💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4681.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Flykt till n tet risk f r depression

Robin blev deprimerad Ton ringar som sitter mycket framf r datorn, l per n stan

lika stor risk att drabbas av depression och sj lvmordstankar som ungdomar med

ett h griskbeteende. Robin Bergstr m spenderade sex timmar per dag vid datorn

vilket ledde till depression och psykisk kollaps.

Publicerad 29 april 2013 - 17:41 Uppdaterad 30 april 2013 - 09:05

Jag hade d lig kontakt med mina f r ldrar och k nde att jag inte hade n gon

plats att vara. Jag var v ldigt blyg och det var jobbigt, s jag valde att vara

p internet och sk rma av mig d r, ber ttar Robin Bergstr m.

Han hade en jobbig skoltid och b rjade m allt s mre. Timmarna framf r datorn

blev fler - timmarna i skolan f rre. Men ingen vuxen s g, eller brydde sig.

Efter ett par r med depression gick Robin Bergstr m in i v ggen, 21 r gammal.

L karna gav honom diagnosen depression/social fobi.

De osynliga en stor riskgrupp

Vi kallar dem f r de osynliga, f r ingen l gger m rke till dem, varken f r

ldrar eller l rare. De r sk tsamma, de st ller inte till problem i klassrummet

och de f r heller ingen uppm rksamhet. Deras psykiska oh lsa syns inte, s ger

Danuta Wasserman, professor i psykiatri och chef f r Nationellt Centrum f r

suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet.

Hon har lett den nya, delvis EU-finasierade studien, d r forskare har studerat

drygt 12.000 15- riga elever i tolv europeiska l nder. De delade in eleverna i

tre grupper kopplat till deras livsstil och h lsa.

En grupp som l per l g risk att drabbas av psykisk oh lsa, den andra, en s

kallad h griskgrupp som p grund av missbruk eller ut tagerande beteende, som

riskerar att f psykiska problem och den tredje, den grupp som forskarna kallar

osynlig riskgrupp ; sk tsamma ton ringar som inte g r s mycket v sen av sig,

men som sitter i timmar ensamma framf r datorn och som sover och ter d ligt.

Var tredje 15- ring

Och det skulle visa sig att den sistn mnda gruppen, de osynliga r dubbelt s

stor som h griskgruppen - 30 procent av 15- ringarna i en skolklass hamnar d r.

Det var aldrig n gon som fr gade varf r jag satt s mycket framf r datorn

eller vad jag gjorde p n tet. Ist llet blev de vuxna arga och br kade och

skrek och drog ur internetsladden. T nk om de hade pratat med mig ist llet, s

ger Robin Bergstr m, som i dag hunnit bli 23 r.

Tack vare professionell hj lp och en hel del sj lvhj lpslitteratur r Robin i

dag en glad och social kille, men v gen dit var l ng och m dosam. I dag jobbar

han p f rskola och har startat ett internetprojekt f r att hj lpa andra unga m

nniskor som m r d ligt.

Ger f rest llning om sina erfarenheter

I morgon kv ll st r han p scen inf r 600 personer och ber ttar om sina sv

righeter i ton ren. I Operarepublikens f rest llning Purpurbit talar han om

just om hur sj lvk nsla och h ga krav kan leda till psykisk oh lsa hos unga.

Han s ger att han hade nskat att n gon hade sett honom och f rst tt honom

redan i ton ren.

Ju snabbare man f r hj lp desto b ttre

Dantua Wasserman understryker vikten av att uppm rksamma just den h r tysta,

osynliga gruppen:

Det vet vi fr n tidigare forskning r, att ju snabbare man f r hj lp desto b

ttre resultat f r man. Barnen v xer inte ur sina problem, de barn som har sv ra

problem m ste f hj p s fort som m jligt. Annars kan deras depressioner och

ngestsymtom bli kroniska. Och f r n got barn kan det sluta med att hon eller

han tar sitt liv s sm ningom, s ger professor Wasserman.

reporter Pia Frid n

pia.friden@svt.se

reporter Karin Axelsdotter Olsson

karin.axelsdotter-olsson@svt.se