💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4567.gmi captured on 2022-06-11 at 22:35:13. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

L nes nkarna

Allt mindre av det v xande v lst ndet kommer vanliga l ntagare till del. Inte p

hundra r har svenska l ntagare f tt s lite betalt f r vad de faktiskt

producerar. De senaste trettio rens ekonomiska politik har gjort Sverige till

ett land med kraftigt kande inkomstskillnader.

Finansmannen Rune Andersson r en av Sveriges rikaste m n. Han beskriver hur

Sverige blivit ett helt annat land under de trettio r han varit verksam inom

det svenska n ringslivet.

I den h r klassiska f rdelningen mellan arbete och kapital s har kapitalet f

tt en h gre andel av inkomsterna de senaste decennierna. Det r ju en

remarkabel kning, helt klart.

Under hundra r fick varje generation svenskar uppleva p tagligt h gre reall

ner och en allt h gre levnadsstandard. Men sedan slutet av 1970-talet har allt

mindre av det v xande v lst ndet kommit vanliga l ntagare till del. Inkomsterna

i landet har f rskjutits fr n l ner till vinster. Enligt Lennart Sch n,

professor i ekonomisk historia s saknar f r ndringen motstycke i historien.

L nernas andel av de totala inkomsterna i landet har minskat dramatiskt sedan

b rjan av 1980-talet. Vi beh ver g tillbaka till 1910-talet f r att hitta en s

l g andel av inkomsterna som tillfaller l ntagarna.

I s songens f rsta Dokument inifr n unders ker Erik Sandberg hur en serie av

medvetna politiska beslut gjort de allra rikaste nnu rikare medan

levnadsstandarden f r den breda allm nheten inte till tits ka i samma takt som

f r tidigare generationer. Grunden f r den ekonomiska politiken lades redan f r

trettio r sedan och s v l borgerliga som socialdemokratiska regeringar har

genomf rt tg rder f r att h lla nere l ne kningarna i landet. Men politikens

syfte har varit en k nslig fr ga och politikerna har undvikit att tala klarspr

k till v ljarna.

Jag vill p st att man rentav m rkat det h r och uttryckt sig oerh rt sv

vande, s ger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi.

Politikernas f rhoppning har varit att l ne terh llsamhet skulle s tta fart p

investeringarna och skapa fler jobb nd har arbetsl sheten stigit och

investeringsgraden r fortsatt l g. Kanske r det dags att fr ga sig om

politiken varit effektiv och om den varit v rd priset.