💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3667.gmi captured on 2023-01-29 at 06:37:06. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
2011-12-27 05:27:06
23 december 2011 kl 14:36
Tio r efter eurons inf rande kan man fortfarande anv nda D-mark i Tyskland
tminstone p en julmarknad i Berlin. D r pratar n jda kunder om att det var b
ttre f rr. Det r de inte ensamma om att tycka, unders kningar visar att ver h
lften av tyskarna vill ha tillbaka sin gamla valuta.
Det ngar hett om den glasmugg med gl hwein Dragan Simunovic st ller ner p
disken. Vi befinner oss p en av Berlins alla otaliga julmarknader och f r den
kopp julst mning Dragan serverar vill han ha tre euro. Eller sex D-mark om jag
hellre vill det.
Enbart nu i helgen har vi f tt in ett par hundra mark. S v l 100-marksedlar
som mynt, fast vi ger tillbaka v xeln i euro, s ger Dragan Simunovic och ber
ttar att kunderna tycker att det r kul att de kan betala med D-mark och att
det m rks att det r eurokris.
De flesta r inte n jda med euron. Det m rker man. Jag h r st ndigt folk s ga
att det vore b ttre om vi hade kvar D-marken, s ger Dragan som sj lv kommer fr
n Kroatien och inte har n got nostalgiskt f rh llande till den gamla valutan.
Det r just nostalgi som r nyckelordet. Julmarknaden heter Nostalgischer
Weinachtsmarkt och f rutom att den marknadsf r sig som extra gammaldags mysig,
s kan man allts betala med D-mark i alla mat- och dryckesst nd. Och att
tyskarna r nostalgiska n r det g ller sin gamla valuta r ingen verdrift.
D-marken var en symbol f r den v lf rd och stabilitet landet upplevt sedan
andra v rldskriget, och det var h gst motvilligt det tyska folket sl ppte ifr n
sig marken i utbyte mot att omv rlden st dde den tyska terf reningen f r drygt
tjugo r sedan.
Det r det m nga som ngrar idag. De unders kningar som gjorts visar att en
majoritet av tyskarna nu vill ha tillbaka D-marken, en siffra som v xt snabbt i
eurokrisens sp r. I maj 2008, innan Lehman Brothers fall och finanskrisens
utbrott, svarade 34 procent att de ville terinf ra marken. I oktober i r
publicerade tidningen Stern en opinionsm tning, gjord av opinionsinstitutet
Forsa, d r 54 procent av de tillfr gade ville ha sin gamla valuta tillbaka. I
forna DDR var den siffran nnu h gre, d r ville hela 67 procent byta till
D-mark igen. ven andra unders kningar som publiceras med j mna mellanrum,
visar liknande resultat.
P en restaurang n gra kvarter bort fr n julmarknaden f rklarar Ulrike Gu rot,
Tysklandschef f r den europeiska tankesmedjan ECFR, att de senaste rens
utveckling gjort tyskarna betydligt mer europaskeptiska.
F rr fanns det en grundinst llning om att euron var bra f r Tyskland. Den har
n stan f rsvunnit. Nu rapporteras det enbart om hur vi f r st f r kostnaderna
f r Sydeuropas l nefest, s ger Ulrike Gu rot och l gger till att alla studier
visar att Tyskland med sin stora exportindustri r det land som profiterat mest
p eurons inf rande.
Problemet r att folket inte k nner till det. De har inte f tt ta del av
vinsten som stannat hos exportbolagen. Samtidigt har l neutvecklingen i princip
st tt stilla f r anst llda det senaste decenniet, s ger Ulrike Gu rot. Hon ber
ttar att m nga r irriterade och att till och med hennes pensionerade mamma
ringde f r en tid sedan och ville prata om euroobligationer.
Hon hade f ljt nyhetsrapporteringen och var otroligt uppr rd. Varf r ska vi
ta ver Greklands och Italiens skulder. Det var inte det vi gick med p , ber
ttar Ulrike Gu rot, som sj lv r f r EU och euron och vill se ett f rdjupat
samarbete.
Man beh ver inte prata l nge med m nniskor h r i Tyskland, euroanh ngare som
motst ndare, f r att m rka att det finns en irritation ver att det r tyskarna
som f rv ntas ta notan f r eurokrisen. Fr n ekonomer som vanligt folk h rs ofta
argument som att vi har skurit ner och sparat och gnetat. Nu m ste de g ra
samma sak .
