💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4323.gmi captured on 2022-06-11 at 22:43:14. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Publicerad i dag 06:40
r efter r beg r kungen mer pengar fr n staten f r att klara av jobbet som
statschef. Samtidigt v xer hans privata f rm genhet p tio r har Carl XVI
Gustaf tj nat n ra 134 miljoner kronor visar DN:s granskning.
Hur mycket av skattemedlen han anv nder privat f r ingen veta.
De senaste ren har kungen beg rt kade anslag fr n statskassan. I m nga fall
har regeringen g tt med p kraven och sedan 2001 har kungahusets rsbudget kat
med 26 miljoner kronor efter justering f r inflation. Samtidigt har kungens
privata f rm genhet kat betydligt mer.
Carl XVI Gustaf har under de senaste tio ren f tt avkastning p sitt kapital
med n ra 134 miljoner kronor visar DN:s kartl ggning. Kungens privata f rm
genhet r enligt DN:s ber kningar minst 300 miljoner kronor. Ut ver det har han
45 miljoner kronor i sitt bolag Bensor AB.
I r f r kungahuset 122 miljoner kronor i anslag fr n skattebetalarna.
F r mer n h lften av pengarna, de som g r till hovstaten, finns det inga som
helst krav p ppen redovisning eller insyn. Hovstatens budget p 62 miljoner
kronor ska t cka kungens kostnader f r officiella uppdrag med representation,
resor, personal och kungafamiljens leverne.
Han har den h r uppgiften som statschef och f r det f r han ett apanage som
han f r r da ver. Han f r sj lv skapa sin organisation och sk ta sitt jobb, s
ger Lena Westin, mnesr d p regeringskansliet.
En del av det m ste naturligtvis vara det som du och jag skulle betrakta som
l n. Han m ste ta mat, han m ste ju leva, s ger hon.
Kungen har ingen skyldighet att redovisa sina utgifter till skillnad fr n alla
andra skattefinansierade verksamheter. Enligt hovets ekonomidirekt r Jan
Lindman h r de senaste rens kning av apanaget samman med kraftigt kade
kostnader f r s kerhet och med att kronprinsessan Victoria fick en egen
hovstat.
Varje r l mnar hovet in ett budget underlag med en utr kning om kade
kostnader f r inflation och l neutveckling. Enligt hovets egna ber kningar g r
de back varje r.
Vi f r s llan kompensation f r det. H r ligger ett latent nskem l om
kontinuerlig effektivisering, s ger Jan Lindman.
Den f rsta januari i r genomf rde hovet en omorganisation i jakt p b ttre
effektivitet.
Det var kungen som drev fram det h r, vi har slagit samman och ndrat och
gjort ett antal tg rder f r att hitta b ttre s tt att arbeta. Just f r att
kompensera att vi inte f r n gon kompensation, s ger Bertil Ternert, hovets
informationschef.
Oppositionen har kr vt kad insyn och efter ett riksdagsbeslut i december i
fjol ska regeringen f rs ka f till en ny verenskommelse med hovet om kad
ppenhet. Snart ett r efter riksdagsbeslutet har ingenting h nt. I slut ndan r
det hovet som avg r om det ska bli n gon ny uppg relse. Regeringen har inga m
jligheter att tvinga fram en st rre ppenhet.
Vi har samtal och f rs ker fr n b da h ll hitta n gon v g fram t. Det finns
en vilja fr n b da h ll att finna en l sning, s ger Lena Westin.
Riksdagsledamoten Phia Andersson var en av de sex socialdemokrater som skrev
under motionen om krav p kad insyn. Hon hoppas att den nya uppg relsen med
hovet ska leda till att det som alla andra skattefinansierade verksamheter
tvingas ppet redovisa sina utgifter.
Det skulle ocks inneb ra att det f r f rsta g ngen skulle bli m jligt att se
hur stor del av apanaget som kungen anv nder f r privat bruk.
Det blir ju en konsekvens av att de offentliga utgifterna blir k nda, s ger
Phia Andersson.
Kungen omfattas av samma skatte regler som alla andra svenskar och senast han
deklarerade en l n var i taxeringen 1994. D uppgav statschefen att han haft
13 600 kronor i inkomst av tj nst.
Riksdagsbeslutet om krav p en ny verenskommelse har ingen tidsgr ns och i
princip kan hovet dra ut p beslutet i m nga r. Senast hovet gick med p st
rre ppenhet var 2005. Sedan dess har hovet redovisat hur mycket pengar de
olika delarna i hovf rvaltningen f r och vilka uppdrag kungafamiljen deltagit i
under ret.
Enligt Jan Lindman ska hovet snatr ffa regeringskansliets representanter f r
fortsatta f rhandlingar.
Vi har en bra och l pande dialog med finansdepartementet och vi ska tr ffas
inom kort f r att med utg ngspunkt i 1810 rs verenskommelse modifiera den s
att vi hittar en l sning, s ger Jan Lindman.
Den andra halvan av anslaget g r till slottsstaten som ska sk ta underh ll och
v rd av det kungliga kulturarvet. I den delen finns en st rre ppenhet och
rsredovisningen ger samma uppgifter som andra skattefinansierade verksamheter.
Slottsstaten st r under tillsyn av Riksrevisionen.