💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4100.gmi captured on 2023-01-29 at 06:19:44. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
2012-08-16 06:02:25
B ttre skattemoral. Acceptansen f r svartarbete minskar i Sverige, enligt en
unders kning fr n Skatteverket. Siffrorna visar p en markant attitydf r ndring
under de senaste sex ren, vilket kan f rklaras med politiska beslut som slopad
f rm genhetsskatt samt rot- och rutavdrag, skriver Skatteverkets Ingemar
Hansson och Jan-Erik B ckman.
Allm nhetens syn p skattefusk har f r ndrats kraftigt de senaste sex ren. Det
har skett en markant normf rb ttring och n stan tre fj rdedelar 74 procent
tar i dag avst nd fr n svartarbete. F r sex r sedan var det bara drygt h lften
51 procent som tog avst nd fr n denna typ av skattefusk. Det framg r av en
attitydunders kning som Skatteverket publicerar i dag.
Bara sex procent anger att de tycker att svartarbete r okej. En lika stor
andel, sex procent, uppger att de skulle undanh lla inkomster fr n beskattning
om det fanns m jlighet. Detta r en markant f rb ttring j mf rt med 2006 d
dessa andelar uppgick till 14 procent.
Acceptansen f r svartarbete har minskat i alla grupper. F retagare r den grupp
d r flest tar avst nd, 88 procent. En f rklaring kan vara att konkurrens fr n
svartarbete blir ett mer p tagligt hot mot den egna f rs rjningen f r dessa.
F r Skatteverket r det en viktig uppgift att skydda seri sa f retag fr n
illojal konkurrens och minimera m jligheterna till fusk och brott. Den markanta
normf rb ttring som har skett i synen p fusk r oerh rt gl djande.
J mf rt med 2006 r det i dag f rre som k nner n gon som skattefuskar, jobbar
svart eller anlitar svart arbetskraft. Till exempel har andelen som k nner n
gon som anlitat svart arbetskraft minskat fr n 38 till 24 procent. Detta r
starka indikatorer p att skattefusket har minskat.
F r f rsta g ngen st lldes i r fr gan om den svarande sj lv har arbetat svart
eller p annat s tt fuskat med skatten de senaste fem ren. Sex procent svarade
ja. Bland dem som k nner andra som fuskar och d r omgivningen visar acceptans f
r svartarbete uppgav 26 procent att de sj lva har fuskat. Bland dem som inte k
nner n gon som fuskar uppgav endast 2 procent att de sj lva fuskat. Det finns
allts ett starkt samband mellan eget fusk och omgivningens attityder.
En rad tg rder har vidtagits p politisk niv som kan ha bidragit till normf
rb ttringen och minskat skattefusk. S dana tg rder r till exempel inf rande
av rot- och rutavdrag, slopad f rm genhetsskatt, avtal om informationsutbyte
med f re detta skatteparadis senast med Schweiz genom avtal som tr dde i
kraft den 5 augusti samt krav p certifierade kassaregister inom
kontanthandeln. Skatteverket har spelat en viktig roll i dessa sammanhang bland
annat genom bes k hos m nga f retag f r att se till att certifierade
kassaregister anv nds p ett korrekt s tt och genom f rfr gningar till f re
detta skatteparadis.
Skattekvoten, det vill s ga de totala skatterna inklusive sociala avgifter, har
sjunkit fr n cirka 50 procent av BNP i b rjan av 2000-talet till cirka 45
procent i dag. Finans- och Greklandskris kan ocks ha bidragit till normf rb
ttringen och minskat skattefusk genom att ha kat medvetenheten om att en v
lfungerande ekonomi kr ver ett v l fungerande skattesystem.
Andelen som tycker illa om skattesystemet i Sverige har minskat fr n 42 procent
till 22 procent sedan f rra unders kningen. Andelen som i stort sett tycker bra
om skattesystemet har kat fr n 24 procent till 35 procent.
Resultaten tyder p att vi har kommit en bit n rmare Skatteverkets vision, som
r ett samh lle d r alla vill g ra r tt f r sig.
Skatteverket har de senaste ren lagt stort fokus p att f renkla f r
medborgare och f retag, bland annat genom att utveckla e-tj nster som g r det l
ttare att g ra r tt och sv rare att g ra fel. Detta arbete har gett gott
resultat, vilket ven framkommer i unders kningen. Svenska folket tycker att
det har blivit enklare att deklarera.
En kande andel tycker ocks att Skatteverket r bra p att motarbeta
skattefusk. Andelen som finner det troligt att man skulle uppt ckas om man
skattefuskade har kat till 57 procent j mf rt med 43 procent 2006. Att det r
enklare att g ra r tt och att den upplevda uppt cktsrisken kat har sannolikt
bidragit till normf rb ttringen och det minskade fusket.
Fortsatta insatser kr vs emellertid f r att komma nnu n rmare visionen om ett
samh lle d r alla vill g ra r tt f r sig och f r att n Skatte verkets l
ngsiktiga m l om att minimera skatte felet, det vill s ga minimera skillnaden
mellan den skatt som skulle ha blivit fastst lld om alla skattebetalare hade
redovisat korrekt och den skatt som i praktiken fastst lls. N ra 60 procent av
de svarande anser att mer resurser b r l ggas p att uppt cka skattefusk. Mest
angel gna r f retagare.
Skatteverket v lkomnar ytterligare tg rder som kan bidra till minskat
skattefusk, till exempel att kravet p kassaregister utvidgas till att g lla
ven torg- och marknadshandel samt snabbare och b ttre kontrolluppgifter s att
ven realisationsvinster och -f rluster p aktier kan f rifyllas i
inkomstdeklarationen f r hundratusentals aktie gare.
Var och en av oss kan ocks bidra till en sund konkurrens genom att enbart
anlita seri sa f retag och genom att se till att alltid f ett godk nt kvitto p
det vi har k pt. Kvittot r beviset f r att k pet verkligen registreras och
att svarta pengar inte stoppas vid sidan om. En sund konkurrens p lika villkor
gynnar inte bara den enskilda seri sa f retagaren som annars riskerar att
konkurreras ut av skattefuskare utan ocks konsumenten, arbetstagaren och samh
llet i stort.
Ingemar Hansson, generaldirekt r Skatteverket
Jan-Erik B ckman, chef f r analysenheten vid Skatteverket