💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3473.gmi captured on 2022-07-16 at 16:52:56. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Publicerad 2011-10-17 08:56
Vi erbjuds allt oftare att betala f r att slippa reklam. P webb-tv, i
mobilspel och p Spotify. Men kanske r b de reklamfriheten och v r motvilja
gentemot reklamen en illusion.
Det r fruktansv rt irriterande. Avsnittet av Idol p TV 4 Play avbryts av
sammanlagt fem reklampauser. Madrasser, v rktabletter, och en st rande ofta
terkommande filmsnutt d r Ally McBeal-sk disen suggestivt ter choklad. Det r
inget konstigt med det, egentligen, det r ungef r lika mycket reklam som jag
hade f tt om jag sett avsnittet p det traditionella s ttet i min tv-apparat.
Men i vre v nstra h rnet finns en liten ruta d r det st r Reklam: p . Kan
jag allts sl av reklamen? N r jag klickar p rutan kommer jag till TV 4 Plays
betaltj nst, d r jag erbjuds att bli premiumkund och slippa reklamen mot en
avgift. Sextiosex kronor per m nad kostar det.
Det r en modell som blir allt vanligare och vi r helt uppenbart villiga att i
vissa situationer betala f r att slippa reklamen. Apparna till mobilen finns
gratis, men med stora blaffiga annonser och tydliga erbjudanden att k pa
reklamfria versioner. Och sj lv stod jag bara ut i n gra m nader med Spotifys
gratisversion, st ndigt avbruten av reklampauser, innan jag halade fram
kreditkortet och b rjade betala f r att slippa.
Gustav Martner r creative director p reklambyr n Crispin, Porter & Bogusky,
som f r tv r sedan gjorde en reklamkampanj p uppdrag av SAS. 9 673 timmars
reklamtid p Spotify k ptes upp, men tv tredjedelar av den utnyttjades aldrig.
I de tio sekunder l nga ljudsnuttarna ber ttade en r st att SAS k pt
reklamutrymmena och f rkortat dem, och avslutade meddelandet med ta hand om
din tid . Har allts till och med reklambranschen b rjat inse att vi,
konsumenterna, hatar reklam? Svaret r: nja. Man m ste skilja p reklam och
reklam, s ger Gustav Martner.
N r reklam r bra och konsumenterna tycker om den, s slutar den ocks
uppfattas som reklam. Ergo: reklam r d ligt. Det blir ett konstigt
cirkelbevis, som ger reklam som begrepp en viss inneb rd. Men man m ste skilja
p nskad och o nskad reklam.
Och n r jag klickar p reklam: av -knappen p TV 4 Play r det egentligen inte
reklam jag erbjuds k pa bort, s ger Gustav Martner. Det r en viss typ av
reklam, den som uppfattas som st rande.
Du erbjuds att slippa avbrott. Du f r fortfarande se reklam, men av en annan
typ. Programmet du tittar p inneh ller fortfarande inslag av varum rken och tj
nster. Saker folk g r, kl der de har p sig, loggor som flimrar f rbi. Bara f
r att du betalat sextiosex kronor f r att se Idol r du inte fredad fr n
kommersiella budskap, s ger Gustav Martner.
Min k pta reklamfrihet r allts en illusion, det enda jag slipper r reklamen
som m rks. Och den konventionella, p tr ngande reklam som vi ofta menar n r vi
anv nder ordet, kan komma att minska om tillr ckligt m nga g r som jag, och k
per bort den. Elin str m Rudberg r trendanalytiker p f retaget Nine, och
jobbar med att spana in i framtiden.
Drar man det till sin spets kan man i slut ndan fundera kring vad som h nder
n r man vet att en allt mindre och inte s rskilt k pstark grupp ser reklamen.
Det blir d allt mindre attraktivt att k pa utrymmet. Allt pekar mot att vi
kommer att flytta oss bort fr n den h r typen av reklam. Men reklam i form av
interaktivitet, erbjudanden, nyttig information f r just mig i min situation
kan i sig bli en lyxvara. V ldigt attraktiva konsumenter kan k nna sig utvalda
f r att just de f r en viss typ av erbjudanden, och d r har vi den omv nda
utvecklingen d r bara en elit f r ta del av viss reklam.
