💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2001.gmi captured on 2022-06-12 at 00:00:01. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Publicerad: 22 april 2010, 10.53
EARTH DAY Den 22 april r FN:s internationella dag f r att uppm rksamma jordens
begr nsningar n r det g ller resursf rbrukning. Nio forskare skriver p SvD.se
idag att vi m ste inse att tid f r f r ndring r nu.
Idag r det FN:s internationella dag f r Moder Jord. r 2010 r ocks FN:s
internationella r f r biologisk m ngfald.
Moder Jord r ett b rande koncept i m nga kulturer som markerar respekt f r den
jord vi lever p . Det var Bolivias president Evo Morales som i FN:s generalf
rsamling v ckte fr gan om dagen f r Moder Jord. FN:s tanke r att p minna om
att jordens biologiska m ngfald med alla arter och ekosystem r f ruts ttningen
f r v ra liv. Men hur st r det till med Moder Jord idag?
Generalf rsamlingens ordf rande sade i samband med beslutet att inr tta Moder
Jord-dagen att m nskligheten p verkar v r planet s mycket att vi har passerat
brytpunkten f r vad som r h llbart. Han p pekade att ett huvudproblem r v r
quasi-religious faith in profit and the marketplace och att den finansiella
krisen b r ses som en varning att v r hyper-consumption, unfettered greed and
obsessive accumulation of power and dominance have no future if we are to
survive.
Vi som lever i den rika delen av v rlden har utvecklat en livsstil som ter upp
v r jord. Man r knar med att 16 procent av jordens befolkning st r f r ttio
procent av resursf rbrukningen. Svenskens ekologiska fotavtryck r idag s
stort att om alla levde som vi skulle vi beh va uppskattningsvis 3,4 jordklot.
nd r v rt m l fortsatt tillv xt och helst tillv xande tillv xt. Dessutom str
var de 84 procent av jordens befolkning som idag endast f rbrukar 20 procent
av resurserna helt ber ttigat efter att uppn samma levnadsstandard som vi. Och
vi blir fler; enligt FN ber knas jordens befolkning ha passerat 9 miljarder r
2050.
I Sverige sl pper vi ut 10 12 ton v xthusgaser per person och r inklusive utsl
ppen fr n de varor vi importerar fr n andra l nder. Den genomsnittlige kinesen
sl pper endast ut 4 ton per r och etiopiern 0,1 ton! F r att hejda den globala
uppv rmningen b r utsl ppen av v xthusgaser inte vara mer n 1 ton per person
och r. Vi svenskar b r allts minska v ra utsl pp med mer n nittio procent.
Klimatkrisen fick f rra ret stor plats i medierna, men mindre s gs om att vi
ven p andra s tt hotar planetens b rkraft. r 2005 redovisades i den globala
vetenskaps versikten Millennium Ecosystem Assessment att 60 procent av v rldens
ekosystemtj nster utnyttjades oh llbart s att deras b rkraft hotas.
F r tio r sedan st llde v rldssamfundet upp det s kallade 2010-m let, det
vill s ga att markant minska f rlusten av biologisk m ngfald senast 2010. Nu
r vi framme vid 2010, och hur har det g tt? Enligt FN minskar den biologiska m
ngfalden i en takt som r 100 till 1000 g nger snabbare n normalt. En
tredjedel av v rldens k nda v xt- och djurarter r utrotningshotade. Enbart r
2008 dog 717 djurarter ut och ekosystemen f r ndras och f rst rs i of rminskad
takt. Vi r inte ens i n rheten av att n m let.
I en uppm rksammad artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature f reslogs
nyligen gr nsv rden f r hur mycket m nsklig aktivitet jorden t l. Redan idag
har gr nserna verskridits inom tre omr den utsl pp av koldioxid, biologisk m
ngfald och utsl pp av kv ve och fosfor.
Forskarnas slutsatser r samst mmiga. Man talar inom ekonomin om att leva p r
ntan och inte p kapitalet. Och nu lever vi p kapitalet! Hur har vi hamnat s
fel?
Genomsnittsamerikanen f rbrukar 88 kg naturresurser per person och dag. F re
industrialiseringen var detta givetvis inte m jligt. Idag v xer m nga upp utan
att f rst att allt vi ter, kl r oss i och anv nder fortfarande kommer fr n
naturen. F rr n r v r marknad var beroende av lokala tillg ngar hade vi ett
sparsammare beteende i vardagen.
rets rapport fr n World Watch Institute, State of the World 2010, pekar ut
konsumismen som det stora problemet vi m ste ta itu med.
Vi m ste anpassa m nsklighetens samlade konsumtion till planetens naturgivna gr
nser. Klarar vi det?
Uppenbarligen r cker det inte med internationella f rhandlingar mellan stats
verhuvuden p FN-niv . Till att b rja med m ste vi sl fast att det st rsta
ansvaret ligger i den rika delen av v rlden, och att en omst llning m ste ske p
alla niv er vi beh ver g ra ansvarsfulla val som individer, vi b r agera
tillsammans p lokal niv , och vi m ste st lla st rre krav p f retag och
politiker lokalt, nationellt och internationellt.
Vi beh ver faktiskt inf r varje beslut, i vardagen, i n ringslivet, hos
myndigheter, i regeringen, fundera ver om v rt handlande h ller sig inom det
utrymme vi har utifr n ett globalt r ttviseperspektiv och utifr n de naturgivna
gr nser som ett h llbart liv p jorden f ruts tter. G r vi det kommer vi att
tvingas inse att vi st r inf r stora f r ndringar, och att tiden f r att genomf
ra dem r NU.
Generalf rsamlingens insiktsfulla beslut att inr tta mors dag f r jorden var
viktigt f r att vi tminstone har en dag f r att reflektera om vad vi g r f r
och med Moder Jord. Vi beh ver ha med oss den insikten varje dag.
H KAN TUN N, forskningsledare, Uppsala universitet
MARIE BYSTR M, konsulent, Uppsala universitet
JOHANNA BJ RKLUND, forskare, Sveriges lantbruksuniversitet
GLORIA GALLARDO, docent, Uppsala universitet
PER WRAMNER, professor i milj vetenskap, S dert rns h gskola
EBBA LISBERG JENSEN, universitetslektor i milj vetenskap, Malm h gskola
GUNILLA ALMERED OLSSON, professor i humanekologi, G teborgs universitet
ANDERS SZCZEPANSKI, professor, Link pings universitet
PERNILLE GOOCH, forskare, Lunds universitet