💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3948.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-03)

➡️ Next capture (2023-01-29)

-=-=-=-=-=-=-

Utbildningen till ekonom h ller inte m ttet

Omv rlden st ller helt nya krav p vilka f rdigheter framtidens ekonomer och

ledare kommer beh va. L g tilldelning till v ra ekonomutbildningar g r att

framtidens ekonomer g r miste om viktiga inslag i sin utbildning. Det skriver

Martin Bj rgell, rets ekonomistudent 2012 och Lisa Persson, vice ordf rande f

r LundaEkonomernas Studentk r.

Det kr vs en kontinuerlig diskussion i klassrummen om etik, moral och hur v ra

teorier interagerar med samh llet.

Martin Bj rgell och Lisa Persson

Ett antal tusen ekonomstudenter utbildas varje r i Sverige. Det r framtidens

ledare som utbildas i dag, och fr gan vi st ller oss r vilka egenskaper och f

rdigheter vi vill att dessa ska ha? Efter enk tsvar fr n studentk rernas

utbildningsbevakning ser vi att studenter p civilekonomprogrammet enbart l

gger i genomsnitt 20-27 timmar i veckan p sina studier studier som skulle

motsvara en heltidssyssels ttning p 40 timmar i veckan. Siffror fr n TCO visar

dessutom att endast elva av dessa timmar per vecka utg rs av l rarled tid,

vilket ger en l g pedagogisk anknytning i utbildningen. Vilka f rdigheter

hinner ekonomstudenterna tillgodose sig p dessa f timmar och vilka missar

vi?

Ekonomutbildningens kurser pr glas till stor del av en avslutande tentamen d r

betyget avg rs, vilket leder in studenterna p ett mekaniskt l rande med fokus

p ren kunskapsinh mtning fr n litteratur p egen hand. Med ett f tal l

rarledda timmar i veckan, saknas forum f r diskussion kring de teorier vi l r

oss. Ekonomstudenternas ifr gas ttande av och reflektion kring etablerade

ekonomiska sanningar l mnas i dag till studentens eget ansvar en oh llbar l

sning enligt oss.

Det r akademins uppgift att se till att de ekonomer som examineras fr n v ra

utbildningar inte bara har de praktiska f rdigheter som arbetslivet efterfr

gar, men ven r goda ledare och samh llsmedborgare som reflekterar ver vilken

inverkan deras ledarskap och yrkesut vning har p samh llet. F r att uppn det

kr vs det en kontinuerlig diskussion i klassrummen om etik, moral och hur v ra

teorier interagerar med samh llet. Detta g r inte att uppn i stora klasser

eller genom motorisk inl rning av fakta.

En rapport fr n H gskoleverket visar p att den ekonomiska styrningen av

utbildningen i alltf r l g utstr ckning premierar inriktningar relevanta f r

arbetsmarknaden. Samtidigt visar en Sifo-unders kning att f rre n h lften

mellan 25 och 35 r kan t nka sig ett ledarskapsuppdrag. I Lund ser vi dock en

annan situation d r v ra studenter visar p ett stort engagemang f r dessa fr

gor. Genom studentk rens aktiviteter engageras rligen hundratals studenter som

upplever att praktik och till mpning saknas i utbildningen. De teoretiska

momenten i civilekonomutbildningen m ste d rf r kompletteras av praktiska

inslag och mer n ringslivsanknytning f r att vi ska kunna forts tta h lla en h

g kvalitet p nyexaminerade civilekonomer i Sverige. Om inte s g rs riskerar

vi en stor kompetensbrist fram ver som skapar stor odynamik p marknaden.

Alexander Beck, utredningschef p Civilekonomerna, visar p siffror att 20

procent har ett chefsjobb tre r efter avslutad ekonomexamen. Utan en fortsatt

f rs rjning av kompetenta chefer riskerar vi att st utan en viktig komponent p

arbetsmarknaden d de stora pensionsavg ngarna nu avl ser varandra.

Civilekonomerna menar vidare att en god terv xt av ekonomer har avg rande

betydelse f r den fortsatta tillv xten.

Intresset r allts stort fr n studenternas h ll att vara med och forma

framtidens ledarskap. Nu g ller det att v r utbildning matchar denna ambition,

genom att st ndigt utmana v ra tankes tt och v ra v rderingar. Att skapa den

utbildningen handlar om att frig ra utrymme f r en dialog n gonting som bara

kan g ras med kade resurser. Ekonomutbildningen m ste ses som den

yrkesutbildning den r, och mer resurser m ste skjutas till f r att s kra att v

ra studenter har tillgodosett de f rdigheter som framtiden kommer kr va av

dem.

Det handlar ocks om att f r ndra den pedagogik som idag finns p v ra

universitet, bort fr n fokus p repetition av kunskap och fakta gentemot ett

kritiskt f rh llningss tt och v rderingsstyrt ledarskap. F r det kr vs mer n

elva timmar l rarledd tid per vecka, och mer praktik som f rbereder studenterna

med relevant kunskap f r dagens arbetsmarknad.

MARTIN BJ RGELL

rets ekonomistudent 2012 och projektledare f r Nordens st rsta

arbetsmarknadsdagar f r ekonomstudenter

LISA PERSSON

vice ordf rande med utbildningsansvar, LundaEkonomernas studentk r