jligt s lja de optioner som h ller p att bli v rdel sa. Den h r
positionen beh lls s llan till l sendagen eftersom man r ute efter att
utnyttja en tillf llig och kraftig r relse i aktien. Men om man tror att aktien
ska forts tta t samma h ll som den r rt sig s kan man givetvis beh lla de
optioner man k pt. F r att underl tta f rst elsen tar vi ocks h r ett exempel.
L t oss s ga att jag tror p en kraftig r relse i XYZ-aktien, som nu st r i 130
kr. Jag k per d b de k p- och s ljoptioner med samma l ptid och en l senkurs p
130 kr, dessa kostar i exemplet 10 kr/st. Totalt har jag d rmed lagt ut 20 kr
per kombination av en k p- respektive en s ljoption. F r att min position ska
bli l nsam m ste aktien r ra sig p ett s dant s tt att den ena av mina
optioner minst stiger till cirka 20 kr. Eftersom
optioner vanligtvis inte r r sig likadant som den underliggande aktien antar vi
nu att det r v ldigt n ra l sen s att optionerna r r sig en krona om aktien r
r sig en krona. D rmed kommer XYZ beh va stiga eller sjunka minst 20 kr f r
att jag ska kunna tj na n gra pengar. I normala fall kanske man inte skulle
valt att k pa en strut n r vi r n ra l sen eftersom de stora optionshandlarna
brukar se till att kursen h ller sig stabil den sista tiden.
I figuren kan vi se att min maximala f rlust r de satsade 20 kronorna och att
vinsten inte r begr nsad, men det kr vs en kraftig r relse i aktien f r att
vinst ska uppst . De st llen d r grafen sk r x-axeln d.v.s. 110 kr och 150 kr
kallas f r ?breakeven? det r hit aktien m ste r ra sig f r att jag ska g j
mnt upp.
Sammanfattning:
visst pris.
Utst lld/S ld Strut (eng. Short Straddle)
En s ld strut inneb r att man utf rdar samma antal k p- och s ljoptioner p
samma l senniv och med l sen samma m nad, och f r detta f r man en premie.
Optionernas l senpris v ljs s att de ligger s n ra den nuvarande kursen som m
jligt. Denna strategi kan till mpas d man tror att aktien kommer ligga stilla
p den niv den ligger f r tillf llet. Om marknadstron st mmer kommer kursen p
de utst llda optionerna att sjunka och ha ett mycket litet eller inget v rde p
l sendagen. Vinsten kan realiseras genom att man k per tillbaka optionerna f r
det l gre priset eller genom att man l ter optionerna f rfalla, givet att de
inte r in-the-money f rst s. Om marknadstron skulle visa sig vara felaktig r
risken obegr nsad eftersom man tagit p sig skyldigheterna att k pa och s lja
den underliggande aktien till ett viss pris och aktien teoretisk kan sjunka
till ett v rde p 0 kr eller stiga hur h gt som helst. Som exempel tar vi
terigen att XYZ st r i 130 kr och jag v ljer, eftersom jag tror att kursen
kommer ligga stabil p denna niv , att st lla ut b de k p- och s ljoptioner med
samma l ptid och ett l senpris p 130 kr. Vi antar att jag f r en premie p 10
kr f r varje option, int kten f r en kombination av en k p- och en s ljoption
hamnar p 20 kr. F r att g ra exemplet enklare antar vi precis som i fallet med
en k pt strut att det r n ra l sen s att optionen r r sig p samma s tt som
aktien. D.v.s. om aktien stiger en krona kommer ven optionen att stiga en
krona. Detta betyder att min position kommer att vara l nsam om XYZ-aktien
ligger i intervallet 110-150 kr. Allra l nsammast blir min position om aktien
ligger precis p 130 kr vid l sendagen, d kommer jag varken bli l st p k
poptionen eller s ljoptionen.
Sammanfattning:
visst pris.
