💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 5641.gmi captured on 2022-06-11 at 21:34:39. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-03)

➡️ Next capture (2023-01-29)

-=-=-=-=-=-=-

Fortsatt h ga vinster f r storbankerna

De fyra svenska storbankerna gjorde rekordresultat f rra ret och trots att

Riksbankens minusr nta st ller till det n got s forts tter SEB, Swedbank,

Nordea och Handelsbanken att presentera stora vinster. Samtidigt som

Riksbankens minusr nta pressar bankernas resultat s forts tter de att tj na

stora pengar p bol n.

I dag och i g r har de fyra svenska storbankerna presenterat sina resultat f r

rets tredje kvartal. Vinsterna f r de senaste m naderna r visserligen n got l

gre n motsvarande period f rra ret och n dde inte upp till analytikernas h

gt st llda f rv ntningar, vilket fick bankaktierna att backa under onsdagen p

Stockholmsb rsen. Man ska dock inte tro att det g r direkt d ligt f r

storbankerna.

Nordea presenterar en vinst p 9,7 miljarder kronor f r rets tredje kvartal.

Motsvarande siffra f r SEB r 4,3 miljarder, Swedbank 3,9 miljarder och

Handelsbanken 4,7 miljarder.

Bra f r aktie garna, d lig f r kunderna

F r hel ret 2014 gjorde de fyra storbankerna tillsammans en vinst p 81

miljarder kronor och prognoserna tyder p att rets totalsumma kommer landa p

liknande niv er, ven om det kanske inte blir n got nytt rekordresultat.

De g r enorma vinster, vilket r fantastiskt f r aktie garna. Men det r lite

s mre f r bankkunderna, s ger Christina S derberg, sparekonom p j mf

relsesajten Comricer.

L g r nta p sparpengar

F r de flesta svenskar r det sparr ntan och priset p bol n som r det viktiga

n r man tittat p bankernas priss ttning. Vad g ller sparr ntor r det

odramatiskt. Sedan l nge r det nollr nta som g ller hos alla fyra storbanker,

om man inte vill binda sina sparpengar. Det g r dock att f lite r nta p sina

sparpengar om man flyttar dem till en mindre akt r. B st r rlig sparr nta just

nu erbjuder Bluestep Finans med 1,05 procent och d g ller fortfarande den

statliga ins ttningsgarantin.

Eftersom man har garantin s finns det inga nackdelar med att placera pengar

hos en nischbank, s ger Christina S derberg.

Bankerna h ller bor ntan uppe

Att Riksbanken h ller styrr ntan negativ inneb r att bankerna g r back p inl

ningen, trots att kunderna f r nollr nta. Detta tas dock igen p annat h ll.

Bland annat h ller bankerna uppe sina marginaler p bol n. Swedbank l nar ut

mer pengar och har kat sina marginaler p bol n under det senaste kvartalet.

SEB, som i v ras var den bank som erbj d allra l gst snittr ntor, har kat

priset p bol n rej lt de senaste m naderna. Just nu r det landsbanken som

erbjuder sina kunder l gst snittr ntor p bol n med tre m naders bindningstid,

1,39 procent.

Det historiskt l ga r ntel get g r att det r v ldigt billigt att l na pengar

till bostadsk p. Men organisationen Villa garna menar att det borde vara nnu

billigare.

Bor ntorna r of rsvarbara utifr n bankernas uppl ningskostnader. Det borde

vara ungef r 30 punkter (0,30 procentenheter) billigare att l na pengar n vad

det r just nu. F re finanskrisen hade bankerna en vinst p ungef r 25 punkter.

Nu har man en vinst p omkring 60 punkter, s ger Daniel Liljeberg, chefsekonom

p Villa garna.

verdrivet lojala mot v ra banker

Men r det inte bra om bankerna g r stora vinster, d r de ju stabila?

De r ganska duktiga p att dela ut pengarna till aktie garna. S det r

snarare aktie garnas ekonomi som r stabil.

Vad tycker du r en rimlig r nta?

Har man ordnad ekonomi och det finns tv vuxna i hush llet med anst llningar

s borde man inte ha en r nta ver 1,10 1,20 procent.

Vad r det som g r att bankerna kan h lla bor ntorna s pass h ga?

Jag tror att vi svenskar r verdrivet lojala mot v ra banker. Om vi upptr

dde p samma s tt som mot v ra livsmedelsleverant rer, allts bytte n r det var

f r dyrt, d skulle bankerna vara tvungna att s nka sina r ntor.

Behandlas som myndigheter

Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker, menar grundproblemet med

bol nemarknaden r att den fortfarande utg rs av ett oligopol.

Det blir inte tillr ckligt h gt konkurrenstryck.

Det r en st ndpunkt som ocks Daniel Liljeberg h ller med om.

Kunderna behandlar bankerna som myndigheter och inte som de vinstdrivande f

retag de r.

Striktare regler f r bol nemarknaden

I v ras f rdigst lldes en statlig utredning som f resl r en rad lag ndringar i

syfte att sk rpa reglerna f r bol negivning och st rka konsumentskyddet p bol

nemarknaden. Daniel Liljeberg som sj lv varit med som sakkunnig under

utredningens g ng pekar p n got han menar att politikerna b r ta st llning

till.

En viktigt sak r att bankerna skulle beh va redovisa en bol ner nta

separerad fr n alla andra erbjudanden. M nga banker jobbar med paket, det borde

f rbjudas s att man l ttare kan se vad bol net faktiskt kostar.

Storbankernas vinster

Resultat efter skatt under det tredje kvartalet 2015

Nordea: + 9,7 miljarder kronor

SEB: + 4,3 miljarder kronor

Swedbank: + 3,9 miljarder kronor

Handelsbanken: + 4,7 miljarder kronor