💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6443.gmi captured on 2023-01-29 at 04:28:15. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-03)

➡️ Next capture (2024-05-10)

🚧 View Differences

-=-=-=-=-=-=-

M rkgr na och gula gr nsaker hj lper efter hj rtinfarkt

2017-07-25 13:09:17

Gr nk l och andra f rgstarka gr nsaker och frukt som inneh ller f rg mnet

lutein, har visat sig kunna d mpa inflammationer i blodet som m nga f r efter

bland annat hj rtinfarkt och som leder till nya infarkter. Det visar forskning

fr n Link pings universitet.

N rings- och f rg mnet lutein hittar man i stora m ngder i framf r allt gr nk l

men ocks i spenat, broccoli, persilja, rtor och citrusfrukter bland annat.

Allts i gr nsaker och frukt som r m rkt gr na eller gula.

Forskning som gjorts tyder p att det vi ter kan p verka eventuella

inflammatoriska processer i kroppen. En grupp mnen som visat sig vara

intressanta i det fallet r karatenoiderna, en stor familj av fettl sliga mnen

fr n v xtriket. Och fr gan hade v ckts om karatenoiderna i sig sj lva hade

anti-inflammatoriska effekter. Lutein r en karotenoid.

D mpar l ggradiga inflammationer

Problemet var att de flesta studier som hade gjorts p karotenoider och

inflammation hade gjorts p djur eller friska m nniskor.

Forskarna vid Link pings universitet ville nu unders ka om karotenoiderna hade

anti-inflammatorisk effekt ven hos m nniskor med k rlkramp eller de som haft

en hj rtinfarkt. Deras immunceller r mer retliga n friska personers och kunde

d rf r reagera annorlunda.

Ofta har s na patienter en l ggradig ih llande inflammation i blodet trots

att de f r bra behandling, medicin och program f r att f r ndra sin livsstil, s

ger

Lena Jonasson, professor i medicin och h lsa vid Link pings universitet och

verl kare p kardiologen p Link pings universitetssjukhus, som har lett

studien.

Att ha en kronisk inflammation p det h r s ttet kar risken f r nya hj

rtinfarkter hos patienterna.

Skyddar mot ldersf r ndringar i gat

Forskarna m tte niv erna av de sex vanligaste karotenoiderna i blodet p totalt

193 patienter med kransk rlssjukdom. Samtidigt m tte man graden av inflammation

i blodet p personerna.

Och studien som publicerats i den amerikanska medicinska tidskriften

Atherosclerosis, visade att en s rskild karotenoid, n mligen lutein, kunde d

mpa den l ngvariga inflammationen hos den h r patientgruppen.

Dessutom s g forskarna att luteinet tas upp och lagras av immuncellerna i

blodet.

Tidigare forskning har visat att lutein skyddar mot gr starr och andra ldersf

r ndringar i gats gula fl cken. Och nu tror forskarna att luteinet skulle

kunna d mpa ven andra l ggradiga kroniska inflammationer som r f ljden av

till exempel reumatiska sjukdomar.

Viktigt ha lite fett till

Lutein finns ven i tablettform men det r enligt forskarna b ttre att ta gr

nsakerna. Ett piller ger 10 milligram lutein medan en portion gr nk l ger 20

milligram.

Och forskarna ska nu g vidare och bland annat unders ka hur gr nsakerna b st

ska tillagas s att kroppen kan ta upp s mycket lutein som m jligt.

Det r viktigt till att man inte ter bara det r a spenatbladet utan att man

ven har lite fett till, olja eller s . F r karotenoiderna och luteinet r

fettl sliga och annars f r man inte i sig s mycket , s ger Lena Jonasson.

Men luteinet har visat sig ven vara viktig f r friska m nniskor som vill forts

tta att vara friska eftersom den d mpar derf rkalkningen.

Ser man p befolkningsstudier och m nniskor som r lite yngre s visar det

sig att hos de som har h ga luteinniv er i blodet r deras k rlv ggar inte s f

rtjockade som hos andra. S det g ller att b rja f i sig lutein s tidigt som

m jligt.

DETTA R LUTEIN

Framst lls ur tliga frukter och v xter, gr s och Tagetes erecta. Det vanligast

f rekommande f rg mnet i naturen. F r anv ndas till en rad livsmedel t.ex.

smaksatta syrade mj lkprodukter, l sk, desserter, glass, konfektyrer, tuggummi,

konditorivaror, fiskrom, senap, soppor, s ser, kosttillskott, sprit drycker,

dekoration och verdrag.

K lla: Livsmedelsverket

Mikrogram lutein per 100 gram livsmedel:

Gr nk l, r 39550

Gr nk l, kokad 15798

Spenat, r 11938

Majrovsblad, kokade 8440

Spenat, kokad 7043

Romansallat 2635

Broccoli, kokad 2226

Squash (zucchini) 2125

Majs, kokad 1800

rtor, gr na, p burk 1350

Brysselk l, kokad 1290

Majs, gul, p burk 884

Gr na b nor, kokade 700

Havtorn 659

Morot, r 358

Isbergssallat 352

Svarta vinb r 337

Bl b r 328

Vitk l 310

Tangeriner, r a 243

Selleri, r 232

Apelsiner 187

Tomater, r da, kokade 150

Tomater, r da, r a 130

Papaya 75

Tomatjuice, p burk 60

Persikor 57

Cantaloupmelon 40

Apelsinjuice, f rsk 36

Persikor, p burk 33

Vattenmelon 17

Grapefrukt, r d 13

K lla: Wikipedia