💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 4610.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
F utomeuropeiska studenter N r det b rjade kosta pengar f r studenter utanf r
EU minskade antalet utomeuropeiska studenter kraftigt. J mf rt med 2010 r de
nu runt 6.000 f rre, en minskning med n rmare 80 procent. P Link pings
universitet tycker man det har lett till f rre perspektiv och s mre studenter.
Publicerad 27 februari 2013 - 16:35 Uppdaterad 27 februari 2013 - 16:55
Studieavgifter
I mitten av 00-talet utreddes fr gan om hur studieavgifter skulle kunna inf ras
av socialdemokraterna.
r 2010 la den borgerliga regeringen fram en proposition och h sten 2011 inf
rdes studieavgifter f r studenter utanf r EU/ESS och Schweiz och som inte
deltar i ett utbytesprogram.
Studieavgiften ska t cka den fulla kostnaden f r utbildningen.
Tanken med avgifterna r att svensk utbildning ska konkurrera genom att vara
bra, inte gratis.
Under 00-talet kade antalet utomeuropeiska studenter och Riksrevisionen
uppskattade kostnaden till en halv miljard kronor. Att utbildningen var gratis
ledde ocks till m nga oseri sa ans kningar.
Kraftig minskning av antalet icke-europeiska studenter. Klicka f r st rre bild!
Grafik: SVT Kraftig minskning av antalet icke-europeiska studenter. Klicka f r
st rre bild!
Marie Bengtsson, universitetslektor SVT Marie Bengtsson, universitetslektor
Nina Luchko, student SVT Nina Luchko, student
Fr n att ha varit majoritet r det i dag f utomeuropeiska studenter om v ljer
att l sa en internationell master i f retagsekonomi vid Link pings universitet.
Vi hade verkligen m nga ans kningar innan studieavgifterna och kunde
verkligen v lja och vraka. Vi tog bara in A-kategorin av studenter, nu f r vi
plocka in alla. Vi har i alla fall s mre studenter p pappret, s ger Marie
Bengtsson, universitetslektor och ansvarig f r utbildningen.
N r avgifterna inf rdes 2011 minskade antalet utomeuropeiska studenter som
kommer hit p egen hand med n rmare 80 procent. Enligt l ros tena var det runt
1.350 nya studenter som betalat in en studieavgift f rsta terminen.
Och ven om det var n got fler i h stas, omkring 1.750, r det fortfarande l
ngt till niv erna n r det var gratis. D kom ungef r 7.600 studenter hit p
egen hand.
P verkar ven svenska studenter
Vi har f tt ett tr kigare klassrum. Blandningen av studenter ger n got extra
till programmet, s ger Marie Bengtsson.
Fr mst r det studenter fr n Afrika och Asien som inte l ngre kommer hit.
Antalet studenter fr n till exempel Pakistan, Bangladesh och Etiopien har
minskat med ver 90 procent - och det tycker Marie Bengtsson p verkar ven
svenska studenter.
Ska du arbeta som ink pare p H&M r Bangladesh ett relevant land och vi har
f rre studenter fr n Bangladesh. Det r skillnad om man har jobbat ihop med
studenter fr n Bangladesh. D l r man sig hur saker fungerar i Bangladesh och
man skaffar sig ett n tverk.
Knut Gudj nsson l ser sista terminen p masterprogrammet i f retagsekonomi.
Det blir ju mer homogent och mindre perspektiv som man som student kan ta in.
Min mening r att det r bra med utomeuropeiska studenter i utbildningarna, s
ger han.
Stipendier eller f r ldrar l sningen
Men p utbildningen finns det en handfull utomeuropeiska studenter som trots
allt valt att l sa i Sverige.
Jag vill arbeta p internationellt och s rskilt p svenska f retag som
etablerar sig i Kina. Och nu f r jag en f rdel f r jag k nner till b de svenskt
och kinesiskt s tt att t nka, s ger Mandy Hou, fr n Kina.
F r de utomeuropeiska studenterna kostar det 110.000 kronor om ret att l sa h
r.
Jag har f tt ett stipendium s d rf r r det okej f r mig. Om jag varit
tvungen att betala hade jag inte haft r d, ber ttar Nina Luchko som kommer fr n
Ryssland.
Mandy Hou f r ist llet hj lp av sina f r ldrar.
Det r sv rt att f stipendium h r. Vi ni att fler ska komma, till exempel fr
n Kina, b r regeringen inf ra fler stipendier, s ger hon.
F r att locka fler utomeuropeiska studenter till Sverige tror Marie Bengtsson p
att g ra ett bra arbete och skapa sig ett rykte.
Sen kan vi ocks diskutera studieavgifter och hur h ga de ska vara, f r just
nu ligger vi i det h gre skiktet. Och f till b ttre stipendier, framf r allt f
r studenter som kommer fr n fattigare l nder, s ger hon.