💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 1738.gmi captured on 2022-06-04 at 02:31:27. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-05)
-=-=-=-=-=-=-
Skulle inte varenda m nniska l sa b cker digitalt i slutet av 00-talet? Skulle
inte pappersboken vara inne p sista andningen och l splattan vara rets
julklapp? 2009 r ret d vi pratat om e-b cker. Igen. Men n r vi tr der in i
10-talet st r pappersboken lika stark som n gonsin f rr.
E-bokshajpen r stor n r vi g r in i ett nytt decennium. L splattorna r i ant
gande, de stora f rlagen lovar att ge ut samtliga titlar som e-bok n sta r och
man anar ljusning i f rfattarf rbundets avtalsf rhandlingar med f rlagen g
llande e-boksr ttigheterna. Det senaste halv ret har f rs ljningen av e-b cker
kat med 13 procent. Men fortfarande utg r e-b ckerna en minimal del av den
totala bokf rs ljningen. Bara omkring 2000 svenska titlar finns tillg ngliga
och man talar nnu om hundratals s lda e-b cker i m naden, inte tusentals som
man sp dde i b rjan av decenniet. Och n s l nge r det skralt med l splattor
p den svenska marknaden.
Sanningen r att snacket om e-b cker var lika stort i b rjan av 00-talet. Sedan
r 2000 har v ra film- och musikvanor f r ndrats radikalt genom fenomen som
Itunes, Ipods, Youtube, och Spotify. Och trots att universitets- och
biblioteksv rlden var snabba med att utnyttja den digitala litteraturens m
jligheter kvarst r fr gan: Varf r g r det s tr gt med utvecklingen av e-b
ckerna?
Py S derstr m r vd f r Elib, som arbetar med att distribuera digitala b cker f
r de flesta svenska f rlag. Hon tror att e-boksutvecklingen l nge varit fast i
en h nan- och gget-situation.
Eftersom marknaden varit s liten har f rlagen inte haft fokus p nya e-b
cker. Och utan inneh ll v xer ju knappast marknaden.
Katarina Renman Claesson, doktorand i immaterialr tt vid Stockholms
universitet, menar att den f rklaringen st mmer till viss del, men tror att det
finns fler sk l till att e-boksboomen dr jer.
Det st mmer att det inte har funnits n gon egentlig efterfr gan. Men det har
ocks varit oklart f r f rlagen hur e-r ttigheterna ska hanteras, till exempel
hur ers ttningen till f rfattarna ska ber knas.
Striden om r ttigheterna har p g tt i m nga r. I skuggan av konflikterna kring
Google books har svenska f rlag k mpat med att f till rimliga avtal f r att ge
ut sina f rfattare ven digitalt. Men f r bara ett par veckor sedan tr ffade
Svenska f rfattarf rbundet avtal med Norstedts f rlag g llande r ttigheterna f
r e-b cker. Katarina Renman Claesson tror att det kommer att ha stor betydelse
f r utvecklingen av e-b cker fram ver.
Det r absolut ett genombrott. Tidigare har det inte funnits n gra
standardavtal g llande e-b cker.
Att f rlagen kunnat bortse fr n den digitala revolutionen l ngre n till
exempel musikbranschen r inget som f rv nar Katarina Renman Claesson. S l nge
de tekniska l sningarna som lockar l sarna dr jer har f rlagen tvekat kring
utgivningen av e-b cker. Hon menar att egentligen var f r ndringen inom
musikbranschen lika f rsiktig innan Itunes och Ipod kom.
- D r hittade man en lyckad kombination av h rd- och mjukvara som konsumenterna
tyckte om. F rst nu b rjar Ipodifieringen ske inom bokbranschen, s ger
Katarina Renman Claesson.
N r amerikanska n tbokhandeln Amazon introducerade l splattan Kindle var
branschen tvungen att vakna till. Amazon meddelade p m ndagen att p juldagen
s lde f retaget f r f rsta g ngen fler digitala b cker n pappersb cker. Sk let
var sannolikt att ett stort antal amerikaner f tt l splattor i julklapp, men
det visar nd att den digitala boken vinner mark.
Kindle har banat v g f r ett j tteintresse f r e-b cker, s ger Py S derstr m
p Elib.
Kindle r l st till Amazons inneh ll och anv ndaren kommer inte t n gra
svenska b cker. Bara en l splatta, koreanska Nuut, har hittills funnits att k
pa i Sverige, och budet fr n svenska bokbranschen var att fler l splattor med
ppna leverant rsl sningar skulle komma innan jul. Det gjorde de nu inte, men
nya bud s ger att vi inte beh ver v nta l nge till.
- I februari lanseras tv svartvita l splattor, s ger Magnus Nytell, ansvarig f
r den digitala utgivningen p Bonnierf rlagen. Han vill nnu inte s ga vem som
tillverkar dem.
Svenska bokbranschen blickar ut i v rlden f r att hitta inspiration. I USA ber
knas e-b ckerna st f r hela fem procent av den totala bokf rs ljningen. I
Japan nnu mer. Py S derstr m tror att den tekniska utvecklingen m ste n l
ngre innan e-boksl sningen f r samma f ste hos svenskarna.
Den st rsta beh llningen med e-b cker och l splattor r l ttillg ngligheten.
Men f r att e-boken ska sl igenom kr vs att l supplevelsen blir b ttre, s ger
Py S derstr m.
I framtiden hoppas hon p l splattor som kompletterar litteraturen med
recensioner, kommentarer och andra interaktiva funktioner.
Idag r e-boken en digital kopia av pappersboken. Men f rpackningen r inte f
rdigutvecklad och b r nog inte vara beroende av hur vi f rest ller oss att en
bok ska se ut.
Katarina Renman Claesson gissar att det kommer ta ungef r fem r innan e-boksl
sningen r ett allm nt och invant s tt att n ra sin litteraturhunger. Ungef r d
har den digitala generationen , personer f dda p 1980-talet och fram t, v
xt upp till en k pstark konsumentgrupp.
Det kommer en hel generation som kunde hantera en Ipod n r de l g i
barnvagnen och som r vana vid att l sa fr n sk rmar, s ger hon.
D rmed inte sagt att pappersboken g r en s ker d d till m tes. Katarina Renman
Claesson sp r att i stora delar av v rlden kommer pappersbokens status bara att
bli starkare fram ver.
S rskilt i utvecklingsl nderna d r den kande l skunnigheten leder till en st
rre efterfr gan p "vanliga" b cker. H r i v st k per vi i framtiden troligen
pappersb cker som lyxiga specialutg vor av e-b cker.
Sofia Curman