đŸ’Ÿ Archived View for jonor.flounder.online â€ș prose â€ș stromlidastugan-sv.gmi captured on 2022-04-29 at 13:44:47. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

âŹ…ïž Previous capture (2022-03-01)

-=-=-=-=-=-=-

Strömlidastugan

Eller en historia om palt pÄ flykt...

Det sÀgs att PiteÄs största tragedier Àr tvÄ. Den ena var nÀr Ronny Eriksson stÀngde Krokodil och denna socialismens röda ledstjÀrna i det-kan-vi-göra-sjÀlva-stad slocknade. Den andra var nÀr stugan pÄ Strömlidabacken slutade göra palt. Den hÀr berÀttelsen ska handla om den sistnÀmnda Àven om de hÀr tvÄ fenomenen pÄ nÄgot mÀrkligt vis ska visa sig hÀnga ihop.

Strömlidabacken Àr idag en relativt oanselig backe som lÀtt glöms bort, dÀr vid Svartudden. Den har en grillplats nertill och pÄ backen har ungdomar fester eller gasar med diverse fyrhjuliga fordon upp och ner. PÄ vintern Äker vi pulka och nÀr barnen Äkt lÀngst ner blir de lyckligt lottade barnen upphÀmtade med skoter, blir körda lÀngst upp igen, och sÄ upprepar sig det hela. UnderhÄllning och glÀdje i dess enklaste form. Det Àr svÄrt idag att ana att den hÀr backen har en historia.

Jag söker mig till kommunens kompletta information om Strömlidabacken. _“Den kommer vara pistad och öppen för allmĂ€nheten under hela pĂ„sklovsveckan.”_ Minsann. Det Ă€r meningen som mĂ„ste ha varit dyr att fĂ„ i skrift pĂ„ hemsidan ty backen har bara tillĂ€gnats en enda. Till pĂ„sklovet kommer tydligen backens storhetsstund. Den kommer alltsĂ„ vara sĂ„ övergiven med oredig snö Ă€nda fram till pĂ„ska att den rentav behöver _pistas_ för att man alls ska kunna Ă„ka pulka pĂ„ den. NĂ„vĂ€l, kommunal pessimism Ă„sido -- en gĂ„ng i tiden skulle denna koncisa information ha betraktats som en skymf, och det Ă€r dĂ€r min berĂ€ttelse börjar.

HÀr stod en gÄng en röd stuga pÄ en brant backe dÀr man sÄg lÄngt ut över fjÀrden. Sommartid stod rallarrosorna i blom, denna livskraftiga vÀxt som uppskattar bÄde Norrland och jÀrnvÀgsarbetare. Soliga kvÀllar skiftade backens palett dÀrför inbjudande frÄn lila till brandgult och grönt. Vintertid Äkte vintersnoriga och rödrosiga barn nerför backen. Backen omfamnades av tallskog pÄ vardera sida. Stugan pÄ denna Strömlidabacke var föga fantasifullt benÀmnd Strömlidastugan. Nej, gemene pitebo var kanske inte vÀrldens mest inspirerade marknadsförare. Men kanske berodde det ocksÄ pÄ att första pris i namntÀvlingen var 25 kronor.

Stugan uppfördes i en tid nĂ€r högsta modet var friluftsgĂ„rdar och förströelse. Året var 1946 och bankdirektör Albert Leander satte igĂ„ng trots materielbrist och oklarheter i hur stugan skulle vĂ€rmas upp. Men se, det skulle nog lösa sig pĂ„ elektrisk vĂ€g, som ju allt tycktes göra dĂ„ i denna eloptimistiska tid. ByggmĂ€stare LindbĂ€ck sjĂ€lv, legend i Pitetrakten, svarade för byggnationerna av stugan. Redan samma Ă„r en köldslagen november ordnades en takslagsfest som tycks ha pĂ„gĂ„tt Ă€nda fram till vĂ„ren dĂ€rpĂ„, för det var först dĂ„ denna stuga var i ett sĂ„dant redigt skick att den lĂ€t sig invigas.

Direktör Leander var ocksÄ ordförande för SkidfrÀmjandet i PiteÄ. Inte helt överraskande dÄ drivna mÀn i allmÀnhet förut alltid tycks ha varit ordföranden eller pÄ nÄgot annat sÀtt inblandade i skidklubbar i PiteÄ med omnejd. Ett naturligt ÀndamÄl för denna eluppvÀrmda stuga för 60000 kr, varav 35000 kr frÄn staten, skulle dÀrför bli att fungera som en skidstuga för den utomordentligt passande backen mot norra fjÀrden, en backe som vÄr andre legend Frans Wallsten mÄnga Är tidigare hade upptÀckt under en av sina promenader och dÀr de mentala kugghjulen ursprungligen hade börjat snurra redan Är 1934.

Verksamheten gick ursprungligen rĂ€tt bra men började snart gĂ„ i vĂ„gor, och ibland gick den t.o.m. helt i trĂ€da. Det förekom en storhetstid nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ femtiotalet nĂ€r piteborna slöt upp i “pjĂ€xdansen” i stugan, sĂ€kert minnesvĂ€rt för de som var dĂ€r nĂ€r det hĂ€nde och möjligen en inspiration till TV-serien Pistvakt för de vars minne inte sviktar av en eller annan anledning under just dessa kvĂ€llar.

Men alla sagor har ett slut, sĂ„ Ă€ven denna skidstugas. Med sviktande intĂ€kter övergick den i kommunalt Ă€go Ă„r 1960 dĂ€r man lade sina pannor i djupa veck för att skrapa fram pengar till underhĂ„llet. Det ordnade sig lyckligtvis tids nog, och 1967 stod stugan upprustad med Ă„ret runt-servering i vad som har kallats “PiteĂ„s bortglömda idyll”. Under 70-talet började man gĂ„ över till paltservering och brasaftnarna med underhĂ„llning visade sig bli synnerligen populĂ€ra!

