💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 5964.gmi captured on 2022-06-03 at 23:54:02. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Foto: TT
Flera av Nordeas f rm gnaste kunder har f tt hj lp med att placera sina pengar
i brevl def retag i skatteparadis f r att p s s tt undvika att betala skatt.
Men brevl def retag r inte n dv ndigtvis olagligt och det r nnu oklart om n
gon har gjort sig skyldig till lagbrott.
Tomma bolag
S kallade brevl def retag, eller offshorebolag som det kallas, r tomma bolag
som kan anv ndas f r att slippa betala skatt hemma. Offshorebolagen finns
endast p papper och registreras i l nder d r banksekretessen r h rd. Den
panamanska advokatbyr n Mossack Fonesca har bland annat registrerat f retagen i
Panama, Seychellerna, Belize, Jungfru arna och Bahamas.
Offshorebolagets verksamhet finns egentligen i ett annat land n d r f retaget
r registrerat och har en direkt r bara f r namnets skull. Uppgifter om den
verkliga garen kan vara sv ra att f tag p . Sedan 1 januari 2014 har Sverige
och Panama ett informationsutbytesavtal, vilket tvingar Panama att l mna
uppgift om vem som r den verkliga garen.
Bolaget ger oftast ett bankkonto i Schweiz eller Luxemburg d r till exempel
kapitalf rvaltning sker. Om brevl def retaget bara har verksamhet utanf r
landet som de r registrerade i, till exempel Panama, och ingen verksamhet alls
i landet s beh ver det inte betalas n gon skatt d r.
Inte alltid olagligt
Det g r inte att p rak arm s ga att offshorebolag r olagliga. De f rsta
offshorebolagen skapades f r att man till exempel skulle ha en oljeplattform i
den mexikanska golfen och utvinna olja som skulle till flera l nder. Med hj lp
av ett offshorebolag kunde man d administrera verksamheten.
Det kan allts finnas en anledning att ha ett offshorebolag av rent aff rsm
ssiga sk l. Har man ett offshorebolag men redovisar inkomsten fr n till exempel
kapitalf rvaltningen hemma i Sverige har man inte gjort n got fel. Oftast d
ljer sig dock dolda inkomster och skattefusk bakom offshorebolagen.
De flesta vill d lja inkomster
Den vanligaste anledningen till att n gon startar ett offshorebolag r att man
vill d lja inkomster man haft hemma eller utomlands. Enligt Skatteverket r det
vanligt att man g r en bolagsf rs ljning av ett bolag som finns i Sverige och l
ter bli att redovisa vinsten h r hemma. Ist llet kan man d g ra en
omstrukturering s att vinsten inte syns och blir beskattad i Sverige. Ut t
sett verkar man ha s lt bolaget f r ett l gt belopp, men den verkliga summan
har hamnat i Panamabolaget.
I avancerade skatteuppl gg r det vanligt att man d ljer ganden genom att
brevl def retag ger brevl def retag som ger brevl def retag. Bolagen kan ven
byta gare sinsemellan, vilket skapar en n rmast ogenomtr nglig garstruktur.
Skatteverket tittar p inkomster
Skatteverket i Sverige ska nu utreda om de svenskar som har haft brevl def
retag via advokatbyr n Mossack Fonesca har gjort n got olagligt, men enligt
Skatteverket handlar det ofta om en konstruktion som det inte finns sk l att ha
om man inte vill anv nda det f r att undvika skatt.
Skatteverket m ste nu bland annat titta p vilka inkomster det g ller. Det
Skatteverket hittills har hittat i Panamautredningar r olika royalties eller
inkomster fr n konsultarvoden som h r till en n ringsverksamhet som finns i
Sverige, men har fakturerats via offshorebolaget och hamnat d r, fast det borde
ha redovisats i bolaget i Sverige. Det r skattefusk och ver vissa belopp r
det skattebrott.
Att s m nga olika l nder och bolag r involverade g r det sv rare f r
Skatteverket att f lja betalningstransaktionerna och uppt cka denna typ av
skattefusk.
Nordea inte fri fr n ansvar
Nordea, som har hj lpt f rmedla kontakten mellan sina kunder och advokatfirman,
kan vara skyldigt till anstiftan eller medhj lp till skattebrott. Det utreds av
Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten.
FAKTA: PANAMA-DOKUMENTEN
Sammanlagt 11,5 miljoner l ckta interna dokument fr n den Panamabaserade
advokatbyr n Mossack Fonseca har granskats av medier ver hela v rlden.
L ckan kom f rst tyska S ddeutsche Zeitung till del, som sedan delade
dokumenten med ICIJ, en internationell organisation f r gr vande journalister.
D rifr n har sedan ver n 100 mediaorganisationer v rlden ver arbetat med
materialet i ver ett rs tid.
F r Sveriges del har SVT och Uppdrag granskning tagit del av l ckan.
De l ckta dokumenten avsl jar hur Mossack Fonsecas de facto aff rsverksamhet r
att skapa brevl def retag i skatteparadis, som anv nds f r att d lja stora
summor pengar. Kontakten mellan kunder och Mossack Fonseca sk ts av banker,
ofta stora och internationella s dana.
Bland de som anv nt sig av Mossack Fonsecas tj nster finns flera nuvarande och
f re detta toppolitiker, sportprofiler, filmstj rnor, och k nda kriminella.
Byr ns verksamhet kan kopplas till flera illegala verksamheter s som pengatv
tt, mutor och skatteflykt.
I ett uttalande skriver Mossack Fonseca att man f ljer lagen, och aldrig har
blivit d mda f r brott. Firman anser sig inte ha n got ansvar f r vad deras
klienter anv nder brevl def retagen till.
Iva Horvatoviciva.horvatovic@svt.se
Publicerad:6 april 2016 - 17:31
Uppdaterad:8 april 2016 - 17:19