💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 5408.gmi captured on 2022-07-16 at 15:02:12. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
De legitimerade l rarna r cker inte p l nga v gar f r grundskolornas behov,
och skillnaderna mellan landets kommuner r extrema. I 120 av landets kommuner
har situationen f rs mrats sedan f rra l s ret, visar TT:s sammanst llning.
Skolchefer och rektorer har inte l ng tid p sig nu. N r h stterminen b rjar
ska alla l rare, ocks de som varit anst llda i m nga r, ha l rarlegitimation.
Utan legitimation f r l raren inte s tta betyg.
Skolcheferna m ste dessutom ha placerat r tt person p r tt plats, eftersom en
l rare r beh rig bara i de mnen och rskurser som anges i legitimationen.
Det st r redan nu klart att detta j ttepussel r l ngt ifr n f rdigt. Denna
termin saknar fortfarande n stan var tredje grundskolel rare (32 procent) beh
righet i mnena de undervisar i, enligt Skolverkets statistik. Siffran omfattar
alla l rare, oavsett arbetsgivare.
Riktigt allvarligt
I fem av landets kommuner r de beh riga l rarna i minoritet.
Skolverkets generaldirekt r Anna Ekstr m sammanfattar l get som riktigt
allvarligt :
Ytterst handlar det om barn och elever vars r tt till bra undervisning
faktiskt kommer p undantag om l rarna sj lva inte har utbildning i de mnen de
undervisar i.
TT:s karta ver beh righeten visar att kommuner med bra utg ngsl ge finns i
norr och s der, i glesbygd och storstadsomr den. Omv nt r kommuner med svaga
siffror ocks spridda ver landet. Skillnaderna inom l nen r ocks stora. I V
stra G taland, till exempel, varierar andelen obeh riga l rare mellan 19 och 50
procent. Sm kommuner r mer s rbara, men de tre storst derna Malm , G teborg
och Stockholm ligger alla under rikssnittet.
Vi vet ju att det finns kommuner som arbetat mycket medvetet och l ngsiktigt
f r att f r tt kompetens och de kanske kan ta hem vinsten nu. Men det r
naturligtvis inte l tt i Norrlands inland. I sm skolor och sm kommuner kan en
enda l rare g ra stor skillnad, s ger Christina Sandstr m, enhetschef f r
utbildningsstatistik vid Skolverket.
Slagsm l
B st till ligger lilla Ydre i sterg tland. Men det kan komma att ndras, p
pekar skolchef Elsie Johansson:
Vi har lyckats rekrytera i r tt tid och f tt l rare som trivs i kommunen. Men
fr gan r hur det blir fram ver. Nu r det ju slagsm l om de beh riga l rarna.
Ystad ligger ocks bra till, och framf r allt i de kommunala skolorna. Full beh
righet har varit ett politiskt m l sedan flera r, s ger Stefan Ahlbeck, chef
f r administration och bemanning vid kultur- och utbildningsf rvaltningen.
Vi har jobbat med detta hela tiden, och det tror jag de flesta andra huvudm n
inte gjort lika intensivt.
Men varken Ydre eller Ystad kan skryta med h ga l rarl ner, tv rtom.
Vi ligger p fr n f rvaltningen f r en b ttre l neutveckling. Vi ser att det
b rjar bli f rre s kande till tj nster, s det uppst r en risk att vi inte f r
dem vi beh ver, s ger Stefan Ahlbeck.
Fler elever
F rsta g ngen Skolverket m tte mnesbeh righeten var f rra l s ret. Sedan dess
har l get f rb ttrats bara marginellt (fr n 33 procent), trots att tusentals l
rare f tt ut sin legitimation eller breddat sin beh righet. I s m nga som 120
kommuner har beh righetsl get i st llet f rs mrats - marginellt eller mer p
tagligt.
Men det r inte s f rv nande med tanke p det skriande behovet av l rare, s
ger Christina Sandstr m:
I grundskolan r vi inne i en period av elev kning, och med fler barn beh vs
ju fler l rare. Det g r det nnu sv rare att uppfylla kravet p beh righet:
Inte nog med att l rare som g r i pension eller byter yrke ska ers ttas,
dessutom ska fler tj nster tills ttas. Samtidigt utbildas f r f l rare.
Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting, s ger
att mindre attraktiva skolor och skolhuvudm n f rlorar i dragkampen om l rarna.