Tillbaka till julmarknaden vid paradgatan Unter den Linden h ller Dragan
Simunovic upp gl hwein till arbetskamraterna Harry Kluge och Peter Ludwig. De
klagar ver att det blivit dyrt.
F rr kostade en gl hwein 3 mark, nu tar de 3 euro. Dubbelt s mycket. Jag h
ller med de som kallar euro f r teuro. Allt har blivit dyrare, s ger Harry
Kluge.
Therese Larsson Reporter N ringsliv
08-13 51 21 therese.larsson@svd.se
OBS: Jag har pl tat fr n marknaden + enk t. Jag har en D-mark i v skan om vi
skulle vilja pl ta den. Foto p Ulrike Gu rot finns ocks inlagt. /Therese
ENK T:
Harry Kluge (blond)
- Jag tycker att det r en superbra id att man kan betala med D-mark. Det
lockar garanterat hit folk. Inte minst i dessa tider n r folk oroas ver
Grekland och Spanien och inte vet vad som kommer att h nda s dr mmer sig nog m
nga tillbaka till markens dagar. Vi vanliga m nniskor har ju inte dragit nytta
av euron s som f retagen gjort.
Peter Ludwig (glas gon)
- Jag har vant mig vid euron och tycker att det r praktiskt att slippa v xla p
semestern. Tyskland r ett exportland och jag tror inte att folk saknar
D-marken. Men viss r det ett kul grepp h r p marknaden. Fast de som s ger att
allt blivit dyrare med euron har r tt.
Ulrike Urban (blond)
- Jag har inga k nslor f r D-marken, men jag var i och f r sig bara 14 r n r
euron inf rdes. Men jag vet att det r m nga ldre som saknar den och som inte
skulle ha n got emot att f tillbaka D-marken igen. Jag gillar euron, men
tycker nd att det r en kul tanke att man kan handla f r mark h r.
Wenissa Rieger (lite kraftigare)
- Jag tror att euron kommer att krascha och att vi alla kommer att g i
konkurs. Det r inte felt nkt att man kan betala med D-mark h r. Jag r knar
faktiskt fortfarande om allt i mark.
Jag r pessimistisk n r det g ller framtiden, vi borde b rja med att kasta ut
grekerna ur eurozonen.
DET H R G LLER SAKEN:
Tyskarna hade ett v ldigt k nslom ssigt f rh llande till D-marken. Den blev en
symbol f r den tyska terh mtningen och den period efter kriget som i folkmun g
r under namnet Wirstschaftswunder (ekonomiskt under). D-marken var en stabil
och stark valuta, och efter att den f rsvann klagade m nga tyskar p att allt
blivit mycket dyrare med den gemensamma euron. n idag uppger m nga tyskar att
de fortfarande r knar om alla priser till D-mark.
Det finns enligt den tyska centralbanken idag 172 miljoner D-marksedlar och 24
000 miljoner mynt utest ende. De uppg r sammanlagt till ett v rde av 13,7
miljarder D-mark, vilket motsvarar 7 miljarder euro eller runt 63 miljarder
kronor. En stor del ber knas vara f rsvunna eller bortgl mda, andra ligger i
myntsamlingar eller som souvenirer i folks byr l dor. Enligt Bundesbank
befinner sig dessutom en betydande del i utlandet. D-marken anv ndes som
parallellvaluta i bland annat Jugoslavien och flera andra l nder i steuropa.
FAKTA:
D-marken inf rdes i V sttyskland den 21 juni 1948, och i V stberlin tre dagar
senare. Den ersatte d den tyska Reichsmark. Den 1 juli 1990 blev den ven
officiell valuta i DDR, inf r terf reningen samma h st.
Den 1 januari 2002 inf rdes eurons sedlar och mynt i 12 EU-l nder. D hade
euron funnits som elektronisk valuta i tre r. D-marken var giltig som
betalningsmedel fram till 28 februari 2002.
Pfennig- och D-markmynten tillverkades fram till 1996. Mellan 1997-2001 gjordes
enbart ett litet antal mynt, fr mst till olika samlarserier.
D-marken kan fortfarande l sas in hos den tyska centralbanken. Det finns ingen
tidsbegr nsning p hur l nge inv xling kan ske.
I Tyskland fick den nya valutan snabbt smeknamnet teuro, en ordlek p euro och
teuer som betyder dyrt.
1 DM=0,51129 euro 1 euro=1,95583 DM