💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4266.gmi captured on 2022-06-11 at 22:45:08. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Svenskars livsl ngd kar snabbt

Publicerad 2012-10-15 21:01

Medellivsl ngden i den industriella v rlden har kat s mycket att det i dag r

st rre skillnad mellan en svensk och en som lever i ett j gare-samlaresamh lle,

n mellan j gare-samlare och vilda schimpanser. Merparten av f r ndringen har

skett p bara fyra generationer.

D dligheten i befolkningen r fortfarande 100 procent, brukar man sk mtsamt s

ga.

Trots det blir vi allt ldre. Enligt den senaste statistiken forts tter

medellivsl ngden att ka och r 2011 var den 83,4 r f r svenska kvinnor och

79,4 r f r m nnen. En liten, men tydlig f r ndring j mf rt med 2010.

Livsl ngden kar linj rt och det verkar inte finnas n got stopp. Det g r

stick i st v med flera teorier som s ger att d dligheten borde vara som minst

kring ldern n r vi blir k nsmogna f r att sedan, n r reproduktionen r

avklarad, ka drastiskt, s ger Oskar Burger till TT.

Han r en amerikansk evolutionsantropolog verksam vid Max Planck-institutet i

tyska Rostock. Visst har m nniskan blivit ldre, men hur mycket har vi lyckats

f rl nga v ra liv totalt sett, sedan vi levde som j gare och samlare? fr gar

han sig i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences. Och hur

har kningen sett ut ver tid?

F r att svara p dessa fr gor m ste man f rst ha en baslinje att utg ifr n, s

ger han. L sningen blev ett flertal studier av hur d dligheten i olika ldrar

ser ut i vissa primitiva kulturer i s dra Afrika, Syd- och Mellanamerika samt

Polynesien d r m nniskor fortfarande lever som j gare-samlare.

I andra nden, s att s ga, valde Oskar Burger och hans kollegor tv l nder d r

befolkningen lever som allra l ngst: Sverige och Japan.

Ni svenskar lever v ldigt l nge, det r i princip bara japanerna som sl r er,

men framf r allt har ni en otroligt bra statistik.

Att bara fokusera p medellivsl ngden r dock vanskligt, eftersom en h g barnad

dlighet riskerar att ge en bild av att flertalet d r tidigt, ven de som

verlever nyf ddhetsperioden. D rf r ber knade forskarna ven sannolikheten att

d vid olika ldrar bland japaner, svenskar, j gare och samlare samt

schimpanser.

Det visade sig att det r en dramatisk skillnad i alla ldrar mellan j gare och

samlare ena sidan och svenskar och japaner den andra. Skillnaden r till

och med st rre n mellan j gare-samlare och vilda schimpanser.

Exempelvis r risken att d under sitt 15:e levnads r 1,3 procent f r j gare

och samlare, medan vi svenskar kommer upp till samma riskniv f rst vid 69 rs

lder. Och risken att d f r en 30- rig j gare och samlare r densamma som f r

72- rig japan.

Med andra ord, sett ur ett evolution rt perspektiv, s r 72 det nya 30.

Med sm rtsam tydlighet visar forskningen att det inte var s rskilt l nge sedan

vi svenskar l mnade "grottstadiet". En j gare och samlare lever i genomsnitt 31

r. r 1800 blev svenskan i snitt 32 r gammal. Hundra r senare blev hon 52,

att j mf ra med dagens 83.

Livsl ngden har kat med 165 procent fr n j gare-samlare till dagens

svenskar. Sedan 1800 har er livsl ngd kat med 12 procent per generation.

Det visar sig att den stora f r ndringen intr ffar runt 1900. Det inneb r, i

sin tur, att av de cirka 8.000 generationer som m nniskan har funnits s har vi

n stan dubblerat v r livsl ngd p bara fyra av dem.

Johan Nilsson/TT