đŸ’Ÿ Archived View for idiomdrottning.org â€ș varldsspraket captured on 2023-01-29 at 04:04:33. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

âŹ…ïž Previous capture (2022-04-28)

âžĄïž Next capture (2023-04-19)

🚧 View Differences

-=-=-=-=-=-=-

VÀrldssprÄket

PĂ„ lojbanska finns det ett uttryck, “malglico” (c uttalas som sch alltsĂ„) som betyder “engelska kan dra Ă„t helvete”.

(L1 betyder förstasprĂ„k, det första sprĂ„k en viss person har lĂ€rt sig (“modersmĂ„l” som det hette förut), och L2 betyder alla andra sprĂ„k.)

Men engelska Àr vÀrldens mest talade L2; det Àr fyra gÄnger fler som kan det Àn det nÀst vanligaste L2 som Àr MSA-varianten av arabiska. Fast det Àr ju bara ett skriftsprÄk och vi sade ju talade L2. Hindi i sÄ fall, Àven det ungefÀr en fjÀrdedel av engelska.

Om man lÀgger ihop L2 och L1 vinner engelska ÀndÄ fast nordkinesiska Àr inte lÄngt ifrÄn.

(Om vi dÀremot ska vÀlja vÀrldssprÄket frÄn vilka som har flest L1, och helt bortser frÄn L2, sÄ har engelska inte en suck. LÄngt efter bÄde nordkinesiska och spanska, och iom urdu och hindi kan förstÄ varandra (ungefÀr lika bra som skÄnska och smÄlÀndska fast skriftsprÄken Àr helt olika) sÄ Àr det efter Àven den kombinationen.)

Svenska, vĂ€rldens dĂ„ligaste sprĂ„k Ă€r pĂ„ nittioförsta plats sĂ„ det Ă€r ju bara att glömma. Tack och lov Ă€r det sĂ„ likt norska, danska, nederlĂ€ndska, tyska och franska (trots att det Ă€r ett germanskt sprĂ„k, men det Ă€r pĂ„ grund av fransk-hajpen pĂ„ sjuttonhundratalet). Engelska Ă€r det inte sĂ„ likt men dom har ju mĂ„nga lĂ„neord frĂ„n oss sĂ„som “window” (vindöga, fast vi har ju bytt till det franska “fönster”) och “band” och “both” och “bug” (bagge) och “cake” (kommer frĂ„n kaka. Men sen tog vi tillbaka det för kex Ă€r en försvenskning av “cakes”) och “cast” och “call” och “club” och “crawl” och mĂ„nga mĂ„nga andra.

Fast den engelska ortografin Ă€r en av dom sĂ€msta i hela universum. “Enough” pĂ„ nĂ„tt sĂ€tt ska uttalas â€œĂ¶naf”, hur dom nu fick till det vete katten (positionella digrafer heter det. Det Ă€r förresten ocksĂ„ ett lĂ„neord frĂ„n oss, frĂ„n “nog”). Franska har den nĂ€st sĂ€msta men pĂ„ nĂ„t sĂ„tt tycker jag den har sin charm och den tredje sĂ€msta Ă€r (det hĂ€r kommer lĂ„ta som nĂ„t jag hittat pĂ„ eftersom det Ă€r ett grannland men det Ă€r faktiskt sant) danska. Ännu mer med köpenhamnsdialekten som klipper av ord osv. Svenska har den fjĂ€rde sĂ€msta i hela kosmos, tack Gud för stavningsreformen för det var Ă€nnu sĂ€mre innan.

(Men pÄ grund av vÄrt ortografiska djup i kombination med stavningsreformen har vi ofta rÀtt lÀtt för saker som latin, lojbanska, och romaji. Om du undrat varför romaji Àr sÄ likt svenska (bortsett frÄn z, vÄr svÄraste bokstav) sÄ Àr det för att James Curtis Hepburn var latinstudent som ung.)

Gamla och etablerade sprĂ„k har ofta dĂ„lig ortografi för stavning och uttal utvecklas Ă„t olika hĂ„ll. Men ett gammal sprĂ„k som Ă€ndĂ„ Ă€r rĂ€tt cleant och enkelt Ă€r faktiskt ocksĂ„ ett grannland: finska. Men det Ă€r nĂ€stan inga som kan det 💔