💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3806.gmi captured on 2022-06-11 at 23:00:26. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Publicerad i dag 08:00
I dag torsdag skjuts startskottet f r ett nytt center f r sakernas internet i
Stockholmsf rorten Kista. Med denna teknik kan vi h lla koll p v r h lsa, roa
oss med rollspel och tr na effektivare, ber ttar forskaren Kristina H k.
Om tta r ber knas 24 miljarder prylar var uppkopplade p n tet. De kommer att
f rse oss med m ngder av nya data om oss sj lva och ge oss m jlighet att
samspela med omgivningen p nya s tt. Kristina H k, professor i interaktion m
nniska-maskin, motiverar det nya Swedish Center for Internet of things s h
r:
Vi noterar att Kina, Japan och USA redan har l ngsiktiga planer f r den h r
utvecklingen. D rf r anser vi att det r oerh rt viktigt att vi i Sverige ocks
positionerar oss med bra forskning och bra id er om hur den h r tekniken ska
integreras i v ra liv, s ger H k till DN.se.
Ett svenskt projekt inom sakernas internet har som m ls ttning att ge Sverige
olympiska guldmedaljer. Det handlar om en skid-app som utvecklas i samarbete
med svenska landslaget. Appen registrerar hur du r r dig, vilken teknik du anv
nder i stakningen, acceleration, puls med mera.
Informationen laddas upp tr dl st i realtid till datamolnet d r det analyseras
f r att hitta m nster och effektivisera kningen. karen kan sen f feedback
direkt i sp ret via h rsn cka eller vibratorn i mobilen. Enklare varianter p
detta anv nds redan av m nga vanliga motion rer f r att h lla koll p
joggingrundorna.
Kristina H k framh ller ocks teknik f r affektiv h lsa . Sm sensorer
placeras p kroppen och registrerar din stressniv , bland annat genom att m ta
svettning. Datat s nds med bl tandsteknik till din mobiltelefon.
Du kan se hur din kropp reagerar just nu. N r blir du stressad? Du kan ocks
titta bak t och hitta m nster. Jag uppt ckte att jag sover v ldigt gott efter
att jag ridit p tisdagkv llar, ber ttar Kristina H k.
De svenska forskarna tror att spel och n jen r ett bra s tt att sprida
tekniken s att den sedan kan komma till anv ndning p andra omr den. Man talar
om pervasive games , ibland kallat verklighetsspel p svenska.
D r kombineras element fr n datorspel med lajv och rollspel. Med hj lp av
teknik som GPS, mobiltelefoner och utplacerade sensorer agerar deltagarna inom
spelets ramber ttelse, f r instruktioner och uppdrag, f rflyttar sig mellan
olika platser, letar upp saker, interagerar med andra deltagare etcetera.
Mobilen spelar en central roll i sakernas internet. Det r en pryl som vi
valt att n stan alltid b ra med oss, den blir en naturlig sambandscentral, s
ger H k.
Mycket av tekniken anv nds redan, exempelvis f r att h lla koll p var en postf
rs ndelse befinner sig f r tillf llet.
Vi lever redan med det h r men i framtiden kommer det att bli mycket mer
integrerat i v rt vardagsliv.
Kristina H k anser inte att regeringen, d r IT-ministern Anna-Karin Hatt (C)
r huvudansvarig, har gett sakernas internet tillr ckligt utrymme i den digitala
agenda som antogs i h stas. H k sitter med i ministerns digitaliseringsr d.
Det r synd att jag inte lyckades vertyga Hatt mer om det h r. Vi borde ha
talat mycket mer om hur stat och kommuner skulle kunna best lla och anv nda s
dan h r teknik.
Det nya forskningscentret r ett samarbete mellan Kungliga tekniska h gskolan,
Stockholms universitet, Ericsson, Microsoft och ett antal andra f retag.
Hans Ros n
hans.rosen@dn.se
Fakta: Svensk teknik bakom sakernas internet
Sverige ligger l ngt fram i den forskning som har skapat sakernas internet. En
forskare som bidragit till utvecklingen p ett avg rande s tt r Adam Dunkels.
Han r mannen bakom:
Kontiki, ett operativsystem som g r att sm batteridrivna apparater, exempelvis
sensorer kan kopplas upp mot internet. Kontiki r en s kallad ppen k llkod,
vilket inneb r att vem som helst har m jlighet att utveckla nya versioner. Ett
operativsystem r den mest grundl ggande programvaran som kr vs f r att en
dator ska fungera, som exempelvis Windows eller Linux.
uIP och IwIP, s rskilda varianter av det spr k som datorerna talar med varandra
p internet n r de skickar datapaket mellan sig. De h r varianterna r
utformade f r att passa i mycket sm datorer som integreras i apparater. Den
grundl ggande versionen som anv nds av vanliga datorer kallas TCP/IP.