K pt Vagga (eng. Long Strangle)
En k pt vagga inneb r att man k per en k poption med lite h gre l sen och en s
ljoption med lite l gre l sen, b da ska ha samma l ptid. De b da optionernas l
senpriset ska ligga symmetriskt kring den underliggande aktiens pris, s att de
r r sig ungef r lika snabbt. Denna strategi liknar en k pt strut men r lite
billigare och det kr vs en st rre r relse i den underliggande aktien f r att
den ska bli l nsam. En k pt vagga anv ndas, precis som en k pt strut, d man
tror p en kraftig r relse i aktien men r os ker p t vilket h ll aktien
kommer r ra sig. Risken i denna position r begr nsad till premien som betalats
f r optionerna. Vi forts tter att ta XYZ-aktien med en kurs p 130 kr som
exempel. Jag tror nu att XYZ-aktien kommer att r ra sig kraftig men vill inte l
gga ut s mycket pengar som det kostar att k pa en strut. Ist llet f r att som
d k pa en k poption och en s ljoption, b da med l senpris 130 kr, k per jag nu
en k poption med ett l senpris p 140 kr och en s ljoption med ett l senpris p
120 kr. Dessa kommer att vara lite billigare eftersom deras l senpriser ligger
l ngre fr n nuvarande aktiekurs, vi antar att de kostar 5 kr/st. Den totala
utgiften blir d rmed 10 kr och positionen blir l nsam d XYZ-aktien understiger
110 kr eller verstiger 150 kr, om vi antar att optionen r r sig lika fort som
aktien.
I figuren kan vi se att min maximala f rlust r de satsade 10 kronorna och att
vinsten inte r begr nsad, men det kr vs en nnu kraftig r relse i aktien n
vid en k pt strut f r att vinst ska uppst .
(Observera att vaggan inte kan kosta 10 kr i samma marknad som vi har den k pta
struten f r 20 kr fr n exemplet ovan. I s fall hade jag givetvis alltid k pt
vaggan eftersom den inte ger en lika stor maxf rlust.)
Sammanfattning:
priser.
aktien.
Utst lld/S ld Vagga (eng. Short Strangle)
En s ld vagga inneb r att man utf rdar en k poption med lite h gre l sen och en
s ljoption med lite l gre l sen, b da ska ha samma l ptid, f r detta erh lls en
premie. Precis som vid en k pt vagga ska optionernas l senpriser ligga
symmetriskt kring den underliggande aktiens kurs s att optionerna r r sig
ungef r lika fort. Denna strategi liknar en s ld strut ven om den inte
genererar inte en lika h g premie. F rdelen med denna strategi gentemot en s ld
strut r att den underliggande aktien inte beh ver ligga lika stilla. Vi tar
igen exemplet att XYZ-aktien st r i 130 kr. Jag tror att kursen kommer ligga t
mligen stilla och v ljer d rf r att st lla ut en vagga. Detta g r jag genom att
st lla ut en k poption med l senpris 140 kr och en s ljoption med l senpris 120
kr, b da med samma l ptid. Vi antar att dessa ger en premie p 5 kr/st och den
totala int kten blir d 10 kr. Om vi terigen f ruts tter att optionerna r r
sig en krona om aktien r r sig en krona kommer positionen vara l nsam s l nge
aktien h ller sig inom intervallet 110-150 kr.
Positionen liknar en s ld strut men tolererar en st rre r relse i den
underliggande aktien.
(Observera att vaggan inte kan kosta 10 kr i samma marknad som vi har den utst
llda struten f r 20 kr fr n exemplet ovan. I s fall hade jag givetvis alltid
st llt ut struten eftersom den ger en st rre maxvinst.)
Sammanfattning:
visst pris.
De strategier som har presenterats kan givetvis kombineras s att de bildar ny
strategier, det r bara fantasin, och l nsamheten f rst s, som s tter gr nser.