Tanken k nns fr mmande: att jag, sj lvutn mnd reklamhatare, skulle bli glad av
den! Men Marie Grusell, som forskar om medier och reklam p G teborgs
universitet, h ller med Elin str m Rudberg. Det r stor skillnad p vad jag
och andra reklammotst ndare s ger, och vad vi tycker.
Det r fint att tycka att reklam r fult. Det r politiskt korrekt att s ga
att reklam r d ligt. Men i grund och botten handlar det om v ra subjektiva
upplevelser, r jag intresserad av skid kning ser jag reklam f r skidor mer som
information. Det som ligger n ra v ra personliga referensramar uppfattar vi
inte som reklam. Och fr gar man folk om de skulle vilja leva i ett samh lle
helt utan reklam, r det v ldigt f som svarar ja, s ger Marie Grusell.
M ngden reklam i samh llet har ungef r f rdubblats sedan vi fick kommersiell tv
i slutet av 1980-talet, ber ttar Marie Grusell. Och ven om vi s tter upp
reklam: nej tack -lappar p v ra d rrar och betalar bort Spotifyannonserna s
forts tter reklambudskapen att v lla ver oss, de tar bara nya v gar. Gustav
Martner tror inte att samh llet n gonsin kan bli helt m ttat p reklam.
Nej, men det kan bli m ttat p en viss typ av reklam, och det h nder hela
tiden n r det uppst r en alltf r stor diskrepans mellan anv ndarens m l och s
ljarens m l. E-postreklamen har varit ett s dant exempel. Spamfiltren har
byggts ut v ldigt kraftigt, eftersom spam verkligen har f rst rt anv ndarens m
l med mejltj nsten. Men kundklubbarna skickar fortfarande ut mejl med sina
bonuspo ng och erbjudanden, och det tillh r fortfarande de mest l nsamma
reklamformerna. Effektiv och bra reklam som ocks uppskattas av den som tar
emot den, s ger Gustav Martner.
Trendanalytikern Elin str m Rudberg r inne p samma sp r. I framtiden f r vi
alltmer m linriktad reklam, som siktar in sig p just mig i den situation jag
befinner mig i just nu. Under en promenad p stan kan jag till exempel f ett
sms skickat till min mobil just i det gonblicket d jag g r f rbi en viss
butik.
Du kanske f r ett erbjudande om att det just nu r 30 procents rabatt p ett
s rskilt par skor i aff ren du passerar. Dit t r utvecklingen p v g.
Framtiden kommer allts att inneb ra reklam som r menad att g ra just mig
glad. Och i och med internets utveckling blir det allt l ttare f r f retagen
att ta reda p vad varje enskild person har f r livssituation och konsumtionsm
nster. Vi r helt enkelt mer ben gna att dela med oss av den informationen i
dag, p sociala n tverk och via mejl. Men fr gan r d om det fungerar, blir
folk verkligen glada av specifik reklam? N r jag loggar in p min Gmail och
skickar ett privat mejl som handlar om fotografier, dyker annonser f r kameror
upp i h gra spalten. K nslan av vervakning r obehaglig. Kan inte vi
konsumenter reagera negativt p s dant?
Det r n r det r klumpigt gjort, och du ser relationen mellan vad du till
exempel skrivit i ett mejl och annonsen p sidan, som det upplevs som konstigt.
N r det r sofistikerat gjort t nker du inte ens p det. Det r p ett s tt
mest obehagligt n r du inte ens tycker att det r obehagligt, s ger Gustav
Martner.
Och kanske borde jag egentligen vara glad och tacksam n r jag l gger m rke till
reklamen. Den som st r mig s mycket att jag r beredd att betala f r att
slippa den.
Det r intressant att vi blir v ldigt irriterade p reklam som avbryter v r
tv eller musik, samtidigt som den r den mest rliga. Egentligen borde det vara
tv rtom. Man borde tycka: h vad h rligt att de avbryter, och att det finns en
klar gr ns mellan inneh llet och det kommersiella budskapet! Det r det stora
moment 22. Du kommer aldrig att kunna f en helt reklamfri konsumtion, och kr
ver du det f r du i st llet reklamen insmugen bakv gen, s ger Gustav Martner.
Hanna Fahl
hanna.fahl@dn.se