💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3564.gmi captured on 2022-06-04 at 01:31:00. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
16 november 2011 kl 15:25, uppdaterad: 16 november 2011 kl 20:49 BR NNPUNKT |
EUROKRISEN
Debatten om Europas kris pr glas av ett problem som tenderar att f rdjupa den.
I ivern att beskriva den som en EU-kris eller som en eurokris g r man den till
ett institutionellt problem snarare n ett politiskt. Det pr glade i h g grad
EU-kommissionens f rslag inf r Europaparlamentet n r man presenterade sina f
rslag till kad ekonomisk styrning, skriver Gunnar H kmark (M).
Det allvarligt att en s stor del av Europas politiska ledare faller in i denna
problemformulering. Inte bara f r att de skapar en debatt d r de bortser fr n
de omedelbara reformer som kan och m ste g ras, utan ocks f r att de f rsummar
att s tta fokus p det som r de grundl ggande och avg rande problem europeisk
ekonomi har: f r l g tillv xt och f r h ga utgifter.
Det kan synas bekv mt och har en bredare populistisk bas. Det var eurons fel,
inte politikens fel! Det var valutans problem inte budgetpolitikens! Det var
EU:s fel, inte bristen p tillv xtreformer!
Den bilden av problemen lockar m nga fler n dem som d rigenom slipper
konfronteras med sitt ansvar.
Den lockar alla vad-var-det-vi-sa som hela tiden varit emot euron och
skeptiska till europeiskt samarbete. De vill inget hellre n att h vda att det
var eurons fel att grekerna och alla andra kade sina utgifter, inte grekernas.
Och det lockar alla vi-vill- nnu-mer-EU-styrning som tror att bara vi f r mer
beslut och kontroll p europeisk niv s l ser sig problemen. I b da fallen tr
nger man undan diskussionen om de reformer som beh vs nu.
Det drabbar b de ekonomi och demokrati.
F r det f rsta beror krisen p politiska beslut d r m nniskor av k tt och blod
b r ansvaret. Det r inte eurons fel att Grekland eller Italien har byggt upp
stora underskott och v xande skuldb rdor. Det r grekiska och italienska
politiker.
Genom att g ra problemet till ett institutionellt problem l ter man dem som b r
ansvaret komma undan. Samtidigt flyr man undan fr n den utv rdering av en
misslyckad och f rfelad politik som gett l g tillv xt och h ga utgifter och som
vi nu m ste bryta upp ifr n. Utan ett demokratiskt ansvar finns risken f r att
fel politik upprepas igen. Och demokratin f rsvagas n r det blir sv rt att utkr
va ansvar. F r det andra leder tron p att det r ett institutionellt problem
till tron p att det r just institutionella f r ndringar som kr vs f r att vi
ska l sa krisen.
Det flyttar fokus fr n de reformer och f r ndringar som nu kr vs till f rm n f
r den st ndiga debatten om nya styrelseformer och behovet av en gemensam
europeisk finans- och ekonomisk politik. Alltf r m nga tror att bara vi f r en
europeisk finansminister, en starkare ledning av eurozonen och mer
verstatlighet vad g ller finans- och ekonomisk politik s l ser sig problemen
och vi kanske slipper de sv ra besluten. Det riskerar att leda Europa in i ndl
sa nya f rdragsdiskussioner bortom de krav som skuldkrisen st ller idag.
Det r en diskussion som riskerar att dela EU i olika sp r och i olika
hastigheter. Eurozonen skulle d ha sin styrning, de andra l nderna som v ntar
p att bli medlemmar en annan och de som inte vill alls en tredje. En s dan
politik kommer att skapa nya klyftor och hinder som motverkar ekonomisk reform
och arbetet med att g ra Europa till v rldens mest dynamiska marknad.
Diskussionerna om morgondagen f r inte tr nga undan att det finns ett ansvar nu
f r att genom ledarskap och beslutsamhet skapa trov rdighet och tillv xt. Det
handlar om demokratiskt ansvarstagande och politiska reformer. Det r bra f r
europeisk ekonomi och f r demokratin.
GUNNAR H KMARK (M)
vice ordf rande i Europaparlamentets st rsta partigrupp EPP