💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2422.gmi captured on 2023-01-29 at 07:26:32. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
2010-10-12 09:06:57
Publicerad: 12 oktober 2010, 00.01. Senast ndrad: 12 oktober 2010, 08.52
OPTIMISM. Var fj rde pension r r aktiv som aldrig f rr. Och fler l r det bli.
Det goda ldrandet kar och med en f rv ntad livsl ngd p kanske 100 r kommer
vi att se annorlunda p hur vi f rdelar v r tid i l nearbetet, sp r
framtidsforskare.
De har god fysik och psykisk h lsa. De har mest aktiviteter f r sig av alla och
vill hitta p nya saker lika mycket som 30- ringarna. De v rderar i h gre grad
n andra ett sp nnande liv.
S dana r redan i dag en betydande andel m nniskor i ldersspannet 65 till 89
r i Sverige. Var fj rde (25 procent) k nner sig s mentalt ung och h ller ett s
h gt tempo att en ny unders kning valt att kalla dessa gamlingar f r just
ungdomlingar.
F rbluffande m nga har ett allt b ttre h lsotillst nd och antalet kommer f
rmodligen att ka. De har ocks mer tid n andra att hitta p saker, s det r
ingen passiv grupp som v ntar p att bli n krassligare, konstaterar Eskil
Wadensj p Sofi, socialforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
Han har varit delaktig i en unders kning om attityder till ldre som publiceras
om ett par veckor p Centrum f r samtidsanalys. D r framg r att de piggaste
pension rerna som unders kningen d pt till ungdomlingar skiljer ut sig i
gruppen 65 89- ringar: de har h gre utbildning, upplever att de knappt f rlorar
energi med ren och f rv rvsarbetar fortfarande mer.
Det r ett s tt att ldras som f rutsp s ka stort bland v stv rldens allt
ldre befolkning. Vi inte bara lever l ngre kningstakten r sex timmar per
dag eller 2,5 r per decennium vi skjuter ocks upp sj lva ldrandet. N r
kvinnor i v rt land enligt statistiken lever tio r l ngre i dag j mf rt med
1950 r det knappast tio skruttiga och sjukliga r de lagt till livsl ngden, tv
rtom. I en artikel i tidskriften Nature (mars 2010) beskriver en av de v
rldsledande forskarna det som att d den f rsenas f r att folk n r sin h ga
lder i b ttre h lsotillst nd och h n visar till i h g grad svensk
befolkningsstatistik. Om utvecklingen forts tter p samma s tt som hittills
skulle m nniskor i framtiden f beh lla sin goda h lsa in i nnu h gre ldrar
n nu.
Och d blir det fullst ndigt relevant att sjunga Ja, m de leva uti hundrade
r! f r dem som just b rjat fira sina f delsedagar: Vartannat barn som f ds
i dag i v stv rlden blir f rmodligen ett sekel gamla, enligt Nature-artikeln.
I Nature-artikeln pekas i f rsta hand p v lst nd och medicinsk utveckling som
anledningen till kad livsl ngd hos en befolkning, medan svenska forskare vet
att det ocks beror p individens h lsa, tankef rm ga och personlighet. De
pigga pension rerna i unders kningen (se nedan) v rderar till exempel f
rdomsfrihet och ett sp nnande liv h gre n alla andra.
Ja, en betydande del av dem r optimistiska och ambiti sa, och de kommer att
bli fler, s ger Eskil Wadensj .
Han vet att just optimism finns p listan ver de faktorer i personligheten som
fr mjar det goda ldrandet som gerontologerna kallar det. Upplever man
dessutom att man har kontroll ver livet, r k nslom ssigt stabil och har f rm
ga att anpassa sina aktiviteter efter de f rm gor som f rs mras ja, d kar f
ruts ttningarna f r god livskvalitet h gt upp i ren. Dessutom blir varje
generation mer utbildad n tidigare, vilket r en faktor som fr mjar l ng livsl
ngd.
Riskfaktorerna, andra sidan, handlar om fientlighet, oro och depression.
Ja, livsleda kan vara farligare n cancer och hj rt-k rlsjuk domar, ber ttar
Boo Johansson, professor i geropsykologi vid G teborgs universitet. S det
handlar inte bara om hur vi har det, utan hur vi tar det.
Samtidigt vill varken han eller Eskil Wadensj idyllisera lderdomen det
finns ju tv sidor av myntet, kad livsl ngd r inte alltid f renad med ett
gott liv p minner de. Snarare r det mer regel n undantag att ha flera
kroniska sjukdomar och beh va ta m nga mediciner med allt vad det inneb r av
biverkningar.
D remot betyder h g lder i dag inte per automatik att man blir som dem man s
g g in i dimman n r man sj lv var ung, f rklarar Boo Johansson. Det r klart
det kan f da oro hos vissa n r minnet fallerar, men det r fortfarande f som
r dementa. F rst i h ga ldrar b rjar det bli m rkbart.
Inte ens var femte 80- ring r dement, medan minst var tredje r det fr n 90-
rs ldern. I ldringsforskarnas l ngtidsstudier r det ocks tydligt att
ldersgruppen 70- ringar i dag skiljer sig fr n motsvarande ldersgrupp f r 30
r sedan. Till exempel finns en helt annan f rv ntan p den roll vi ska ha som
gamla j mf rt med generationen innan. Vart tog alla tanter v gen? som Boo
Johansson s ger.
Det har skett en kraftfull ndring av vad ldrandet kan inneb ra. I dag r der
ett medel ders ideal d r man forts tter att spela golf och resa medan ens
mormor trodde lderdomen innebar en retr ttplats p hemmet. F rv ntningen p
att vi ska bli allt ldre kommer att avspeglas i hur vi lever v ra liv, menar
Boo Johansson.
Nature-artikeln spekulerar s h r: Om unga m nniskor visste att de f rmodligen
kommer att fira sin 100- rsdag och ha 90 95 r av h lsan och huvudet i beh ll,
skulle de f rmodligen leva sina liv annorlunda mot tidigare generationer.
Kanske inte jobba som mest n r barnen r sm och sedan vara pension rer i 40
r, utan varva utbildning, arbete, barnomsorg och fritid mer utspritt ver hela
sin levnad.
Och varf r inte?
Vi f rst r sent att vi ska bli gamla, konstaterar Boo Johansson. Till och med
n r od dlighetssynen ers tts av insikten att ldrandet r en livsresa vi alla g
r, forts tter vi som om inget h nt. Det r f rst i riktigt h g lder vi b rjar
r kna med att det tar slut och b rjar ta en dag i taget. Det r en realistisk
anpassning.
Agneta Lagercrantz
Vad g ller saken?
V stv rldens befolkningar h ller sig friska allt fler r av lderdomen och
lever allt l ngre. Men m nnens livsl ngd kar sedan slutet av 1980-talet mer n
kvinnornas, och deras andel av landets befolkning ver 80 r f rv ntas forts
tta att v xa.
r 2060 ber knas f rdelningen vara 45 procent m n och 55 procent kvinnor, mot
37 procent respektive 63 procent i dag.
Antalet personer som r ver 80 r i Sverige kommer att ha f rdubblats om 50
r, enligt prognoserna. F rra ret var 494 385 personer ver 80 r, cirka 5
procent av befolkningen. r 2060 ber knas de ver 80 vara n rmare 1 miljon n
stan 9 procent av befolkningen.
H lften av dem som f ds i dag kan bli 100 r. J mf rt med tidigare generationer
k nner sig en stor andel (25 procent) av gamlingarna s ungdomliga att en
unders kning som snart presenteras valt att kalla dem f r Ungdomlingar .