Julbord pÄ Strömlidastugan

Det hÀr var pÄ den tiden nÀr 70-Äringar snarare Àn ynglingar hette Emmy och nÀr vissa skruvade till det lite extra till det helt galna Essy, och nÀr bensinmacken hette Esso. Det var tiden nÀr farbröderna bar slips och glasögon med tjocka svarta glasögonbÄgar och skrockade glatt med smÄ drycker i lika tjocka glas som bÄde glasögonbÄgar och magar under tiden kvinnorna tog disken. Palten stod pÄ tallrikarna som en oförÀnderlig sten, ett ankare genom tiderna med sin dolda, köttrika hemlighet. Ett dÄtida kinderÀgg som stÀndigt var lika förtjusande att öppna och fylla med smÀltande smör.

Det var pÄ den tiden nÀr palt liksom inte var nog, utan man behövde nÄgot Ànnu tyngre och rejÀlare, och kanske lagade mjölkstuvad palt med stekt njure. NÀr vi idag gÄr mot det lÀttare och det finare, var det dÄ sport i att göra det sÄ rejÀlt och, ja, jÀvligt det bara gick. Kanske var det sÄ man sökte pondus. Gillade man det inte till en början, lÀrde man sig det, för dÄ hade man det fysiska beviset pÄ att man gÄtt genom helvetet. DÀr direkt pÄ tallriken. SÄ var snart blodpalten ocksÄ ett givet faktum. Och andra runtomkring sÄg och förstod. VÀgs Ànde lÄg troligtvis nÄgonstans vid pölsan, malda grÄ inÀlvor som de stackars barnen förgÀves lÀr ha önskat hade nÄgot med _pÞlse_ att göra.

Vi rör oss vidare i denna lilla röda stuga till 80- och 90-tal. PiteÄ Alpina anordnar skidtÀvlingar och drog intresse frÄn hela landet. StörtloppsmÀstaren Rune SÀfvenberg med SM-guld frÄn 1980 i bagaget sÄgs dela ut priser och landslagschef Anders "Sunken" Sundqvist, idag nationell chef för Svenska Skidförbundet utmanade hugade Äkare. Nu fanns Àven knapplift för bekvÀmt Äkande dagarna i Ànda!

Men... Allt detta gemytliga tog tyvÀrr Äterigen slut. Plötsligt en vinterdag i januari 2008 brÀnner nÄgon ner Strömlidastugan! Detta endast veckor efter en liknande brand pÄ natursköna Storstrand, dÀr man tror den senare pyromanen lÄtit sig inspireras av den förra. Kort dÀrefter [fÄr vi veta](https://sverigesradio.se/artikel/1858674) att en 18-Äring anlagt branden pÄ Storstrands kursgÄrd, och en 15-Äring Strömlidabranden.

Strömlidastugan brinner!

Än idag skvallrar en brĂ€nd tall om vad som under nĂ„gra timmar satte punkt för sextio Ă„rs friluftsliv och fest, och visst Ă€r det lite synd att PiteĂ„ med denna rikskĂ€nda, och bland lokalbefolkningen sĂ„ Ă€lskade matrĂ€tt idag bara har Paltzerian i Öjebyn som given mötesplats att vallfĂ€rda till för att smörja krĂ„set med dessa klotformade anrĂ€ttningar med lingonsylt, smör och flĂ€sk, och andra mer eller mindre fantasifulla former.

Men... BerĂ€ttelsen Ă€r inte riktigt slut Ă€n! För visst har vi glömt nĂ„got? Jo, det hĂ€r Ă€r ju PiteĂ„, staden dĂ€r vi kan göra det sjĂ€lva! Innan vĂ„r röda stuga blev rov till branden, nĂ€rmare bestĂ€mt Ă„r 1996, startar Ethel Lindgren Paltmakarna pĂ„ Strömlida VĂ€rdshus. "Strömlidapalten" Ă€r född! Varje palt handrullas och serveras i restaurangen, och snart Ă€r det sĂ„dan snurr pĂ„ verksamheten att maken Tord börjar leverera cateringpalt till företag i bygden! Suget hĂ„ller sig kvar och innan man vet ordet av levererar man till butiker ocksĂ„. Ja, nĂ€r det behövdes sĂ„ mycket palt att det nĂ€stan sprutade ur öronen pĂ„ Paltmakarna dög det ju inte lĂ€ngre med vĂ€rdshusets kapacitet och man flyttade till Öjebyn. HĂ€r hade man möjlighet att vacuumpacka palten sĂ„ man nĂ„dde betydligt lĂ€ngre ut.

Och lÄngt blev det. Idag levereras Strömlidapalt frÄn Jokkmokk i norr till butiker i Stockholm via GÄrden Direkt. Bara till Stockholm skickas idag 200 kg palt i veckan. Restauranger köper ocksÄ palt, sÀrskilt till sommarmenyer. Förutom vanlig rundpalt Àr det blodpalt, leverpalt, suovaspalt pÄ ren, palt utan flÀsk, kroppkakor, stekpalt och glutenfri palt.

Och all palt handrullas Àn idag. För det kan vi göra sjÀlva.

Eva Johansson, Nya Paltmakarna.

Kanyapak rullar fem paltar i minuten.

Oskar Sundqvist med blodpalt.

Kv Dagsmejan, Sollentuna. Ägs av familjeföretaget LindbĂ€cks Fastigheter.