Men det handlar inte bara om oskicklighet. Det r m nga andra saker man inte
kan p verka som huvudman. Har du sm skolor r det sv rare att erbjuda
heltidstj nster. Och om man skickar l rare p utbildning f r att bredda beh
righeten har man inga garantier f r att de stannar kvar efter utbildningen, s
ger han.
Sjunker ihop?
Det var alliansregeringen som sk rpte beh righetskraven och inf rde l
rarlegitimationen med tajt tidsschema. Nu riskerar den r dgr na regeringen att
se reformen sjunka ihop av l rarbrist, olika f ruts ttningar i olika delar av
landet och - vad det tycks - varierande ambitionsniv er. TT har s kt
utbildningsminister Gustav Fridolin (MP). Hans statssekreterare Helene berg p
pekar att staten bidragit med L rarlyftet, h gskolekurser f r l rare som beh
ver bredda sin beh righet. Men kurserna har g tt halvtomma.
Det finns en generell l rarbrist, men den kommer huvudm nnen inte undan genom
att l ta bli att ge beh righet till sina l rare. Att f rh lla sig till l
rarbristen handlar ocks om att vara r dd om de l rare man har, s ger hon.
Bristen p beh riga l rare talar nd f r att forts tta erbjuda L
rarlyftskurser p permanent basis, vilket Skolverket f reslog h rom dagen.
Det r ett intressant f rslag vi f r titta p . Men det verkligt viktiga r
att l rarna kommer iv g, s ger Helene berg med adress arbetsgivarna.
r det rimligt att beh righetsl get varierar s mycket mellan kommunerna?
Det r inte rimligt och det r inte bra. Men samtidigt r det j tteviktigt
att synligg ra skillnaderna, s att f r ldrar och elever kan vara aktiva.
Ansvaret ligger hos huvudm nnen, och de b r ge besked om varf r de har den beh
righetsniv de har, s ger Helene berg.
stg tska Ydre i topp
Kommuner med b sta respektive s msta beh righetsl get 2014/15, samt storst
dernas placering. Siffrorna omfattar samtliga l rare i respektive kommun, i
kommunala och frist ende skolor.
Placering (f rra l s rets inom parentes) | Kommun | L n | Andel obeh riga i
procent
1 (2) Ydre sterg tland 12,9
2 (14) Hammar V rmland 14,4
3 (78) tvidaberg sterg tland 14,7
4 (36) Habo V sterg tland 15,4
5 (9) Pite Norrbotten 17,5
6 (8) Ystad Sk ne 18,0
6 (44) Laholm Sk ne 18,0
8 (18) Nordmaling V sterbotten 18,7
9 (64) Lysekil V stra G taland 19,0
10 (1) F rgelanda V stra G taland 19,4
10 (46) M lndal V stra G taland 19,4
RIKSSNITT 31,6
190 (194) G teborg V stra G taland 33,7
211 (201) Malm Sk ne 35,0
224 (206) Stockholm Stockholm 36,1
281 (268) Kungs r V stmanland 47,0
282 (271) Upplands-Bro Stockholm 47,2
283 (288) H bo Uppsala 48,9
284 (285) S dert lje Stockholm 49,1
285 (286) lvdalen Dalarna 49,3
286 (289) Mellerud V stra G taland 50,5
287 (290) Borgholm Kalmar 51,1
288 (274) Upplands V sby Stockholm 51,6
289 (278) Munkfors V rmland 53,3
290 (284) Jokkmokk Norrbotten 57,7
K lla: Skolverkets databas Siris
Detta kr vs
Grundkravet f r att f l rarlegitimation r att ha en l rarexamen. Nyutbildade
l rare kan ans ka om legitimation direkt.
L rarlegitimationen visar l rarens beh righeter, allts vilka mnen och
rskurser l raren har utbildning f r och d rmed f r undervisa i.
Legitimationen och beh righeten kan byggas ut med kompletterande studier eller
l ng erfarenhet av undervisning i ett mne.
Bara yrkeserfarenhet som l raren samlat fram till 1 juli i r f r r knas.
L rare som tillsvidareanst lldes f re 2011 har haft fram till den 1 juli p sig
att skaffa legitimation. Vid halv rsskiftet upph r den verg ngsbest mmelsen. D
ska alla l rare, f rska och rutinerade, vara legitimerade. Legitimationen r
ett villkor f r fast anst llning.
Olegitimerade l rare kan visstidsanst llas upp till ett r i taget om det r
brist p legitimerade l rare.