💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 6276.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Till vakuolen fraktas det verfl diga cellmaterial som ska f rst ras och det
r den h r s ttet att frig ra energi som kanske skulle kunna f rl nga v ra liv.
Foto: Grafik: Tobba Johansson/SVT
Allt fler forskare tror att kalorirestriktion kan vara ett s tt att motverka
cancer och flera neurogenerativa sjukdomar. rets Nobelpristagare i medicin,
Yoshinori Ohsumi, har sj lv provat att fasta f r att f fart p autofagin och
sv ltande celler som rensar sig sj lva.
Att h rd kalorirestriktion, allts att ta mycket lite eller ingenting alls,
skulle kunna vara bra f r h lsan, skulle kunna f rklaras av autofagi rets
Nobelpris i medicin. Tidigare har b de forskare och vanliga fastare kommit med
flera andra alternativa f rklaringar till varf r den h r typen av extrem
kalorirestriktion kan g ra gott.
Den popul ra 5:2-dieten bygger p liknande id er, och man brukar ven lyfta
fram de positiva h lsoeffekterna som en f ljd av s nkta niv er av tillv
xtfaktorn IgF. Men rets nobelpris i medicin kan st rker en annan t nkbar f
rklaring tack vare n got som kallas autofagi allts cellernas f rm ga att
under sv lt ta upp och reng ra sig sj lva.
Cellens tervinningsstation
Det var japanen Yoshinori Ohsumi som kartlade hur tervinning i j stceller g r
till. Han beskrev hur celler som uts tts f r sv lt kan samla upp skr p och inkr
ktare och bryta ner dem s att energi och nya byggstenar bildas.
Men n r han gjorde uppt ckten p 90-talet hade han ingen aning om att den dels
skulle ppna upp ett nytt stort forskningsomr de och dels skulle anv ndas som
argument f r fasta.
Yoshinori Ohsumi r en typisk grundforskare och har nu i snart 30 r studerat
transporter inuti j stceller. S rskilt intresserad r han av hur det som ska
brytas ned tar sig in i vakuolen som fungerar som cellens soptunna och
tervinningscentral.
Tack vare sitt smarta experiment, d r han med hj lp av sv lt f rm dde j
stcellerna att kraftigt ka hastigheten i autofagin, har mekanismerna bakom den
h r viktiga processen kartlagts.
"K nde hur autofagin verkade i kroppen"
Nu lyfter m nga forskare fram Ohsumis nobelprisbel nade f rs k p j stceller
som bevis p att fasta kan ha verkliga h lsoeffekter ven hos m nniskor.
Hypotesen r att celler under sv lt tvingas b rja bryta ner delar av sitt inre
f r att frig ra byggstenar och energi. Detta sker genom att skr p som lagrats i
cellen, som till exempel giftiga mnen och andra defekta delar, f rst rs. Det h
r skulle i sin tur leda till b ttre h lsa och ett l nge liv.
Jag har faktiskt provat att fasta sj lv under tre dagar, ber ttar
nobelpristagaren Yoshinori Ohsumi. Jag visste genom min forskning att cellerna
har en enorm f rm ga att utvinna energi t kroppen och jag riktigt k nde hur
autofagin verkade i kroppen under fastan, s ger han med ett skratt.
M ss och mormoner ger st d
N r m ss utsatts f r tillf llig sv lt har det visat sig att de lever l ngre n
andra m ss och drabbas av f rre sjukdomar.
Dessutom har man sett att mormoner p v stkusten i USA, som avst r fr n
alkohol, och idkar fasta med j mna mellanrum ofta lever l ngre n andra och mer
s llan drabbades av hj rt- och k rlsjukdom n gon g ng under livet.
H lsoeffekterna handlade inte bara om att mormonerna avstod fr n alkohol; det
var ven skillnad i h lsa och livsl ngd mellan de mormoner som fastade och de
som inte gjorde det.
Kan f og stv nliga celler att ta k l p sig sj lva
Att alla de h r h lsoeffekterna skulle orsakas av autofagi r inte
vetenskapligt visat, ven om m nga tycker att teorin r intressant och f rmodar
att den skulle kunna ha andra tilll mpningsomr den.
Redan p g r kliniska f rs k i USA d r man f rs ker p verka autofagin och bli av
med cancerceller p s s tt. Andra f rs k handlar om neurodegenerativa
sjukdomar som Parkinson och Alzheimer, d r vill man aktivera autofagi och f
nervceller att rensa bort sjuka delar.
ven l kemedelsindustrin har b rjat intressera sig f r autofagi, s ger
Nobouru Mizushima, professor i molekyl rbiologi vid Tokyo universitetet, som
tillsammans med Yoshinori Ohsumi kartlade generna bakom autofagiprocessen.
Malin Attefall
Publicerad:5 december 2016 06.00
Uppdaterad:6 december 2016 10.54