💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6395.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Finansinspektionen: Riskerna kar p fastighetsmarknaden f r k pcentrum och

rlp

ven om det r bostadspriserna som stigit snabbast p fastighetsmarknaden, kar

riskerna f r en bubbla ven p den kommersiella marknaden, f r kontor och

butiker. En krasch p den marknaden skulle kunna leda till en upprepning av

krisen p 90-talet, varnar nu Finansinspektionen.

N stan varje dag talas det om att bostadsmarknaden kan vara en bubbla som blir

allt st rre och snart spricker. Men nu varnar Finansinspektionen f r att ven

marknaden f r kommersiella fastigheter, det vill s ga bland annat

kontorslokaler och k pcentrum, har blivit mer riskabel.

Skulle vi f en l gkonjunktur blir det fler tomma lokaler. D g r hyresint

kterna ner. Och samtidigt kan r ntorna stiga. I det l get sk rper bankerna sina

utl ningsvillkor till fastighetsbolagen. D rf r finns anledning att vara extra

vaksam, s ger Erik Thed en, generaldirekt r p Finansinspektionen.

F rdubblade priser p 20 r

Priserna har drivits upp av flera orsaker. R ntorna r s l ga att m nga vill k

pa fastigheter i st llet f r obligationer som knappt ger n gon avkastning

alls. H gkonjunkturen g r att det g r att h ja hyrorna s att man tj nar pengar

trots att man betalat dyrt f r fastigheterna.

Sedan 20 r tillbaka har priserna p kontorsfastigheter och handelsfastigheter

f rdubblats. Konsumentpriserna har stigit med 25 procent under samma tid.

L S MER: Efter renoveringen: Nationalmuseums hyra h js med mer n 300 procent

De st rsta riskerna ligger i k pcentrum i s mre l gen. Framf rallt p grund

av internethandeln som tar en allt st rre del av den totala handeln, s ger Bo

Nordlund, expert p fastighetsv rdering.

De senaste ren har det byggts m nga nya k pcentrum, och m nga befintliga har

byggts ut.

Konsumtionen har varit en kraftig drivkraft bakom tillv xten de senare ren,

s ger Bo Nordlund.

En av de st rsta fastighetsaff rerna verhuvudtaget i r i Sverige r den

Londonbaserade fastighetsfonden CBRE Global Investmentpartners k p av Bromma

Blocks i Stockholm. K peskillingen r hemlig, men enligt tidningen Fastighetsv

rlden har fonden betalat drygt tv miljarder kronor.

Fonden vill inte kommentera sitt k p f r SVT.

Hush llens h ga bol n r ocks en risk f r att v rdena p k pcentrum kan falla

de n rmaste ren menar Bo Nordlund. De flesta r knar med att r ntorna kommer

att stiga s sm ningom fr n dagens extreml ga niv . D tvingas svenskarna anv

nda st rre del av inkomsten till bol n och f r mindre kvar till konsumtion.

Om r ntorna stiger och dessutom huspriserna eventuellt faller kommer folk dra

ner p sin konsumtion, och d blir det sv rare att f l nsamhet p k pcentrum

och andra aff rslokaler, s ger Bo Nordlund.

Skulle f betydande f rluster

Det r bostadspriserna som har stigit i s rklass mest p fastighetsmarknaden,

och det r ocks bost der som st r f r st rsta delen av bankernas fastighetsutl

ning. Men kommersiella fastigheter utg r nd 20 procent av utl ningen, tillr

ckligt mycket f r att skaka bankerna i grunden om det skulle bli ett riktigt

prisfall.

I de extremfallet, d r Finansinspektionen inte bed mer att vi r, skulle vi

kunna f betydande kreditf rluster. Vi vet att finansiella kriser kan kosta

samh llsekonomin v ldigt mycket. Det p verkar arbetsl shet, och m jligheten f r

folk att bo kvar i sina bost der, s ger Erik Thed en.

L S MER: S vill EU stoppa svenska bostadsbubblan

L g bakom 90-talskrisen

Och historien f rskr cker. Den svenska 90-talskrisen utl stes mer eller mindre

av en krasch p kontorsfastighetsmarknaden. B de kreditmarknaden och

valutamarknaden hade nyligen avreglerats och det byggdes och k ptes fastigheter

hej vilt, b de i Sverige och utomlands, f r pengar som de svenska bankerna l

nade ut.

Allt slutade med en krasch d r hela banker gick omkull och hela landet drogs

ner i en djup l gkonjunktur.

Kommersiella fastigheter spelade en helt avg rande roll. N r det g llde

bostadsfastigheter fick bankerna v ldigt begr nsade kreditf rluster. Folk

fortsatte helt enkelt betala sina r ntor trots att de blev arbetsl sa och r

ntorna steg. Men p kommersiella fastigheter blev det betydande kreditf

rluster, bankfallissemang och stora statliga ingripanden, s ger Erik Thed en.