đŸ’Ÿ Archived View for idiomdrottning.org â€ș seriealbum-vs-filmer captured on 2022-07-16 at 14:20:11. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

âŹ…ïž Previous capture (2021-12-03)

-=-=-=-=-=-=-

Seriealbum vs filmer

Jag började lÀsa serier nÀr jag var allra liten och har helt och hÄllet vuxit upp med mediet.

Jag Ă€r vĂ€ldigt otĂ„lig nĂ€r jag ska se pĂ„ film eller tv. Det Ă€r lika ofta â€œĂ„h vilken trĂ„kig bild, jag vill gĂ„ till nĂ€sta” som det Ă€r “vĂ€nta, vad hĂ€nder, jag hĂ€nger inte med, sakta ner, jag ser inte riktigt, jag förstĂ„r inte riktigt” och samspelet mellan dessa “för lĂ„ngsamma” och “för snabba” bilder förvĂ€rrar dessutom bĂ„da.

Dom sega gör att jag tappar tĂ„lamodet och inte koncentrera mig lika mycket. “Ja, ja, jag fattar, jag fattar!”

Dom som jag skulle vilja dröja kvar vid, oavsett om det Àr för att dom Àr förvirrande eller bara för att dom Àr vackra eller intressanta, dom gör att jag sen tittar extra noga pÄ dom sega och sÄ tappar tÄlamodet Ànnu mer med dom.

Vet inte om jag har blivit “bortskĂ€md” med serier eller om min hjĂ€rna hade reagerat likadant pĂ„ film/tv Ă€ven om jag inte hade vuxit upp med serier först.

Rutorna i en serietidning passerar förbi ögonen i precis den takt jag tycker Àr lagom. Snabbt, lÄngsamt, vilket som. Jag fÄr det perfekta flödet in för att kunna förstÄ skeendet samtidigt som det fortfarande Àr ett visuellt medium med den direkta natur det innebÀr.

Är det hĂ€r uppenbart för alla, eller Ă€r det bara jag? KĂ€nns som det inte har hittats beskrivet nĂ„gonstans, jag har inte sett det diskuterat sĂ„ mkt, inte ens i McCloud. Det nĂ€rmaste jag hittar Ă€r snarare att Eisner hĂ€vdar motsatsen i Comics and Sequential Art dĂ€r han istĂ€llet argumenterar för hur en bra serier ska försöka styra tempot med hjĂ€lp av ex vis en droppande kran i bakgrunden, ljudeffekter och liknande. Dumheter sĂ€ger jag.

Robin Laws argumenterar i Unframed och DramaSystem för att spelledaren i bordsrollspel ska försöka lĂ„ta spelarna sĂ€tta tempot i dialoger och scener generellt (han listar nĂ„gra undantag). Det Ă€r inte det lĂ€ttaste och det kan ibland kĂ€nnas lite trist som spelare men min förhoppning Ă€r att jag ska lĂ€ra mig bli bra pĂ„ det, för att fĂ„ fram samma “sjĂ€lvstyrda flowtempo” som serielĂ€sning kan ha. NĂ„gra av grundteknikerna Ă€r att försöka bli lyhörd pĂ„ nĂ€r samtalet gĂ„r i circlar, att lĂ„ta saker andas och ta sin tid, och att ge tydliga val och sĂ€ga “vad gör ni”.