💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6397.gmi captured on 2022-06-03 at 23:39:33. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
De skenande bostadspriserna och svenskarnas v xande skuldberg hotar landets
ekonomi, menar EU-kommissionen. Och de l sningar man f resl r skulle svida i m
nga pl nb cker: Minskade r nteavdrag och terinf rd fastighetsskatt.
Sverige befinner sig i makroekonomisk obalans. Det sl r EU-kommissionen fast i
en rapport (pdf) som sl pptes i dag. Orsaken r den verhettade marknaden f r
bost der:
Turbulent korrigering
Stigande huspriser fr n en redan verv rderad niv i kombination med att hush
llen blir allt mer skuldsatta utg r en risk f r en turbulent korrigering , st r
det i kommissionens rapport.
versatt fr n EU-spr k betyder det att de skenande bostadspriserna i Sverige bl
st upp en bubbla som, om den skulle spricka, hotar landets ekonomi.
- Vi har sett en liknande verv rdering i l nder som Danmark, Irland och
Spanien, men d r har det kommit en korrigering d priserna g tt ned. Det unika
med Sverige r att det inte skett n gon prisnedg ng alls p n rmare tjugo r, s
ger Katarina Areskoug Mascarenhas p EU-kommissionen till SVT Nyheter.
Vad h nder om uppg ngen forts tter?
Riskerna f r att n got dramatiskt ska h nda kar, och det ser vi p med oro.
Samtidigt beh ver det inte n dv ndigtvis bli en krasch, det kan ocks bli en
mer successiv nedg ng.
Besk medicin
I sin genomg ng av Sveriges ekonomi presenterar kommissionen ett antal f rslag
som skulle kunna bromsa prisstegringen. Men flera av dem inneb r ocks besk
medicin f r de som har bol n.
Ett av f rslagen r en stegvis s nkning av r nteavdragen. Om dessa slopas helt
skulle kostnaden f r ett bol n p tv miljoner kronor ka med ungef r 800
kronor i m naden. Detta till dagens l ga r ntor. N r bor ntorna stiger blir h
let i pl nboken betydligt djupare.
Comeback f r utsk lld skatt?
Ett alternativt f rslag fr n EU-kommissionen r att terinf ra n gon form av
fastighetsskatt. Den gamla, som i extremfallen kunde uppg till tusentals
kronor i m naden, s nktes i omg ngar under 00-talet. Till slut ersattes den av
en fastighetsavgift med ett tak p maximalt cirka 7.000 kronor per r. Hur en
terinf rd fastighetsskatt skulle se ut vet ingen just nu, men att de som ger
hus med h ga taxeringsv rden f r h jd skatt r ingen v gad gissning.
Ett tredje f rslag r att begr nsa bankernas utl ning med ett skuldkvotstak, d
r l nets storlek begr nsas av hur h ga inkomster ett hush ll har. Studenter och
l ginkomsttagare r n gra som d skulle f sv rt att l na till en bostad.
Inte gjort tillr ckligt
EU-kommissionen menar att det osunda prisrallyt p bost der till stor del r de
svenska politikernas fel. Bland annat den h rt reglerade hyresmarknaden och det
faktum att det helt enkelt inte byggs tillr ckligt m nga nya bost der i
Sverige.
Dessutom pekar man p beskattningsregler som g r det dyrt och kr ngligt f r
exempelvis en pension r att s lja sin stora villa f r att flytta till en mindre
l genhet.
V r bed mning r att regeringen inte gjort tillr ckligt f r att komma tillr
tta med riskerna. Det vi ger r f rslag p tg rder som skulle kunna minska
riskerna att m nniskor skulds tter sig p en niv som de kanske inte klarar av,
s ger Katarina Areskoug Mascarenhas.
L S MER: Analys: EU-kommissionen har varnat sen 2011
Men detta r l ngt ifr n f rsta g ngen som EU-kommissionen varnar Sverige f r
riskerna p bostadsmarknaden. nda sedan 2011 har man i rapport efter rapport
pekat p vilket stort hot den verhettade bostadsmarknaden inneb r mot Sveriges
ekonomi och l xat upp politikerna f r att de inte g r n gonting t det.
Visserligen noterar man det svenska f rs ket att bromsa prisstegringen genom de
amorteringskrav som inf rdes sommaren 2016. En tg rd som enligt
Finansinspektionen fick m nga svenskar att tminstone v lja billigare bost der
och d rmed l na lite mindre.
L S MER: S ska amorteringskraven d mpa l nesuget
Men huspriserna har nd fortsatt stiga, liksom skulds ttningen. I sin rapport
fr n februari i r skrev kommissionen att Sverige gjort m ttliga framsteg i
att hantera de landsspecifika rekommendationerna fr n 2016 .
Kommissionen konstaterar ven att storbankerna, som r viktiga f r hela Norden
och Baltikum, r s rbara eftersom det r just bol nen de tj nar sina pengar p .
Ett prisras p bost der skulle kunna orsaka stora kreditf rluster som tvingar
bankerna att strama t och g ra det betydligt sv rare f r f retag och
privatpersoner att l na pengar till investeringar.
L S MER: 92 miljarder i vinst f r storbankerna 2016
Dessutom r EU-kommissionen l ngt ifr n ensamma om att ha varnat f r
bostadsbubblan. Liknande tong ngar har h rts fr n Konjunkturinstitutet,
Boverket, Finanspolitiska r det och inte minst akademiskt h ll.
Och f r bara n gon vecka sedan presenterade investmentbanken Goldman Sachs bed
mningen att det r der 35-40 procents risk f r att priserna faller med minst 5
procent under de kommande tv ren.
Om de har r tt kommer framtiden utvisa.
Fakta: EU:s rekommendationer
EU-kommissionen ger rligen i maj s kallade landsspecifika rekommendationer
till samtliga medlemsstater, f rutom de som redan r f rem l f r s rskilda
krisprogram. F r n rvarande Grekland.
Rekommendationerna r inriktade p vad l nderna realistiskt sett kan uppn de n
rmaste 12-18 m naderna.
Rekommendationerna utarbetas efter samtal med medlemsl nderna och kommer i juni
att g s igenom av s v l l ndernas finansministrar som av stats- och
regeringscheferna.
D refter r det upp till l nderna sj lva n r och om de vill genomf ra det som f
resl s.
K lla: EU-kommissionen