💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3948.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Omv rlden st ller helt nya krav p vilka f rdigheter framtidens ekonomer och
ledare kommer beh va. L g tilldelning till v ra ekonomutbildningar g r att
framtidens ekonomer g r miste om viktiga inslag i sin utbildning. Det skriver
Martin Bj rgell, rets ekonomistudent 2012 och Lisa Persson, vice ordf rande f
r LundaEkonomernas Studentk r.
Det kr vs en kontinuerlig diskussion i klassrummen om etik, moral och hur v ra
teorier interagerar med samh llet.
Martin Bj rgell och Lisa Persson
Ett antal tusen ekonomstudenter utbildas varje r i Sverige. Det r framtidens
ledare som utbildas i dag, och fr gan vi st ller oss r vilka egenskaper och f
rdigheter vi vill att dessa ska ha? Efter enk tsvar fr n studentk rernas
utbildningsbevakning ser vi att studenter p civilekonomprogrammet enbart l
gger i genomsnitt 20-27 timmar i veckan p sina studier studier som skulle
motsvara en heltidssyssels ttning p 40 timmar i veckan. Siffror fr n TCO visar
dessutom att endast elva av dessa timmar per vecka utg rs av l rarled tid,
vilket ger en l g pedagogisk anknytning i utbildningen. Vilka f rdigheter
hinner ekonomstudenterna tillgodose sig p dessa f timmar och vilka missar
vi?
Ekonomutbildningens kurser pr glas till stor del av en avslutande tentamen d r
betyget avg rs, vilket leder in studenterna p ett mekaniskt l rande med fokus
p ren kunskapsinh mtning fr n litteratur p egen hand. Med ett f tal l
rarledda timmar i veckan, saknas forum f r diskussion kring de teorier vi l r
oss. Ekonomstudenternas ifr gas ttande av och reflektion kring etablerade
ekonomiska sanningar l mnas i dag till studentens eget ansvar en oh llbar l
sning enligt oss.
Det r akademins uppgift att se till att de ekonomer som examineras fr n v ra
utbildningar inte bara har de praktiska f rdigheter som arbetslivet efterfr
gar, men ven r goda ledare och samh llsmedborgare som reflekterar ver vilken
inverkan deras ledarskap och yrkesut vning har p samh llet. F r att uppn det
kr vs det en kontinuerlig diskussion i klassrummen om etik, moral och hur v ra
teorier interagerar med samh llet. Detta g r inte att uppn i stora klasser
eller genom motorisk inl rning av fakta.
En rapport fr n H gskoleverket visar p att den ekonomiska styrningen av
utbildningen i alltf r l g utstr ckning premierar inriktningar relevanta f r
arbetsmarknaden. Samtidigt visar en Sifo-unders kning att f rre n h lften
mellan 25 och 35 r kan t nka sig ett ledarskapsuppdrag. I Lund ser vi dock en
annan situation d r v ra studenter visar p ett stort engagemang f r dessa fr
gor. Genom studentk rens aktiviteter engageras rligen hundratals studenter som
upplever att praktik och till mpning saknas i utbildningen. De teoretiska
momenten i civilekonomutbildningen m ste d rf r kompletteras av praktiska
inslag och mer n ringslivsanknytning f r att vi ska kunna forts tta h lla en h
g kvalitet p nyexaminerade civilekonomer i Sverige. Om inte s g rs riskerar
vi en stor kompetensbrist fram ver som skapar stor odynamik p marknaden.
Alexander Beck, utredningschef p Civilekonomerna, visar p siffror att 20
procent har ett chefsjobb tre r efter avslutad ekonomexamen. Utan en fortsatt
f rs rjning av kompetenta chefer riskerar vi att st utan en viktig komponent p
arbetsmarknaden d de stora pensionsavg ngarna nu avl ser varandra.
Civilekonomerna menar vidare att en god terv xt av ekonomer har avg rande
betydelse f r den fortsatta tillv xten.
Intresset r allts stort fr n studenternas h ll att vara med och forma
framtidens ledarskap. Nu g ller det att v r utbildning matchar denna ambition,
genom att st ndigt utmana v ra tankes tt och v ra v rderingar. Att skapa den
utbildningen handlar om att frig ra utrymme f r en dialog n gonting som bara
kan g ras med kade resurser. Ekonomutbildningen m ste ses som den
yrkesutbildning den r, och mer resurser m ste skjutas till f r att s kra att v
ra studenter har tillgodosett de f rdigheter som framtiden kommer kr va av
dem.
Det handlar ocks om att f r ndra den pedagogik som idag finns p v ra
universitet, bort fr n fokus p repetition av kunskap och fakta gentemot ett
kritiskt f rh llningss tt och v rderingsstyrt ledarskap. F r det kr vs mer n
elva timmar l rarledd tid per vecka, och mer praktik som f rbereder studenterna
med relevant kunskap f r dagens arbetsmarknad.
MARTIN BJ RGELL
rets ekonomistudent 2012 och projektledare f r Nordens st rsta
arbetsmarknadsdagar f r ekonomstudenter
LISA PERSSON
vice ordf rande med utbildningsansvar, LundaEkonomernas studentk r